Det finns mängder av dashboards ute i världen idag och i detta arbete försöker jag ta fram några designprinciper för att ta fram en dashboard som är tänkt att främja transparens och överblick och i slutändan även produktivitet.

Idag är det kanske viktigare än någonsin tidigare att uppnå en hållbar konkurrenskraft. Ett litet företag vill nu automatisera sin produktion för att uppnå konkurrenskraft. Detta företag är GreenFeed AB som tillverkar små höbalar på 20 kg genom att skala ner från vanliga höbalar som ligger på en vikt mellan 200 och 500 kg. För att uppnå en automatisering vill de investera i en robotarm som kommer avlasta de anställda genom att eliminera lyftmoment. Syftet med denna studie är att undersöka hur en sådan automation kan se ut samt vilka fördelar som denna maskin kommer att bidra med. Syftet är också att undersöka vilka stödfunktioner som kan underlätta i en automatiserad produktionslina.   Den forskningsmetod som kommer att användas är abduktiv vilket innebär att växla mellan teori och empiri för att undvika att en av dem blir styrande av resultatet. De datainsamlingsmetoder som används är kvalitativa och genomförs genom intervjuer och observationer på ett företag som en undersökande fallstudie. Efter intervjuerna har fyra problemområden uppmärksammats på företaget och dessa är inom produktivitet, ergonomi, layout och rutiner och dessa är de styrande momenten i denna studie. Teorier angående dessa problemområden har tagits fram och dessa är inom automation, manuella lyft och lean production.   Slutsatsen för denna studie är att en automation är passande för GreenFeed AB då det kommer minimera deras problem genom att förbättra produktiviteten och ergonomin på produktionslinan. Rutiner bör dock ändras och läggas till för att automationen ska uppnå dess fulla potential. Att implementera andra lean teorier kan dessutom underlätta för att uppnå en hållbar konkurrenskraft.

Detta är en studie som har gjorts i samarbete med fallföretaget TitanX och är ettexamensarbete som är tänkt att ge läsaren en ökad förståelse över hurflaskhalsar kan identifieras med hjälp av simuleringsprogram. Utöver dettaskapas det även förståelse över de förbättringar och åtgärder som kan utföras föratt försöka eliminera funna flaskhalsar och därmed öka produktionsflödet.Tecken på att det fanns flaskhalsar som minskar produktionflödets hastighetupptäcktes vid första besöket hos företaget. Simuleringarna utgjorde grunden förett antal förbättringsförslag som togs fram, det visade sig att den störstaflaskhalsen var en falsmaskin i produktionsflödet. Dennes effektivitet kan efterinförande av forskarnas förslag öka outputen så mycket att antalet tillverkadeprodukter som analyseras i studien skulle kunna ökas med ungefär 50%.

Kamaxeln är en mekaniskt roterande komponent som återfinns i de flesta motorer och somtillverkas på avdelningen DM på Scania Södertälje. Scania lägger stor vikt vid produktivitet och trots goda resultat når linan ännu inte upp till de av företaget uttalade produktivitetsmålen. Arbetets syfte var att undersöka detta och föreslå produktivitetshöjande åtgärder. Centralt för arbetet var de tre måtten OPE, OEE samt JPH. De två tidigare är mycket lika varandra och är representationer av hur väl linan producerar mot sin teoretiska kapacitet medan det senare är ett mått på denna kapacitet. Vikt lades även vid principerna för Scania Production System verktyg så som Lean och Value stream mapping. Det nuvarande systemet för loggning av störningar diskuteras även mot det under implementering. De tre måtten OPE, OEE och JPH beräknas för de senaste 12 månaderna. Utöver detta genomförs verkstadspraktik, litteraturstudie och intervjuer för att sammanställa den information som krävs för analysen. Data från de olika källorna sammanställs för att sedan diskuteras i relation till produktiviteten. Resultaten tyder på tre tydliga slutsatser. Mer tid än nödvändigt planeras för produktionen vilket leder till lågt utnyttjande av produktionstiden. Standard för ett flertal arbetsmoment är otillräcklig eller efterföljs ej vilket försvårar analys och sänker produktivitet. Därutöver kommer det nya systemet förenkla loggning av störningar förutsatt att tydlig standard sätts upp för hur detta ska användas. Slutligen rekommenderas att man höjer planeringskapaciteten, att standard ses över och omarbetas samt att åtgärder tas för att säkerställa att det nya systemet utnyttjas på bästa sätt. Det föreslås även framtida arbete att göra om analysen efter att det nya systemet implementerats samt om planeringskapaciteten höjs. / The camshaft is a mechanically rotating component found in most engines and manufacturedat one of the lines at Scania Södertälje. Scania highly values productivity and despite some of the better results the Camshaft-line still does not live up to the productivity goals of the company. The purpose of this thesis project was to evaluate why that is and to bring forth suggestions of how higher productivity can be achieved. Integral to the work were the three productivity measures OPE, OEE and JPH. The first two measure the productivity of the line against its capacity while the latter measures said capacity. Actions were also taken to ensure that the Scania Production System guidelines were followed and tools such as Lean and Value Stream Mapping were used to help guide the work. The current software for logging stops was also analysed and discussed in relation to the new system currently undergoing implementation, EBBA. The three productivity measures OPE, OEE and JPH were calculated for the last twelve months. The information received from this was then supplemented with workshop practice, a literature study as well as interviews with Scania employees. All data was compiled and discussed in relation to its effect on productivity. The result was three clear conclusions. More production time than necessary is planned, resulting in low utilization. Many of the day to day standards are not sufficient or respected, resulting in difficulties in analysis and lower productivity. Also, the new system will simplify logging of stops assuming clear standards are set up for how this is to be used. Finally recommendations are made that the planning capacity is increased, that the standards are reworked and efforts are made to ensure the new system is used to its full potential. It is also suggested that further work is done by redoing the analysis after implementation of the new system as well as if the planning capacity is increased.

The purpose of this article is to evaluate the impact a supervised machine learning classification model can have on the process of internal customer support within a large digitized company. Chatbots are becoming a frequently used utility among digital services, though the true general impact is not always clear. The research is separated into the following two questions: (1) Which supervised machine learning algorithm of naïve Bayes, logistic regression, and neural networks can best predict the correct support a user needs and with what accuracy? And (2) What is the effect on the productivity and customer satisfaction of using machine learning to sort customer needs? The data was collected from the internal server database of a large digital company and was then trained on and tested with the three classification algorithms. Furthermore, a survey was collected with questions focused on understanding how the current system affects the involved employees. A first finding indicates that neural networks is the best suited model for the classification task. Though, when the scope and complexity was limited, naïve Bayes and logistic regression performed sufficiently. A second finding of the study is that the classification model potentially improves productivity given that the baseline is met. However, a difficulty exists in drawing conclusions on the exact effects on customer satisfaction since there are many aspects to take into account. Nevertheless, there is a good potential to achieve a positive net effect. / Syftet med artikeln är att utvärdera den påverkan som en klassificeringsmodell kan ha på den interna processen av kundtjänst inom ett stort digitaliserat företag. Chatbotar används allt mer frekvent bland digitala tjänster, även om den generella effekten inte alltid är tydlig. Studien är uppdelad i följande två frågeställningar: (1) Vilken klassificeringsalgoritm bland naive Bayes, logistisk regression, och neurala nätverk kan bäst förutspå den korrekta hjälpen en användare är i behov av och med vilken noggrannhet? Och (2) Vad är effekten på produktivitet och kundnöjdhet för användandet av maskininlärning för sortering av kundbehov? Data samlades från ett stort, digitalt företags interna databas och används sedan i träning och testning med de tre klassificeringsalgoritmerna. Vidare, en enkät skickades ut med fokus på att förstå hur det nuvarande systemet påverkar de berörda arbetarna. Ett första fynd indikerar att neurala nätverk är den mest lämpade modellen för klassificeringen. Däremot, när omfånget och komplexiteten var begränsat presenterade även naive Bayes och logistisk regression tillräckligt. Ett andra fynd av studien är att klassificeringen potentiellt förbättrar produktiviteten givet att baslinjen är mött. Däremot existerar en svårighet i att dra slutsatser om den exakta effekten på kundnöjdhet eftersom det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Likväl finns en god potential i att uppnå en positiv nettoeffekt.

Syftet med studien är att studera vilka möjligheter arbetsledningen på svenska byggföretag har, att på ett effektivare sätt styra värdeflödet av resurser med visuell styrning. Målet med studien är att identifiera förbättringsförslag och fördelar som finns och som kan skapas med visuell styrning för arbetsledningen vid anläggningsarbeten.Studien bygger på mätningar som har genomförts på ett anläggningsarbete av en cirkulationsplats i Ullared under 7 dagar där Skanska AB var entreprenör.Under mätningarna har författarna tagit fram fördelar och förbättringsförslag som finns eller kan skapas med visuell styrning. Slutsats och diskussion ska ge en indikation till svenska byggföretag om vad de kan göra för att tillgodogöra sig framstegen från tillverkningsindustrin.

The goal of this study was to find factors affecting the pickers’ productivity negatively, in the order picking process, and to suggest a change that can increase the pickers’ productivity. By a qualitative approach the initial situation at PostNord was studied. The obtained results, after analyzing the initial situation, showed various factors that affect the pickers’ productivity negatively. All these contributed to waste, meaning that the picker did not use its time correctly according to Lean theory. These factors were analyzed and categorized into four problem areas, which are quality of tools, standardization of routines and leadership, article placement and jam in the corridors. Possible suggestions to improve the situation can be done with smaller or bigger changes. One solution is to improve the work procedures by standardizing the methods, which could be done by cooperating more with PEMA and using the pickers’ knowledge. Some suggestions and adjacent activities must be investigated further to find the best solutions.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva om och på vilket sätt anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från två modeller om effektivitet vilka har anpassats efter den mänskliga resursen. Referensramen behandlar inre- och yttre effektivitet med tillhörande underrubriker, nämligen: Resurser, kompetens arbetsuppgifter och mål. Metod: Studien var en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata samlades in med tillgänglighetsurval med semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod med teman i förhållande till den teoretiska referensramen. Studien hämtade sekundärdata från böcker, akademiska artiklar och akademiska tidskrifter. Empiri: Empiriska data samlades in från sjukhuspersonal och vårdenhetschefer inom sektionen vid sjukhuset i Sverige. Slutsatser: Studien kommer fram till att anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål, men inte till vilken grad den har varit effektiv. De mänskliga resurserna kan göra mer rätt saker, sjukhuspersonalen använder sin kompetens i större utsträckning och sjukhuspersonalen kan utföra arbetsuppgifter rätt i förhållande till vad som ingår i deras yrkesroll. Det har i sin tur lett till snabbare handläggning och bidragit till inre effektivitet vilket i sin tur har lett till yttre effektivitet i förhållande till sektionens uppsatta mål. / The purpose of this Bachelor Thesis was to describe if and in what way the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section. The theoretical framework proceeds from two models that deals with effectiveness which have been adapted to the human resource. The framework treats efficiency and effectiveness with associated subheadings, specifically: Resources, competency, job assignments and goal. The study was a qualitative case study with a descriptive nature and a deductive approach. Primary data was collected with accessibility selection with semi-structured interviews with seven respondents. The empirical findings were analysed with a thematic analysis method with themes related to the theoretical framework. The study collected secondary data from books, academic articles and academic journals. Empirical data was collected from hospital staff and hospital management within the section at the hospital in Sweden. The study reaches the conclusion that the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section, but not to what degree it has been effective. The human resources can do more right things, the hospital staff uses its competence to a higher degree and the hospital staff can perform job assignments right in relation to what is associated with their profession. This in turn have led to faster processing and contributed to efficiency which in turn have led to effectiveness in relation to the goal that has been established by the section.

Ett sätt att konkurrera på den globala marknaden är att ständigt utvecklas. Lean Production används för att ständigt utvecklas och minimera slöserier. Om allt är i ordning och reda reduceras slöserier vilket i sin tur främjar en förbättrad arbetsmiljö. Syfte med studien är att öka förståelsen för vilken effekt en förbättrad arbetsmiljö har på produktivitet. Målet med arbetet är att förbättra arbetsmiljön för att öka produktiviteten. I studien gjordes en nulägesanalys, jämförande mellan nuläge och teori, genomförbarhetsanalys och därefter implementation av förbättringsåtgärder. Med en förbättring av arbetsmiljön i form av ergonomi, ordning och reda samt stress lyckades en förbättring av produktiviteten vid montering ökas med 13,3%

<p>Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet.</p>