Productivity growth in the construction industry is low compared to other industries, and a large unnecessary part of a construction worker’s workday is taken up by nonvalue-creating work, such as waiting, or shifting and handling of building materials. Low productivity in construction projects makes it difficult to keep to schedules and can entail costs to construction companies when delays occur. This project aims to evaluate and investigate, on behalf of Skanska Hus Ume˚a, how productivity in the construction of new apartment buildings can be improved. To carry out this assignment, a large number of qualitative and quantitative interviews have been conducted with employees at Skanska. A survey study has also been sent out to investigate how productivity in selected parts of the construction process is experienced by employees at Skanska. The interviews and the survey study have been used as a starting point for the development of mathematical models with the aim of improving the productivity at Skanska Hus in Ume˚a’s construction sites. The project has resulted in a number of proposals for improvements that can be implemented in Skanska’s current working methods to increase productivity at their construction sites. An implementation of the Data Envelopment Analysis optimization model has identified technical effective and ineffective elements in the construction process, indicating which areas Skanska Hus in Ume˚a should focus on improving. Based on these areas, concrete proposals for new working methods have been prepared and presented based on principles and tools within Lean Construction. The degree project has also resulted in a calculation program that standardizes the working method for the construction of interior walls, resulting in increased productivity as well as time and cost savings. Finally, a model for weekly production follow-up has been created to increase employee engagement, ensure high productivity throughout the construction process and create conditions for future productivity development through data collection. / Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är låg jämfört med andra branscher och en stor del av en yrkesarbetares arbetsdag utgörs av icke värdeadderande arbete, som till exempel väntan, förflyttning och onödig materialhantering. Låg produktivitet inom byggprojekt gör det svårt att hålla uppsatta tidplaner och innebär därmed en kostnad för både byggföretag och kunder när förseningar uppstår. På uppdrag av Skanska Hus i Umeå har detta examensarbete syftat till att utvärdera och undersöka hur produktiviteten vid nyproduktion av flerbostadshus kan förb¨attras. För att besvara problemställningarna har ett stort antal kvalitativa och kvantitativa intervjuer genomförts med anställda på Skanska. En enkätstudie har även skickats ut för att undersöka hur utvalda moment i byggprocessen upplevs av medarbetare på Skanska. Intervjuerna och enkätstudien har använts som underlag vid framtagandet av matematiska modeller med syftet att öka produktiviteten på Skanska Hus i Umeås byggarbetsplatser. Examensarbetet har resulterat i en implementering av optimeringsmodellen Data Envelopment Analysis vilken har identifierat tekniskt effektiva och ineffektiva moment i byggprocessen. Resultatet från Data Envelopment Analysis indikerar vilka områden Skanska Hus i Umeå bör fokusera på att förbättra. Utifrån dessa områden har konkreta förslag på nya arbetssätt tagits fram och presenteras utifrån principer och verktyg inom Lean Construction. Examensarbetet har även resulterat i ett beräkningsprogram som standardiserar arbetssättet vid uppbyggnad och beklädnad av innerväggar vilket ger en ökad produktivitet samt tid- och kostnadsbesparingar. Slutligen har en modell för veckovis produktionsuppföljning skapats för att öka engagemanget hos medarbetarna, säkerställa en hög produktivitet genom hela byggprocessen samt skapa förutsättningar för framtida produktivitetsutveckling genom insamling av data.

Ifølge observationer af Grønnum og Basbøll er der sket en ekspansion af stødets forekomst, hvor ord som ikke tidligere har haft stød er begyndt at få det. Disse nye stød forekommer både under kendte betingelser og nye betingelser. Formålet med denne opgave er at undersøge om stødforekomsten i københavnsk rigsmål er blevet forandret i retning mod flere stød. Dette undersøges gennem at analysere forekomsten af nye stød i et materiale bestående af indspil- ninger fra otte forskellige talere, hentede fra radioprogrammer og podcasts udgivet mellem 2018 og 2020. Konklusionen er at der ses en tendens til en forandring i stødets forekomst i retning mod flere stød, men ud fra dette materiale er denne forandring stadig i et tidligt stadie. Der ses en forandring mod flere stød i forhold til at ord som ikke tidligere havde stød fore- kommer med stød, men i forhold til andelen ord med stød generelt kan der ikke drages nogle konklusioner. Mængden materiale i denne undersøgelse er for begrænset til at der kan gives et ordentligt billede af forandringen.

The goods distribution companies are today controlled by customer needs and environmental goals. New customer needs that have arisen the past years are that the goods distribution should be ecologically sustainable and leave the lowest possible ecological footprint. There are several possible vehicle and routing concepts as well as system perspectives appropriate for product distribution. This study aims to investigate the appropriate concept that meets customer needs. KPI: s are used to measure the performance of companies. One problem with goods distribution by automobile transportation is the accessibility in the traffic that follows. Congestion, pedestrian- and one-way streets as well as to park decrease accessibility. The problem with replacing automobile vehicles with the chosen vehicle concept in this study, electric-powered cargo bikes, is that productivity risks to be degraded from a system perspective since the cargo volume is significantly smaller with an electric-powered bicycle. But the customer's framework conditions need to be followed and the goods distribution companies should also consider that environmental zones could be introduced in their municipalities. Various vehicles that are being used today worldwide to deliver goods are heavy trucks, light trucks, and bicycles. These deliveries are routed with a route optimization program. Vehicle load carriers are designed differently and therefore have different load capacities. High load capacity is an advantageous characteristic of productivity. With bicycle implementation, a reload point may be necessary if there is too long of a distance between the distribution center and the area of the recipient. This study is based on an explorative research purpose and an inductive research approach. The set questions of the study were answered mainly through qualitative research methods, but also quantitative research methods were used. The results show that an electric-powered cargo bicycle, called the Starke cycle, will be proposed to be implemented as a vehicle concept together with a movable transshipment point and a garage for the bicycles. A conclusion drawn by the study is that the customer's main need is to achieve an ecologically sustainable distribution. Suggestions for further research are to investigate more in route optimization and to investigate robotic solutions used for last mile. / Idag är det intressentbehov och ramvillkor som styr varudistributionsföretagen. Nya intressentbehov som uppkommit nu i närtid är att varudistribution ska vara ekologiskt hållbart och lämna det lägsta möjliga ekologiska fotavtrycket. Det finns flera möjliga fordons- och ruttplaneringskoncept samt systemperspektiv för varudistribution. Den här studien ämnar undersöka lämpligt koncept som tillgodoser intressentbehovet för ekologisk hållbarhet. KPI:er används för att mäta prestanda hos företag. Ett problem med distribution med bil är framkomligheten i trafiken. Trafikstockningar, enkelriktade gator och gågator samt att parkera försämrar framkomligheten. Problemet med att byta ut fossildrivna distributionsfordon till studiens valda fordonskoncept, eldrivna lastcyklar, är att produktiviteten kan försämras ur ett systemperspektiv, eftersom lastvolymen är betydligt mindre på en eldriven cykel. Men kundintressentens ramvillkor behöver följas och varudistributionsföretagen borde ta hänsyn till att miljözoner kan införas i deras kommuner. Fordon som idag globalt användas för att leverera gods är tung lastbil, lastbil och lastcykel. Dessa leveranser ruttplaneras med ett ruttoptimeringsprogram. Fordonens lastbärare är utformade olika och har därmed olika lastkapaciteter. En hög lastkapacitet är en fördelaktig egenskap för produktiviteten. Vid cykelimplementation kan en omlastningspunkt vara nödvändigt ifall avståndet mellan distributions-centralen och området med mottagarna är för långt. Studien har ett explorativt forskningssyfte och en induktiv forskningsansats. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa- och kvantitativa forskningsmetoder. En eldriven lastcykel, Starke cycle, föreslås implementeras som fordonskoncept. Detta tillsammans med en flyttningsbar omlastningspunkt och ett garage för cyklarna. Slutsatsen av studien är att kundintressentens främsta behov är att åstadkomma en ekologiskt hållbar distribution.

I kampen om marknaden är det nödvändigt att vara konkurrenskraftig, ett av verktygen för att ta sig dit är att ha en hög produktivitet i verksamheten. Ett effektivt sätt att nå en hög produktivitet är att använda sig av mätningar. Dessa kan vara finansiella och icke-finansiella beroende på de mål som fastställts av ledningen. Mätningar och dess resultat kan följas upp för utvärdering och för vidare utveckling som sedan kan användas som underlag för företagsledningens måluppsättning.  Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur icke-finansiella produktivitetsmätningar på lämpligast sätt kan utföras på projektnivå inom de tänkbara områdena kapacitetsutnyttjande, kvalitet och mängd/tidsenhet. För att få fram material till detta arbete ställs följande frågor: Vad är produktivitet? Hur mäts produktivitet inom byggprojekten idag? Vilka produktivitetsmått kan lämpligast användas i projekt? Målet med rapporten är att: Ta fram ett eller fler användbara mätningsförslag till Skanska Region Hus Stockholm Syd. Metodmässigt har detta examensarbete behandlats med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med medarbetare vars befattningar har kopplingar till ämnet. Intresse för mätningar har upptäckts främst ligga inom området kvalitet. För att säkerställa att den efterfrågade kvaliteten tillhandahålls har det diskuterats kring systematiserade egenkontroller. I Skanskas ledningssystem, VSAA (Vårt Sätt Att Arbeta), presenteras en mall för utförandet av egenkontroller, utifrån intervjuerna tolkar skribenterna att man på projekten inte använder sig av mallen på ett systematiskt sätt. I kapitlet Analys och resultat har det getts förslag på ett tillvägagångsätt för utförandet och sammanställning av egenkontroller.     Resultaten från intervjuerna visar att Skanska Region Hus Stockholm Syd inte utför direkta mätningar av produktivitet. Istället utförs avstämningar av tidplaner och kostnadskalkyler. Önskvärt från de intervjuade är införandet av en process att följa för att underlätta för mätningar på projekten. Ett förslag på ett arbetssätt vid projektering har diskuterats i kapitlet Analys och resultat. / To attract the market it is necessary to be competitive, one of the tools is to have a high productivity in the operations. An effective way is the use of measurements. These can be financial and non-financial depending on the goals set from the management. Measurements and the results can be used for evaluations and further development which then can be useful as a basis for management's goals. The purpose of this study is to investigate the non-financial productivity measurements in the most suitable way that can be used at the projects with the possible areas of capacity utilization, quality and quantity/time unit. The following questions been treated in order to obtain material for this work: ● What is productivity? ● How is productivity measured in construction projects today? ● What measures of productivity can be suitably used in the project? The goal of this report is to: ● Find useful measurement proposals for Skanska Region Hus Stockholm Syd. This thesis in terms of method is dealt with literature studies and interviews with employees of whom positions have connections to the subject. Interest in the measurements have been discovered mainly be in the range of quality, it has been discussed about the systematic controls as a way to ensure a higher quality. In VSAA, a model for the performance of controls is presented. The writers view, based on the interviews, is that the template is not used in a systematic way. There have also been suggestions of an approach for the execution and compilation of controls. The result of the interviews shows that Skanska Region Hus Stockholm Syd do not perform any systematic measurements. Reconciliations of timetables and costing is performed instead. It is desirable to create an introduction of a process to follow in order to an easier platform for the measurements of the projects. A proposal on an approach for planning has been discussed in the analysis.

The rise of Agile project methodologies has increased the success rate of software development projects, but recent studies show that, even though the risk of failing has lessened, only 31% of the completed software development projects are declared as successful while the rest are declared either challenged or failed. A concept called Pair Programming that derives from agile methodologies is widely and basically always used by developers but in present time as we are heading towards a more remote environment and Distributed Pair Programming has become a hot topic. At its core, it is the same as Pair Programming, but the coding session is conducted in a distributed setting, meaning, the two developers are not sitting next to each other. There are little to no studies conducted about DPPs impact on software development projects and if DPP has the potential to mitigate risk factors that may arise while implementing code in an agile software development project.   The purpose of this thesis has been to research and discover what the perceived benefits and drawback of Distributed Pair Programming (DPP) are and which factors that are the most harmful to a software development project and if DPP can facilitate higher success rates. To answer the research questions, a qualitative research method has been used. The empirical data have been gathered by conducting 6 semi structured interviews with developers. Further, a thematic analysis has been carried through with the intent to easily map out the different themes that appears during the interviews.     The findings from the conducted study shows that there are multiple drawbacks and benefits. According to the informants, the benefits outweigh the drawbacks in such a manner that by not conducting DPP, they set themselves up for setbacks. It is very beneficial when onboarding a new team member and when tackling tougher problems. When it comes to implementing DPP in a successful manner there is a need for a digital infrastructure that supports verbal communication, web camera, screensharing and collaboration tools. / Ökningen av agila projektmetoder har ökat framgångsfrekvensen för programvaruutvecklingsprojekt, men nyare studier visar att även om risken för att misslyckas har minskat, förklaras endast 31 % av de avslutade programvaruutvecklingsprojekten som framgångsrika medan resten förklaras antingen utmanade eller misslyckades. Ett koncept som kallas för parprogrammering som härrör från gila metoder används i stor utsträckning och i princip alltid av utvecklare, men för närvarande är vi på väg mot en mer digital miljö och distribuerad parprogrammering(DPP) har blivit ett hett ämne. I grunden är det samma sak som parprogrammering men kodningssessionen genomförs i en distribuerad miljö, vilket innebär att de två utvecklarna inte sitter bredvid varandra. Det finns väldigt få studier utförda om DPPs inverkan på programvaruutvecklingsprojekt och om DPP har potential att mildra riskfaktorer som kan uppstå när kod implementeras i ett agilt programvaruutvecklingsprojekt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och upptäcka vad de upplevda fördelarna och nackdelarna med DPP är och vilka faktorer som är mest skadliga för ett programvaruutvecklingsprojekt och om DPP kan främja högre framgångsfrekvens. För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har samlats in genom att genomföra 6 semistrukturerade intervjuer med utvecklare. Vidare har en tematisk analys genomförts i syfte att enkelt kartlägga de olika teman som framställts under intervjuerna. Resultaten från den genomförda studien visar att det finns flera nackdelar och fördelar. Enligt informanterna uppväger fördelarna nackdelarna på ett sådant sätt att man genom att inte bedriva DPP dukar upp för problem. Det är mycket fördelaktigt när en ny teammedlem ska introduceras och när du tar itu med ett tufft problem. När det gäller att implementera DPP på ett framgångsrikt sätt finns ett behov av bra digital infrastruktur som stödjer verbal kommunikation, webbkamera, skärmdelning och samarbetsverktyg.

Syftet med Magisteruppsatsen har varit att använda data över SAM-index och faktorer i Det goda arbetet från Arbetsmiljöverket för att kunna identifiera om det indikerar samband mellan börsnoterade företags börsvärden och deras systematiska arbetsmiljöarbete år 2012. Magisteruppsatsen har varit avgränsad till 47 företag på den svenska börsen som har svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning NU2012. Företagens hållbarhetsredovisningar har gåtts igenom för att eftersöka hur hållbarhetsarbetet genomförs.   Metoden i studien är en kvantitativ ansats där statistiska, kvantifierbara resultat eftersökts. Företagen har delats in i fyra grupper baserat på värdena de fått i undersökningarna: i) SAM-index och ii) faktorerna i Det goda arbetet.   Resultaten för SAM-index indikerar samband mellan företagens systematiska arbetsmiljöarbete och börsvärde år 2012. Viss indikation på samband kan man se för Det goda arbetet dock inte lika starkt. Vidare kan man för åren 2008-2011 (där det inte finns data för SAM-index och faktorer i Det goda arbetet) se att det finns tendens indikation till samband mellan företagens aktiepris, omsättning, antal anställda och arbetsmiljöarbete.   Huvudslutsats baserat på analyserna av de data om aktiepris och arbetsmiljöarbete i Sverige samt den litteraturstudie som ingått i studien, kan det konstateras att företag som har ett bra arbetsmiljöarbete tenderar att ha högre aktiepris och bättre börsutveckling än företag som har sämre arbetsmiljöarbete.   Nyckelord: Arbetsmiljö, SAM-index, Aktiepris, Kvalité, Kompetens, Produktivitet. / The aim of the study was to use SAM-index data and data on factors from the report Det Goda Arbetet from the Swedish Work Environment Authority and identify if there is any relation between listed companies' market values and their systematic work environment management. This master’s work is limited to Forty-seven companies on the Swedish stock market that responded to the Work Environment Authority survey NU2012.   The method in this study is a quantitative approach in which statistical, quantifiable results were sought. The companies that participated in the NU2012 survey was divided into three groups based on their results from: i) Work Environment SAM index data and ii) data on factors from the report Det Goda Arbetet.   Results from SAM- index data show a relation between companies’ systematic work environment management and market capitalization for the year 2012 while the results from Det Goda Arbetet show that scores for the highest average varies between the groups. Results for the years 2008-2011 (the year when we don`t have access to the baseline study) shows that there is a tendency for a relation between share price, turnover, number of employees and work environment for these years.   The main conclusion based on the analyzes of the data on the share price and the work environment in Sweden as well as the literature review included in the study, it is found that companies that have a good work Environment tend to have higher stock price and better stock market performance than companies with poor work environment management. Keywords: Work environment, SAM index, Stock price, Quality, Skills, Productivity.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

The purpose of this thesis is to identify areas where the present production process can be more effective with the help of automation solutions and how this efficiency can contribute to improved productivity, quality, safety and ergonomics. Today, Hitachi ABB Power Grids has a manual manufacturing process for customized power transformers and seeks to meet a demand that requires a more automated approach. The research problem deals with five workstations for Hitachi ABB Power Grids production process of the internal components of power transformers. These workstations are connectors (A-donet), core stacking (including core cutting), winding, active part assembly and final assembly.  The study's questions are, 1. how should Hitachi ABB Power Grids manually based production process be more effective through automation solutions? and 2. which automation solution meets the best requirements of increased productivity, quality, safety and ergonomics with acceptable profitability? To answer these questions and achieve the thesis purpose, the study was carried out in the form of a qualitative case study, which data was collected via documents, observations, interviews and literatures.  Hitachi ABB Power Grids current production process was studied and a dialogue was held with the employees. Consequently, the obstacles that have prevented Hitachi ABB Power Grids from implementing automation were identified. Together with a market description, several concept proposals have been brainstormed. Core-laying machine is a potential automation solution in Hitachi ABB Power Grids production but is not taken into account based on the company's needs. The study resulted in Augmented Reality (AR) in the production process for increased communication. A complete solution is discussed to avoid a shifting effect that can occur when automating only one workstation. If the company implements the core-laying machine, the bottleneck will disappear at this workstation where pre-cut sheet metal is waiting to be used. Consequently, a new bottleneck would arise at the winding which would not be able to maintain the same speed, thus more cores can be manufactured than to be wound. To maintain the same productivity, the total workstation area of the winding should be widened and make room for more winding stations. The workforce that was previously at the core, can be trained to become a winding worker which can be made more efficient by letting the workers be trained in a mixed reality. The conclusion is that Microsoft's AR equipment, HoloLens 2 Remote Assist, is the automation solution that best meets the requirements of increased productivity, quality, safety and ergonomics. An investment in this information technology solution would result in a payback period of 12 months. / Syftet med detta examensarbete är att identifiera områden där den nuvarande produktionsprocessen kan effektiviseras med hjälp av automationslösningar och hur denna effektivisering kan bidra till förbättrad produktivitet, kvalitet, säkerhet och ergonomi. Idag har Hitachi ABB Power Grids en manuell tillverkningsprocess avseende kundanpassade krafttransformatorer och de försöker bemöta en efterfrågan som kräver ett mer automatiserat tillvägagångssätt. Studiens problemställning behandlar fem arbetsstationer för tillverkning av de inre komponenterna av krafttransformatorer. Dessa arbetsstationer är anslutningsdon (A-don), kärnläggning (inklusive kärnklippning), lindning, aktiv delmontage och slutmontage.  Studiens frågeställningar är, 1. hur bör Hitachi ABB Power Grids manuellt baserade produktionsprocess effektiviseras genom automationslösningar? och 2. vilken automationslösning uppfyller bäst kraven på ökad produktivitet, kvalitet, säkerhet och ergonomi med godtagbar lönsamhet? För att besvara dessa frågeställningar och uppnå studiens syfte, genomfördes examensarbetet i form av en kvalitativ fallstudie, vilket medförde att data insamlades via dokument, observationer, intervjuer och litteraturer.    Hitachi ABB Power Grids nuvarande process studerades och en dialog fördes med de anställda. Följaktligen identifierades hinder som har gjort att Hitachi ABB Power Grids ännu inte har implementerat automatisering. Tillsammans med en marknadsbeskrivning, har flertal konceptförslag brainstormats fram. Kärnläggningsmaskin är en potentiell automationslösning hos Hitachi ABB Power Grids produktion, men har selekterats bort utifrån företagets behov. Studien resulterade i förstärkt verklighet (AR) i produktionsprocessen för ökad kommunikation. Det diskuteras en helhetslösning för att undvika en förskjutningseffekt som kan uppstå vid automatisering av endast en arbetsstation. Om företaget implementerar kärnläggningsmaskinen, försvinner flaskhalsen vid denna arbetsstation där färdigklippt plåt väntar på att nyttjas. Följaktligen skulle en ny flaskhals uppstå vid lindningen som inte skulle kunna upprätthålla samma hastighet, därmed kan fler kärnor tillverkas än vad som hinner lindas. För att hålla samma produktivitet bör lindningens totala arbetsstationsyta vidgas och göra plats för fler lindningsstationer. Arbetskraften som tidigare befunnit sig vid kärnläggningen, kan läras upp till att bli lindare som i sin tur kan effektiviseras genom att låta arbetstagarna läras upp i en mixad verklighet. Slutsatsen är att Microsofts AR-utrustning, HoloLens 2 Remote Assist, är den lösning som uppfyller bäst kraven på ökad produktivitet, kvalitet, säkerhet och ergonomi. En investering i denna informationstekniska lösning skulle resultera i en återbetalningsperiod på 12 månader.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.