Huvudfrågan i arbetet är hur produktivitet och säkerhet kombineras i de säkerhetslösningar som existerar idag samt huruvida högre säkerhet leder till ökad komplexitet. Det tillvägagångssätt som använts består av en lastmätning av Secure Socket Layer (SSL), och Pretty Good Privacy (PGP), samt en teoretisk jämförelse av säkerhetslösningarna PGP, SSL och Secure Electronic Transaction (SET). Detta innebär att PGP som har jämförelsevis hög säkerhet när det kommer till kryptering även är den säkerhetslösning är mest resurskrävande. SSL däremot är mindre säkert med betydligt lägre resursanvändning. Generellt kan man med facit i hand säga att den lösning som är säkrast även är den mest komplexa. Den säkerhetsaspekt lastmätningen bygger på är främst krypteringsalgoritm och nyckellängd. Även om dessa aspekter är allmänt vedertagna i säkerhetstänkande måste även hänsyn tas till säkerhetstänkandet som helhet. SET visar ett sätt att kringgå den klassiska motsättningen mellan säkerhet och produktivitet genom att begränsa användningsområdet, men detta på bekostnad av flexibilitet och ger vidare potential för interoperabilitet.

Byggbranschen har en låg produktivitetsutveckling i jämförelse med andra industribranscher. Den låga produktivitetsnivån medför stora kostnader för byggföretagen. För att vända trenden krävs det en kartläggning av nuvarande produktivitet för att sedan kunna genomföra en förändring. Ett nytt verktyg för att mäta produktivitet för maskiner ska införas hos Skanska AB och i denna studie utförs mätningen på grävmaskiner på hjul i ett vägprojekt. Mätningen går till så att en produktivitetsmätare placeras på en grävmaskin. Mätaren registrerar rörelse och skickar data till en server som sedan gör om indata till rapporter. Studien har tre syften: det första är att kartlägga normalläget av rörelse för grävmaskiner på hjul, det andra är att ta reda på varför grävmaskinerna inte utnyttjas till högre grad och det sista är hur produktivitetsmätning av grävmaskiner kan minska graden av stillastående inom byggproduktion. De metoder som använts är objektiv mätning, intervjuer och dagböcker. Normalläget av rörelse identifieras till 72–73% för grävmaskinerna i projektet som studien utförts vid. Detta är alltså ett stillestånd på 27–28%. Målet är 0% stillestånd men ett riktvärde att uppnå är 20–25%. Det finns olika typer av stillestånd, de som är planerade och de som är oplanerade. Det som är mest intressant i denna studie är de oplanerade. De vanligaste orsakerna till oplanerade stillestånd uppges vara brister i planeringen, oväntade fel såsom maskinhaveri och sjukdom. Anledningar till planerade stillestånd är ledighet, möten och raster. För att förbättra produktiviteten, minska slöseri och stillestånd av arbetstid för grävmaskiner kan de värden som fås från produktivitetsmätarna användas som en punkt i veckomöten där orsaker bakom data diskuteras. Det blir då en naturlig del av mötet att prata om produktiviteten.

Sami rights have, since the end of the 19th century, been debated. During this time, Sámi rights have been disregarded and areas within Sápmi has been exploited both by the government and businesses. The consequences of this still affect the Sámi culture. Laponia was named a world heritage site in 1996, with the foundation of this being the natural and cultural values. Laponia is locally managed, with a Sámi majority. Conceptions about the Laponia management will therefore be explored and problematized in relation to the sámi influence. The used methods are a media analysis and interviews, method for analysis is content analysis for both. With the media analysis being the foundation for the interviews. The main themes were detected through the analyses; management, mining, and tourism. The analysis is anchored in a theoretical framework using the concepts of development, productivity, and passivity. The results from this essay indicate big differences in how people imagine the goals for managing Laponia. This affects the decision making and work related to the world heritage site. Some interests are aiming towards development and financial growth, while others want passivity and conservation. The mine in Kallak has created an extensive debate with major consequences, if established it would greatly affect the reindeer herding. There is also a discussion surrounding tourism. Although all interests agree that there are economic advantages in expanding this, they emphasize the great importance of it being sustainable and locally anchored. Knowledge is viewed differently based on who possesses it. There’s a degrading view on the Sámi knowledge and an ignorance regarding how this ought to be handled.

Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p>.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p<.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p<.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p<.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.

Som låtskrivare och musikproducent har jag länge haft en tendens att fastna i inspelningsprocessen när jag inte haft några fasta tidsramar att förhålla mig till. Detta har lett till att vissa låtar aldrig blivit klara eller att det helt enkelt tagit väldigt lång tid innan de färdigställts och slutligen släppts. I min uppsats har jag undersökt huruvida en tidsram på tio timmar kan aktivera produktiviteten respektive kreativiteten under musikinspelning. Syftet med undersökningen är att bidra med djupare förståelse kring vad som aktiverar kreativitet och produktivitet. Jag har även undersökt huruvida låtarnas ursprungliga känslomässiga intention förändrades under inspelning till följd av den snäva tidsramen. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade i åtta färdigt inspelade låtar. I den skriftliga delen sammanställdes ett resultat och det kunde utläsas var att produktiviteten kan påverkas positivt av en tidsram. Kreativiteten kan även den påverkas positivt men det med förutsättning att man som musikproducent först blir bekväm och van med den satta tidsbegränsningen så att man kan våga släppa på tyglarna och bli kreativ. Den ursprungliga intentionen bakom låtarna förändrades inte anmärkningsvärt. / <p>"PhilipLarsson.zip" innehåller den konstnärliga delen av arbetet och innefattar följande verk - skrivna, inspelade, framförda och producerade av Philip Larsson:</p><p>1. Cinnamoon</p><p>2. Weightless</p><p>3. Avalon</p><p>4. Brightly Colored Eyes</p><p>5. Tokio Moon</p><p>6. Wild</p><p>7. Feel So High</p><p>8. If You See It</p>

Kollaborativa robotar är en ny typ av industrirobot som tillåter robot och personal att säkert arbeta sida vid sida. Denna typ av samarbete leder till att det kan skapas flexibla produktionsflöden som tar tillvara på både robotens och personalens styrkor. I en tid med produkter som får allt kortare livscykler och kunder som ställer högre krav på mer anpassningsbara produkter så kan kollaborativa robotar vara lösningen på dessa krav. Dessa användarvänliga och säkra robotar kan komma att få en allt större roll inom den moderna tillverkningsindustrin. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en implementering av en kollaborativ robot i en tillverkande industri lämpligtvis kan genomföras. Avsikten är att åstadkomma en lämplig analys som kan användas för framtida företag vilka står inför behovet av att integrera kollaborativa robotar i sin produktion. Det är även av intresse i den här rapporten att undersöka vilka effekter på produktivitet en implementering av en kollaborativ robot kan ha. Materialet som använts i rapporten kommer delvis från litteraturstudie men en stor del består av insamlade data från fallföretaget. Det består bland annat av en nulägesanalys av fallföretaget, tidsstudie av arbetsmoment och tidsstudie av en kollaborativ robot. Utifrån detta material har en metod med åtta steg för hur en implementering av en kollaborativ robot ska gå till framtagits. Det har också visats att genom att minska mängden manuellt arbete som behövs i produktionsflödet så kan en implementering av en kollaborativ robot få stor positiv påverkan på produktiviteten. På fallföretaget skulle en implementering av en kollaborativ robot på en av stationerna kunna förbättra arbetsproduktiviteten med 85%. / Collaborative robots are a new type of industrial robot that allows robot and production staff to safely work side by side. This type of collaboration leads to the creation of flexible production flows that utilize the strengths of both robots and people. In a time where products get ever shorter life cycles and customers who place higher demands on more customizable products is where collaborative robots can be the solution. These user-friendly and safe robots can play an increasingly important role in the manufacturing industry. The purpose of this report is to investigate how an implementation of a collaborative robot in a manufacturing industry can look like. The intention is to provide a suitable analysis that can be used for future companies that look to integrate collaborative robots into their production. It is also of interest in this report to investigate what effects on productivity a collaborative robot can have. The material used in the report comes partly from a literature study, but a large part consists of data collected from the case company. It consists of, among other things, a current situation analysis of the case company, time study of work steps and time study of a collaborative robot. Based on this material, an eight-step method for implementing a collaborative robot has been developed. It has also been shown that by reducing the amount of manual labor needed in the production flow, the implementation of a collaborative robot can have a great positive impact on productivity. At the case company, implementing a collaborative robot at one of the stations could improve work productivity by 85%.

This thesis has been done in collaboration with Peab Stockholm Building 3, which is a region within the Peab Sverige AB. The report is based on a survey and studies of Peab business management systems and production literature. For general information gathering has literature from well-known sources collected in libraries and through the Internet.   It shows through the work that Peab has routines for experience feedback in the construction process, but that these procedures work in a small scale and the practical work experience feedback does not work at all. This is also something the construction industry in general also perceived as problematic.   The questions in the report are of a wide scale and concerns construction errors cost, how the employees perceive that the company takes advantage of the skills and the mental stress in production line. The goal is to find how Peab Stockholm Building 3 will work on the experience feedback to allow for better productivity.   In conclusion, the report author tries to demonstrate what can lead to increased productivity and improved work experience. / Examensarbetet har gjorts i samarbete med Peab Stockholm Hus 3 som är en region inom Peab Sverige AB. Arbetet med rapporten bygger i huvudsak på en enkätundersökning och studerande av Peabs verksamhetsledningssystem och produktionslitteratur. För allmän faktainsamling har litteratur från välbetrodda källor inhämtats på bibliotek och genom internet. Det visar sig genom arbetet att Peab har rutiner kring erfarenhetsåterföring inom byggprocessen men att dessa rutiner fungerar i liten omfattning och det praktiska arbetet med erfarenhetsåterföring fungerar inte alls enligt många. Detta är också något byggbranschen i övrigt upplever som problematiskt. Rapportens frågor är av vid karaktär och berör bl.a. byggfelskostnader, hur de anställda upplever att företaget tar tillvara på kompetens och stressen inom produktionen. Målet med rapporten är att hitta hur Peab Stockholm Hus 3 ska arbeta vidare med erfarenhetsåterföring för att möjliggöra bättre produktivitet. Som avslutning i rapporten försöker författaren påvisa vad som kan skapa ökad produktivitet och förbättrat erfarenhetsarbete.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Construction in Sweden has got a low productivity compared to other manufacturing industries. The construction industry is deeply fragmented and consists of many small companies. The large construction companies are largely dependent on subcontractors. This paper aims to provide answers to how a larger construction company can handle subcontractors in order to achieve higher productivity. The study is carried out in collaboration with JM Entreprenad AB who are involved in ground engineering and foundation work. The study is divided into two questions are to be answered. 1. What effect can be accomplished trough longer supplier relations with subcontractors? 2. Is there any correlation between the number of suppliers and a projects outcome? The choice of method to answer the first question is a extensive literature study, questionnaire survey, interviews and site visits. The second question is answered though an empirical study based on book documentation of inputs and expenses from projects carried out. Collaborating more closely with selected subcontractors receives support in literature and is in line with accepted production principles and is beneficial for increasing productivity. Areas that would primarily benefit from closer work with subcontractors: • Standardization work. • Eliminate waste and avoid sub-optimization. • Quality control and repeatability. • Counteract ’hostile contracting’ and opportunistic thinking. • Improve experience feedback. It is not possible, in this study, to give a clear answer based on literature findings that the construction industry would benefit from closer cooperation and a defined number of subcontractors. One reason may be the lack of data from projects defined by far-reaching collaborations. There is in this setup no correlation between the number of subcontractors and a project’s wine margin. However, this may depend on how the empirical study was conducted och analyzed. / Byggföretag i Sverige har en låg produktivitet jämfört med andra tillverkande industrier. Byggbranschen är djupt fragmenterad och består av många små företag. De stora byggföretagen är till stor del beroende av underleverantörer. Denna artikel syftar till att ge svar på hur ett större byggföretag kan hantera underleverantörer för att uppnå högre produktivitet. Studien genomförs i samarbete med JM Entreprenad AB som är ett stort svenskt anläggningsföretag. Studien är indelad i två frågor som ska besvaras. 1. Vilken effekt kan uppnås genom längre leverantörsrelationer med underleverantörer? 2. Finns det något samband mellan antalet leverantörer och ett projektresultat? Valet av metod för att besvara den första frågan är en omfattande litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och platsbesök. Den andra frågan besvaras genom en empirisk studie baserad på dokumentation av inkomster och utgifter från genomförda projekt. Att samarbeta närmare med utvalda underleverantörer får stöd i litteraturen och är i linje med accepterade produktionsprinciper. Områden som främst skulle gynnas av närmare samarbeten med underentreprenörer är: • Standardiseringsarbete. • Undvika slöseri och sub-optimering. • Kvalitetskontroll och repiterbarhet. • Minskat opportunistiskt betende. • Erfarenhetsåterföring. Det är i denna studie inte möjligt att ge ett tydligt svar baserat på litteratur om byggföretag skulle uppnå en högre produktivitet av närmare samarbete med ett definierat antal underleverantörer. En anledning kan vara avsaknad av projektspecifik data från projekt som definerats av långtgående samarbeten. Det finns i detta sätt att mäta ingen korrelation mellan antalet underleverantörer och ett projekts vinmarginal. Detta kan dock bero på hur den empiriska studien genomfördes och analyserades.

Detta är en kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på bankanställdas produktivitet. För att förstå dess påverkan har nio personer från Swedbank, Citibank, Danske Bank och Nordea intervjuats. Studien baseras på underliggande faktorer till produktivitet och finner att distansarbete har en positiv påverkan på produktivitet. Respondenternas förbättring av tidseffektivitet, möjlighet att strukturera deras arbete och kvaliteten var de drivande faktorerna i förbättringen av produktiviteten. Flexibiliteten som distansarbetet medförde var en viktig faktor, då möjligheten att kunna jobba hemifrån när det behövs var mer värdefull än att kunna jobba hemifrån hela tiden. Även om en positiv påverkan upptäcktes är respondenternas upplevelser starkt kopplade till deras personliga preferenser och tidigare upplevelser inom deras specifika bank.