In this thesis, I have chosen to analyse the Swedish wood industry and how it has been developing during the last decades. The purpose is to analyse the infrastructural impact on the industrial location patterns and to see to what degree these locational changes can be observed in more or less favourable regions. Theoretically, all economic activity should take into consideration where to locate the production. This means that the firms should analyse both profits and costs and then consider if they are located in an economically efficient location. If they draw the conclusion from the analysis that their locational situation is not efficient, they should consider relocating production in order to gain higher productivity. In conclusion, the probability of a firm’s survival in the market, as well as sustaining a positive employment development, is higher in more favourable industrial locations. A more favourable industrial location is a location with a closer proximity to the market or in some cases close proximity to the raw materials used in production. / I den här uppsatsen har jag valt att analysera den svenska trävaruindustrin och dess utveckling under de senaste decennierna. Syftet med analysen är att undersöka den infrastrukturella situationen inom den svenska trävaruindustrin. Har det svenska industriella lokaliseringsmönstret förändrats över tiden, och kan man dessutom se skillnader i omfattning av dessa förändringar i mer eller mindre fördelaktigt lokaliserade regioner. Teoretiskt sett skulle all ekonomisk verksamhet ta hänsyn till var verksamheten är belägen, d.v.s. företagen kommer att bedöma sina inkomster och utgifter och därefter bedöma om man befinner sig på en ekonomiskt hållbar plats. Kommer man däremot fram till att man inte är effektiv, ska man överväga en ny industriell lokalisering för att kunna öka sin produktivitet. Slutsatsen som jag dragit är att benägenheten för ett företag att överleva på marknaden såväl som att bibehålla en positiv sysselsättningsutveckling i relation till andra företag inom samma industri är större om företaget är lokaliserat i en mer industriellt fördelaktig region. Med detta menas en region där företagen är mer fördelaktigt lokaliserade i relation till marknaden eller de råmaterial som används i produktionen.

Abstract The purpose of this thesis is to estimate if imports of goods at the municipal level have an effect on labour productivity. The theoretical framework used in the thesis is based on the concept of accessibility, city growth in connection to imports, networks and nodes, clusters and economies of scale. Seven independent variables were chosen for the regression, three import accessibility variables to estimate if there is a connection between imports and productivity and Technology Gap, Population Density, Distance to Stockholm and Time. The regression model itself is built on the regression model in Fingleton (2001) but reformulated in this master thesis. Due to high collinearity between the accessibility variables they were added together to measure total accessibility. Regression results showed significant t-statistics for all variables included confirming that there is a relationship between imports of goods and labour productivity. / Sammanfattning Syftet i denna magisteruppsats är att analysera om import av produkter på kommunal nivå är korrelerad med kommunal arbetsproduktivitet. Det teoretiska kapitlet är baserat på konceptet tillgänglighet, tillväxt och import i stadsregioner, nätverk och noder samt skalekonomi. Sju testvariabler valdes för regressionsmodellen som är baserad på Fingleton (2001). De viktigaste variablerna i modellen är inomkommunal‐, inomregional‐, och extern tillgänglighet till import. Resterande variabler i regressionsestimeringen mäter skillnad i teknologi mellan kommuner, populationsdensitet, avstånd till Stockholm samt tid. På grund av hög multikollinearitet mellan tillgänglighetsvariablerna estimerades modellen om genom att använda total tillgänglighet. Regressionen visade signifikanta t‐värden för alla variabler vilket bekräftar att det finns ett samband mellan import av produkter och arbetsproduktivitet på kommunal nivå.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda. / It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt. Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta gjordes bland annat genom en intervjuserie där personer med god insyn i respektive tryckeri tillfrågades. Intervjuerna, den studerade litteraturen kring nyckeltal och resultat från diskussioner i fokusgrupper, låg sedan som underlag för analysen kring vilka mått som vore lämpligast att följa upp inom Bold. Resultatet är tio nyckeltal utformade för att spegla de faktorer som är mest avgörande för tryckeriernas framgång. Nyckeltalen uppfyller ett antal kriterier som är viktiga för att de ska ge önskad effekt och vara lämpliga för jämförelser. Vidare togs förslag fram på kommunikationsvägar som bör vara gemensamma inom koncernen, vilket ger tryckerierna liknande förutsättningar att engagera medarbetarna. I och med de koncerngemensamma nyckeltalen blir förenklad informationshantering allt viktigare. För att interna jämförelser ska vara meningsfulla måste insamling, sammanställning och återkoppling av data ske på samma sätt på tryckerierna och sedan delas dem emellan. Den befintliga hanteringen av information kring nyckeltal kan anses bristfällig då den innefattar omfattande manuellt arbete och omständliga flödesvägar, vilket resulterar i bristande informationskvalitet. En lösning på dessa problem togs fram som avser effektivisera och automatisera flödet genom att koppla samman tryckeriernas system och på så sätt öka tillförlitligheten i utfallen. Den lösning som visade sig passa syftet bäst var att varje tryckeri samlar all lokal information från processystem i lokala databaser för att sedan skicka den vidare till DNEX databas. De tre tryckerierna kan då alla dra nytta av DNEX mer utvecklade system för sammanställning och presentation. Rapporten visar hur viktigt det är att mäta processer och prestationer för att kunna förbättra sin verksamhet, samt vikten av att engagera alla anställda i förbättringsarbetet. För att uppnå önskad effekt med arbetet med nyckeltal måste tydliga målvärden formuleras och kommuniceras för varje mått. Vidare bör återkopplingen ske så snabbt som möjligt efter mätning för att möjliggöra analys av utfallet. Det är också viktigt att införa nya rutiner för att kommunicera nyckeltalen men även för registrering av den information som ligger till underlag för mått som baseras på subjektiva bedömningar. Under hela arbetet framstod behovet av ett integrerat informationsflöde mellan tryckerierna tydligt för att möjliggöra intern benchmarking och uppföljning med koncerngemensamma nyckeltal.

Internets utveckling har skapat nya förutsättningar för många företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB märks detta exempelvis i den problematik som uppstått i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmätandet. Syftet med uppsatsen är därför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i användandet av ett traditionellt produktivitetsmått, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som är relevant att mäta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen är en explorativ studie av kvalitativ karaktär där vald teori samt två modeller som beskriver kategorisering av prestationsmått och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit är att de traditionella produktivitetsmåttet tappat relevans och att nya metoder för att mäta output och värde i digital verksamhet är önskvärt. Då output är svårdefinierat närmar sig begreppen produktivitet och effektivitet varandra och ett förslag är att försöka konstruera ett produktivitetsmått utifrån kvalitet och värde på utfall samt effekt och genomslag av satsad input.

This investigation’s task was to map manufacturing of special qualities at Stora Enso Packaging under a certain period, analyze if rules concerning special qualities is followed, which consequences this results in concerning use of paper, waste and costs and to give suggestions on alternative solutions. The goal was to give sugges-tions that help the company to reach its business ratio that the production de-partment uses within use of paper and productivity in the corrugated cardboard machine. Stora Enso Packaging is a part of the forest group Stora Enso and is one of Swe-den’s leading producers of corrugated cardboard. Stora Enso Packaging acts pri-mary on the Swedish market, where they have a market share of 25 %. To be able to analyze orders with special qualities we did a data collection during two months, where we mapped incoming orders. The period for this mapping was set to 1 February – 31 March 2006. It was considered enough to see it as an aver-age for the whole year, as there were no mentionable season variations. There is given written rules for special qualities in Stora Enso Packaging’s manual for quality standard. The rules say that an order shall be at least 5000 m2. 177 of 270 orders in our investigation were less than 5000 m2, while 93 orders fulfilled the demands. The result clearly shows that most of the orders are not following the rules, which is quite remarkable considering the importance of effective plan-ning of the corrugated cardboard in the machine. One of Stora Enso Packaging’s four business ratio in the production department is the use of paper. Therefore we examined the use of paper for every single order dur-ing the data collection period and we show the result in three diagrams, partly for all orders and partly for orders over respectively under 5000 m2. The result shows that all orders that have a use of paper less than 50 % has also fewer than 5000 m2. It also shows that most of the orders have a use of paper between 91 100 %. The additional cost for the waste of corrugated cardboard was 83 % higher in SEK for orders over 5000 m2, compared with order under the same square meter limit. An important comparison is that orders over 5000 m2 are 7 times bigger in square meters than orders under 5000 m2. Of this comparison one can see that the addi-tional cost is bigger per ordered square meter for orders under 5000 m2. Further-more, the same indication shows when we compared the additional cost for waste with the revenue for every single order. Order under 5000 m2 shows a result of 12,5 %, while the same result for orders over 5000 m2 is 9,5 %. This shows an indi-cation of that orders under 5000 m2 increases the costs and decreases the productiv-ity in the plant.

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar av Nexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer av kabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under början av 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektivisera produktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fått acceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna har accepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligt försöka förbättra befintlig produktion. Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten i divisionen ”Tele-Metall”. Divisionen är ett område inom Nexans som bland annat innefattar processindustri i form av extrudering (plastbearbetning) och löpande produktion i form av krysskabling (kablar tvinnas till grövre diameter). Området som granskades avgränsades till två maskiner, krysskablingsmaskin 330 och mantlingsmaskin 5. För att undersöka vilka förutsättningar som finns gällande produktivitetsoptimeringar resulterade teoristudien i användandet av den såkallade MPU metoden. Endast P och U delen i metoden användes, där P står för prestation och U för utnyttjandegrad. M som står för metod och användandet av denna del är låst vid uppdatering av hård- och mjukvara, vilket ligger utanför avgränsningen. Med hjälp av denna metod kunde uppsatsen knytas ihop för att skapa en helhetsbild. Lean Production och incitamentsystem är strategier som har används som verktyg för komma tillrätta med de problemställningar som skapats. Kartläggningen av stopptider utfördes genom en absolut tidsstudie, där de två aktuella maskinerna analyserades grundligt under två skift. För att få fram ett tillförlitligt värde analyserades stopptider registrerade i Nexans datasystem, MOI (Mätning och identifiering), tre månader bakåt i tiden. Värdet från MOI satte vi sedan i relation till vårt uppmätta värde. Våra beräkningar enligt MPU metoden ledde fram till en rad konkreta förbättringsåtgärder. De relativt enkla åtgärderna bestod av att implementera ett fungerande incitamentsystem, införa ett Andon system med ljud- och ljussignaler, utveckla den befintliga 5S metodiken, skapa självstyrande lag, arbeta med MPU metoden och införa Norm meter som produktivitetsmått.

Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda. Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra. Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.

I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per år. Arbetet på monteringslinan blir därför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt ansträngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvärderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frågor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbättra den belastningsergonomiska situationen på Saabs arbetsplatser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om arbetsstationer som, utifrån BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer är relaterade till sämre kvalitet, lägre produktivitet och därmed högre kostnader jämfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska även undersöka om förbättringar inom LYFTET ger bättre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lättare arbete och belastningsergonomiskt bättre arbetsstationer. Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data från Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram. Resultaten har sedan diskuterats utifrån denna referensram och slutsatserna har tagits fram. Resultatet visar att en arbetsstation som har BUMS-klassats som belastningsergonomiskt dålig (röd) producerar fyra gånger så många fel som en belastningsergonomiskt bra arbetsstation (grön). Resultatet indikerar även vissa samband mellan produktivitet och belastningsergonomi. På dörrlinan har LYFTET minskat besvären för operatörerna, gett fysiskt lättare arbete, minskat antalet kvalitetsfel och har haft en positiv effekt på produktiviteten. De slutsatser man kan dra av detta arbete är att BUMS kan användas som ett verktyg för att förbättra kvalitet, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Det finns både rent ekonomiska och personalekonomiska aspekter som åskådliggör nackdelarna med belastningsergonomiskt dåliga arbetsstationer. LYFTET har varit ett bra projekt på dörrlinan och har inneburit att den belastningsergonomiska arbetsmiljön har förbättrats samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av LYFTET har varit positiva.

<p>In this thesis, I have chosen to analyse the Swedish wood industry and how it has been developing during the last decades. The purpose is to analyse the infrastructural impact on the industrial location patterns and to see to what degree these locational changes can be observed in more or less favourable regions.</p><p>Theoretically, all economic activity should take into consideration where to locate the production. This means that the firms should analyse both profits and costs and then consider if they are located in an economically efficient location. If they draw the conclusion from the analysis that their locational situation is not efficient, they should consider relocating production in order to gain higher productivity.</p><p>In conclusion, the probability of a firm’s survival in the market, as well as sustaining a positive employment development, is higher in more favourable industrial locations. A more favourable industrial location is a location with a closer proximity to the market or in some cases close proximity to the raw materials used in production.</p> / <p>I den här uppsatsen har jag valt att analysera den svenska trävaruindustrin och dess utveckling under de senaste decennierna. Syftet med analysen är att undersöka den infrastrukturella situationen inom den svenska trävaruindustrin. Har det svenska industriella lokaliseringsmönstret förändrats över tiden, och kan man dessutom se skillnader i omfattning av dessa förändringar i mer eller mindre fördelaktigt lokaliserade regioner.</p><p>Teoretiskt sett skulle all ekonomisk verksamhet ta hänsyn till var verksamheten är belägen, d.v.s. företagen kommer att bedöma sina inkomster och utgifter och därefter bedöma om man befinner sig på en ekonomiskt hållbar plats. Kommer man däremot fram till att man inte är effektiv, ska man överväga en ny industriell lokalisering för att kunna öka sin produktivitet.</p><p>Slutsatsen som jag dragit är att benägenheten för ett företag att överleva på marknaden såväl som att bibehålla en positiv sysselsättningsutveckling i relation till andra företag inom samma industri är större om företaget är lokaliserat i en mer industriellt fördelaktig region. Med detta menas en region där företagen är mer fördelaktigt lokaliserade i relation till marknaden eller de råmaterial som används i produktionen.</p>