Since the Covid-19 pandemic, teleworking has gone from an unusual working form to standard practice in everyday life. Continuous studies have shown that there are a lot of advantages related to productivity from teleworking. Needless to say, productivity is a complex concept and hard to measure, especially in a service company. Therefore, the purpose of this essay is to research this further, how teleworking under the Covid-19 pandemic has affected productivity. To gather empiric data a company was chosen, they gave us their statistics measurement of their productivity, in their customer service department. This was referred to as the actual productivity. Another way to gather empiric data was interviews with the employees on how they felt teleworking affected their productivity, referred to as the experienced productivity. There were eight interviews and they were semi-structured, an interview guide was used, it was based on the theoretic framework. The study also aims to gather information about which work environment factors are most important to promote productivity, which was also studied in the interviews.  This study produces information about the different work environment factors of what promote productivity, both in a general sense and from teleworking. A factor that was both recurring in our study and the ones before us was that the lack of social interaction, this was seen as a negative factor of working from home. A positive factor from working from home was the silence and the calm, this made it easier to focus. One thing all the respondents had in common was that a combination of working from home and in the office would be the optimal solution. When it came to actual and experienced productivity, there were some differences. The employees thought that their productivity was greater from teleworking, though the actual productivity showed barely any difference. There could not be an exact reason for this incidence, one theory was that the employees have overestimated their productivity when working from home.

Skanska (2016) har uppgett som ett av sina mål att minska slöserier och stillestånd i produktion. För att nå dit har Skanska tagit fram en metod för att mäta produktiviteten för sina anläggningsprojekt. Skanska köper maskintjänster för ca 1 miljard kronor per år. Undersökningar har visat att maskiner står stilla 30 till 40 % av den planerade arbetstiden. En dag av stillastående arbete är kostsam och om det gick att effektivisera med endast 1 % sparar det Skanska upp till 10 miljoner SEK per år. Tillsammans med Skanskas region Väg och Anläggning Mellansverige, utfördes mätningar på fyra av regionens projekt med hjälp av en produktivitetsmätare som fästs på grävmaskinernas bom. Produktivitetsmätaren kan inte koppla rörelser till effektivitet utan räknar endast rörelserna maskinerna utför. Målet med rapporten var att hitta samband mellan driftnedgångar och aktiviteter i produktion samt att se varför de uppstår, för att senare ge förslag på hur de kan förebyggas eller åtgärdas. Ett annat relevant slutresultat var att lägga grunden för fortsatta mätningar och kontinuerlig uppföljning. Studien genomfördes med metoderna mätningar, dagböcker och intervjuer. Resultatet blev att driftnedgångar uppstår på grund av: ●  Brist på material ●  Krockar i arbetsmoment ●  Arbetsplanering ●  Bristfälliga handlingar ●  Brist på yrkesarbetare ●  Väntetider Optimeringen av arbetet kan ske redan i planeringsfasen. Grunden till en bra produktion ligger i hur välplanerat projektet är. Att bibehålla en god kundrelation i produktionsskedet underlättar till att snabbare få tag på kompletterande handlingar. Genom att involvera produktionspersonalen i planering, kan risken minska för att onödiga stillestånd uppstår. Deras kunskaper och erfarenhet om arbetets utförande är värdefulla i planeringen. Även att skapa leveransplaner för material och en levande arbetsplatsdisposition, där materiallager uppdateras kontinuerligt efter tidplanen och kommande arbetsmoment. Mätdata från produktivitetsmätaren kan i framtiden användas för att skapa diskussion i alla led. Som en punkt vid veckomöten i produktion, som en punkt i ledningsgruppsmöten i distriktet och även för Skanska centralt. Detta för att ta lärdom av varandras sätt att arbeta.

No description available.

Produktivitet i anläggningsbranschen har blivit kritiserad för att branschen under lång tid har haft sämre produktivitetsutveckling jämfört med andra industrier, exempelvis tillverkningsindustrin, men den svenska anläggningsbranschen har stora möjligheter att förbättra sin produktivitet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för produktivitet, mätningar av produktivitet och faktorer som påverkar produktivitet, vilka på sikt kan hjälpa företag inom anläggningsbranschen att förbättra produktiviteten. Vidare studerades olika faktorer som har inverkan på produktivitet, vilka undersöktes i syfte att se om de faktorerna kan nyttjas för att öka produktiviteten i byggproduktionen. En kvalitativ intervjustudie har genomförts i ett anläggningsföretag. Det empiriska materialet som samlades in är från inledande intervjuer och fördjupande intervjuer som sedan har jämförts med en litteraturöversikt för att därefter kunna dra slutsatser. Resultat visar att ingen särskild produktivitetsmätning görs i alla projekt men man kontrollerar produktiviteten genom regelbundna avstämningar gentemot kostnadskalkyl och tidsplan. Denna studie har också visat att planering är en av de viktigaste faktorerna som påverkar produktivitet. Brist på arbetsledning, kommunikation, olämpliga väderförhållanden, materialets tillgänglighet, brist på handlingar och ändring av ritningar kan vara potentiella orsaker till den rapporterade nedgången i produktivitetstillväxten på olika sätt. Det behövs vidare forskning på detta ämne för att bättre kunna förstå de olika metoder som mäter produktivitet och hur de faktorer som påverkar produktivitet kan nyttjas för att öka produktivitet i den svenska anläggningsbranschen. / Productivity in the construction industry has been criticized because the industry for a long time has had poorer productivity development compared to other industries, for example the manufacturing industry, but the Swedish construction industry has great opportunities to improve its productivity. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding concerning productivity, measuring of productivity and factors which influence productivity, that in the long run can help companies in the construction industry to improve productivity. Furthermore, various factors that have an impact on productivity were studied, which were investigated in order to see if those factors can be used to increase productivity in construction production. A qualitative interview study has been conducted in a construction company. The empirical material collected is from introductory interviews and in-depth interviews which have then been compared with a literature study in order to then be able to draw conclusions. The results show that no particular productivity measurement is performed in all projects, but productivity is checked through regular comparisons against cost calculations and schedules. This study has also shown that planning is one of the most important factors affecting productivity. The lack of management, communication, inappropriate weather conditions, the availability of materials, lack of documents and changes in blueprints can be potential reasons for the reported decline in productivity growth in various ways. Further research on this topic is needed to better understand the different methods that measure productivity and how the factors that affect productivity can be used to increase productivity in the Swedish construction industry.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Christopher-Robin Ericson, Axel Vikberg, William Väisänen Titel: Att upprätthålla effektiva arbetssätt under organisationsförändring –En fallstudie hos Scania Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Organisatorisk förändring, effektivitet, avbrott, produktivitet Forskningsfrågor: Hur kan effektiva arbetssätt bibehållas under förändring? Hur kan risken för avbrott minimeras i arbetet under förändring? Syfte: Syftet med detta arbete är att identifiera samt beskriva hurorganisationer under förändring bibehåller effektivitet i sinaarbetssätt Metod:Datainsamlingen i arbetet har skett genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare påScania. Slutsats: Förberedelse och kommunikation är viktiga för att bibehålla effektivaarbetssätt under organisationsförändring. Dessa två egenskaper äräven avgörande för att minimera risken för avbrott. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors Christopher-Robin Ericson, Axel Vikberg, William Väisänen Title: Maintaining effective work practices during organizational change –A Case study at Scania Supervisor: Johan Grinbergs Keywords: Organizational change, Efficiency, Disruptions, Productivity Research questions: How to maintain efficient working ways during organizational change? How can the risk of disruption be minimized during change? Purpose: The purpose of the study is to identify and describe how organizationsduring change maintain efficient work ways. Method: Data has been collected through qualitative method. Semi-structuredinterviews have been done with employees at Scania. Conclusion: Preparation and communication are important to maintain effectiveworking methods during organizational change. These two aspects arealso crucial to minimize the risk of interruption.

Sammanfattning Titel - Drivkrafter för byggnadsarbetare- Med fokus på Maslows behovstrappa Kurs - Examensarbete 15hp Utgivningsår - 2015 Författare - Nino Jelec Handledare - Kristian Widén Nyckelord - Motivation, Produktivitet, Maslows Behovstrappa,byggnadsarbetare Syfte - Syftet med mitt arbete är att undersöka vad sommotiverar byggnadsarbetare och om man kananvända sig av Maslows behovstrappa på enbyggarbetsplats. Metod - Jag har använt mig av en kvantitativ metod i formav enkätundersökningar som jag har delat ut till byggnadsarbetare. Teori - Min teori kommer från Abraham Maslow somsammanställde en behovstrappa för att se vad som motiverade människor. Empiri - Min empiriska data var sammanställd genom attdela ut undersökningsenkäter till byggnadsarbetare i Halmstad. Slutsats - Min undersökning visade att Maslows behovstrappagår att användas fram till steg 3 men att arbetarna sedan inte fann steg 4 som är behovet av uppskattning särskilt viktigt för deras motivation och att de istället ansåg det sista steget i behovstrappan vara av vikt som är behovet av självförverkligande / Abstract Title - Incentives of construction workers – With focus onMaslow’s hierarchy of needs Course - Master’s dissertation 15hp Year of publication - 2015 Author - Nino Jelec Advisor - Kristian Widén Keywords - Motivation, Productivity, Maslow’s hierarchy ofneeds, Construction workers Purpose - The purpose of this work is to investigate whatmotivates construction workers and if Maslow’shierarchy of needs can be of any use at aconstruction site. Methodology - I had a quantitative approach and I have been usinga questionnaire survey on the construction workers. Theory - My theory comes from Abraham Maslows hierarchyof needs. Empirics - My empirical data was collected from questionnairesurveys done on construction workers in a citycalled Halmstad. Conclusions - My investigation shows that Maslows hierarchy ofneeds can be used up to level 3. The constructionworkers in my research didnot find level 4 to be of any big importance but theyfound level 5 to be of importance.

Försäkringskassan (FK) har i uppdrag av Sveriges regering att ge ekonomisk ersättning vid funktionsnedsättning och att utreda medicinska förutsättningar för arbete med tillförlitliga bedömningsverktyg. Vid kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete har Försäkringskassan valt det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance som en del av aktivitetsförmågeutredningen. En specifik tillämpning med namnet Assessment of Work Performance – Försäkringskassan (AWP-FK) har utvecklats. I tillämpningen ingår tre arbetsuppgifter; namnskyltsbeställning, sortering av post samt montering av hyllor. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter uppfattar och använder bedömningsinstrumentet AWP-FK. Metoden som valdes var en e-Delphistudie. Urvalet bestod av 11 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige som har arbetat med AWP-FK. Resultatet visar att arbetsterapeuterna tyckte att manualen var tydlig. Färdighetsområdet kommunikations- och interaktionsfärdigheter ansåg arbetsterapeuterna var svårt att bedöma med dagens arbetsuppgifter. Slutsatsen blev att det finns utvecklingsmöjligheter för AWP-FK vad gäller manualen, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt utveckling av nya arbetsuppgifter. I diskussionen diskuteras metodens tillförlitlighet och dess begränsningar. Metoden var fördelaktig eftersom svaren från runda ett gick att följa upp genom en konsensusberäkning. Slutsatsen blir att det är svårt att bedöma kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Vidare diskuteras att det behövs fler arbetsuppgifter som bedömer kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt att detta färdighetsområde bör utvecklas.

Detta examensarbete har studerat hur produktionsplaneringen av en manuell produktion/montering kan bli produktivare. Genom empiriskt material från fallföretaget och insamlade av relevant teori presenteras idéer om hur detta kan göras. Två viktiga slutsatser från detta arbete är att företag bör planera sin manuella produktion/montering längre tid i förväg och därmed möjliggöra för fler förutbestämda planeringsregler, det vill säga vilka produkter som produceras/monteras när. Dessa slutsatser har dragits utifrån aktuell och relevant teori om produktionsplanering av manuell produktion. Fokus i arbetet har dock legat på att testa om ett införande av ett Walking Workers Assembly Line - system (WWAL) i den manuella produktionen påverkar produktiviteten. För att testa hur införandet av WWAL påverkar produktiviteten har det i arbetet gjorts ett experiment i en manuell produktions-/monteringslinje, experimentet har bedrivits i flertalet veckor för att säkerställa resultaten. Resultaten från experimentet visar att införandet av ett WWAL-system påverkade produktiviteten positivt, totalt sett. Däremot visade experimentet att olika delar av den manuella produktionen påverkades på olika sätt, i en del av linjen påverkades produktiviteten positivt med cirka 40 procent och i en annan del negativt med cirka 9 procent. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av att det uppstod ett så kallat rabbit chase i den ena delen, men inte i den andra. Vidare visar experimentets resultat att kostnaderna för att införa WWAL var noll, vilket står i strid med aktuell relevant teori. Teorin antyder också att det kan vara svårt att lyckas med WWAL när det gäller komplexa produkter, detta motsäges av experimentet som har gjort på en relativt komplex medicinteknisk produkt. Arbetet kommer också fram till slutsatsen att det kan vara viktigare att införa WWAL än att jobba med Lean till 100 procent, denna slutsats bygger till stor del på att införandet av WWAL var kostnadsfritt.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att jämföra upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsbaserade kontor och traditionella kontor. Målet är att genom en kvantitativ jämförelse undersöka upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan kontorstyperna, samt om generationer upplever detta olika. Metod: Metoden som har använts i detta arbete är en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning. Enkäten som användes är tagen från en studie av Sahlström och Severin (2015) som gjordes på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Samma enkät användes då den redan hade kvalitetssäkrats och hade passande frågor för vår undersökning. Fyra IT-företag var med i undersökningen, varav två av dem hade aktivitetsbaserat kontor och två av dem hade traditionell kontorstyp. Litteraturstudie har även varit en metod för att få djupare förståelse inom ämnet. Resultat: Resultaten från studien visar att det finns skillnader mellan de två kontorstyperna i upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse. Den traditionella kontorstypen visade högst resultat. Dock kan detta resultat diskuteras då de båda traditionella kontoren skiljde sig mycket åt i svaren. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan hur generationer upplever produktivitet och tillfredsställelse på de olika kontoren. Den äldre generationen, Baby boomers, visar högre resultat på den traditionella kontorstypen och den yngre generationen, Generation Y, visar högre resultat på de aktivitetsbaserade kontoren. Konsekvenser: En slutsats som kan dras från detta är att anställda på traditionella kontor är mer tillfredsställda med sin arbetsplats och upplever högre produktivitet än anställda på aktivitetsbaserade kontor. Däremot kan resultaten berott på andra faktorer än hur kontorsmiljön påverkar de anställda. Därför rekommenderas inte just dessa resultat. Ytterligare en slutsats är att Baby boomers upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på traditionella kontor och att Generation Y upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på aktivitetsbaserade kontor. Dessa resultat kan rekommenderas. Begränsningar: Avgränsningar som har gjorts är att endast undersöka IT-företag i Sverige med maximalt 150 anställda. Resultaten är, med undantag från de spridda resultaten i första frågeställningen, generellt giltiga och kan tillämpas på andra IT-företag. För att lyckas få helt applicerbara resultat hade en undersökning med fler företag medverkande varit bra, eftersom man då hade kunnat upptäcka avvikelser lättare och eventuellt bortse från vissa resultat. Nyckelord: Upplevd produktivitet - Självuppskattad bedömning av anställda på deras egen produktivitet. Traditionella kontor - I detta arbete innefattar traditionella kontor cellkontor och delade rum. Aktivitetsbaserade kontor - Kontor där de anställda inte har några fasta arbetsplatser och där det ofta finns zoner för att stödja olika typer av arbete.

Swedish Match har ställt frågan vilka potentiella problem de har i en specifik del av sitt produktionsflöde. Målet med denna studie är att skapa ett underlag för fortsatt förbättringsarbete med att minska den icke värdeskapande tiden på produktionslina A på Swedish Match fabrik i Kungälv, samt att ta fram rekommendationer inför framtida produktion. Arbetet består av en produktionsanalys av transportbandet, nulägesanalys av produktionslinan samt olika problem som kan uppstå kring det avgränsade området. Metoder som huvudsakligen använts för att hämta information är observationer, simulering, litteratur och produktionsmätningar. Nuläget har visualiserats med hjälp av simulering i 3D med programmet ”Tecnomatix Plant Simulation”, detta för att på ett enklare sätt förstå den nuvarande processen i flödet.   Produktionsanalysen innehåller data som analyserats utifrån produktionsmätningar samt information som delgivits från företaget angående hur deras nyckeltal Overall Equipment Effectiveness (OEE) och produktionsnivå ser ut i dag. Från analysen har det främst noterats att de problem som uppstår inom det avgränsade området visat sig vara symptom som är en del av ett mer grundläggande problem. Därefter har slutsatser dragits om att Swedish Match bör analysera övriga delar på den studerade produktionslina A.   Den huvudsakliga rekommendationen till Swedish Match är att fokusera på helheten snarare än på delflöden, detta för att uppnå en högre produktivitet genom hela flödet. Slutligen rekommenderas Swedish Match att studera övriga delar i produktion för att på så sätt skapa möjligheter till förbättringsåtgärder som är långvarigt hållbara och inte enbart lösningar för specifika delflöden. Flera av de rekommendationer som påvisats är enkla att genomföra och skulle därmed kunna minska en del av den icke värdeskapande tiden som i nuläget finns på produktionslina A. / Swedish Match has questioned what kind of potential problems they have in a specific part of their production flow. The aim of this study is to create a solid ground for continuous improvements for reducing the non value-adding time on the production line A at Swedish Match manufacturing plant in Kungälv. Further, recommendations for future production will be given. The work consists of a production analysis of the conveyer belt system, an analysis of the present situation of the production line and other various problems that can occur in the defined area. Methods that primarily have been used to gather information are observations, simulations, relevant literature and production measurements. The present situation has been visualized through a 3D simulation programme called “Tecnomatix Plant Simulation”, in order to more easily understand the current process flow.   The production analysis contains of data, which have been analysed from production measurements and information that the company has provided in order to analyse their Overall Equipment Effectiveness (OEE) and production level. The analysis shows that the problems occuring in the defined area turned out to be symptoms, of a more fundamental problem. Subsequently, conclusions have been drawn that Swedish Match should analyse the other parts of the studied production line A.  The main recommendation to Swedish Match is to focus on the entire rather than the partial flow, in order to improve the productivity. Finally, Swedish Match is recommended to study other parts of the production system in order to create opportunities for long-term improvement measures, and not just solutions for a specific partial flow. Many of the recommendations are easy to implement and would thus reduce parts of the non value-adding time, on production line A.