Studien analyserar effekterna av inträdesregleringar på svenska industriers produktivitetstillväxt och om det föreligger någon skillnad i effekten mellan tillverkningsindustrin jämfört med övriga industrier. Variablerna för inträdesregleringar, hämtade från Doing Business av World Bank Group, är kostnaden för att starta upp ett företag samt det inbetalda minimikapitalet som krävs av en entreprenör för att starta upp ett företag. Syftet besvaras ekonometriskt där data från Statistiska centralbyrån och World Bank Group under tidsperioden 2004-2013 struktureras som paneldata. Totalt inkluderar studien data från 154 industrier. Resultatet visar att inträdesregleringar har en positiv effekt på förädlingsvärdestillväxten hos de svenska industrierna. Den positiva effekten av variabeln kostnad på förädlingsvärdestillväxten är större hos tillverkningsindustrin jämfört med hos övrig industri. Däremot finns det ingen signifikant skillnad i effekten av inbetalt minimikapital på förädlingsvärdestillväxten mellan tillverkningsindustrin och övrig industri. Resultatet är i medhåll med public choice teorin samt Bains teori kring inträdesregleringar, där hårdare, mer kostsamma regleringar leder till en ökad produktivitetstillväxt. / This study analyzes the effects of entry regulations on industries’ productivity growth in Sweden, measured as value added growth, and if there exists some differences in the effect between manufacturing industries compared to other industries. Two regulatory variables are used in this study, the cost to start up a business and the paid-in minimum capital required for an entrepreneur to start up a business, both from World Bank Group’s Doing Business. The study is an econometric study of Swedish industries during the time period 2004-2013. Data is structured as a panel data taken from the Statistics Sweden and World Bank Group. The result shows a positive effect of entry regulations on the value added growth in Swedish industries. The positive effect of the cost variable on value added growth is greater in the manufacturing industry compared to other industries. There is no significant difference in the effect of paid-in minimum capital on the value added growth between the manufacturing industry and other industries. The results are consistent with the public choice theory and Bain’s theory of entry regulations, where more strict regulations such as higher entry costs lead to an increase in productivity.

Stress and heavy workloads are commonplace for those who work within Swedish healthcare; the issue is exacerbated further by the current shortage of qualified personnel. Therein arises a need for tools to help lessen the burden on the personnel. This report presents a prototype of a web application made for daily staff scheduling, tailored to the needs of the pediatric surgery department at Uppsala University Hospital. The aim of the project was to deliver a more flexible digital solution of daily staff coordination at the department. Two fundamentals of the application were that it should be easy to use and display informationclearly with few misunderstandings. The resulting prototype met the usability requirement, other than a few specific usability issues, and improved upon the readability of the contents displayed in comparison to the previous system. To further improve the system, work could be done to increase the efficiency with which tasks can be performed. / Stress och tunga arbetsbördor hör till vardagen för den som jobbar inom svensk sjukvård, och problemet förvärras ytterligare av den rådande bristen på kvalificerad personal. Däri uppstår ett behov av verktyg som lätter på personalens belastning. Denna rapport presenterar en prototyp av en webbapplikation för dygnsmässig schemaläggning av personal, anpassad för barnoperationsavdelningen vid Uppsala akademiska sjukhus. Målet med projektet var att leverera en flexiblare digital lösning för avdelningens samordning av personal. Två fundamentala egenskaper hos applikationen var att den skulle vara enkel att använda samt visa upp informationen tydligt och med få missförstånd. Den resulterande prototypen uppfyllde kraven på användbarhet, med undantag för ett antal specifika problem, och förbättrade läsbarheten i jämförelse med det tidigare systemet. Det finns dock viss möjlighet för förbättring vad gäller effektiviteten uppgifter kan genomföras med.

Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är låg jämfört med många andra branscher. Stigande produktivitet är en förutsättning för en fortgående ökning av en organisations tillväxt. Arbetsproduktiviteten i byggproduktionen kan ses som en grov uppskattning av den totala produktiviteten, där byggnadsarbetarens arbetstid blir en spegling av hur väl projektorganisationen, produktionsledningen och produktionsplaneringen fungerar i verksamheten. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten i byggproduktionen samt att kartlägga hur de olika faktorerna upplevs hos det undersökta byggföretaget. Vidare undersöks vilka samband det finns mellan de olika faktorerna och dess bakomliggande orsaker med fokus på den dagliga verksamheten. Målet är att ta reda på förbättringsåtgärder gällande arbetsmetodik för ett produktivt arbete. Frågorna som besvarades i detta examensarbete var vilka faktorer som är mest bidragande till arbetsproduktiviteten i byggproduktionen, hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de undersökta faktorerna samt vilka förbättringsåtgärder företaget ska arbeta med som leder till en ökad arbetsproduktivitet. De metoder som använts i forskningsrapporten är dels en litteraturstudie som tagit reda på vilka faktorer som bidrar mest till arbetsproduktiviteten i byggfasen. Efter detta gjordes en ytterligare undersökning på varje faktor med syftet att ta reda på vilka delfaktorer som påverkar den undersökta faktorn. Därefter utfördes en enkätstudie som var uppbyggd utefter de olika faktorerna. 51 byggnadsarbetare och 17 tjänstemän medverkade i studien. Därpå gjordes en sammanställning av enkätsvaren som sedan analyserades. Resultatet visar att de mest bidragande faktorerna som påverkar arbetsproduktiviteten är arbetsmiljö, produktionsplanering, kommunikation, motivation och engagemang. Den generella bilden över hur byggnadsarbetare och tjänstemän på företaget upplever de olika faktorerna är positiv. De mest prioriterade förbättringsåtgärderna som företaget bör prioritera att förbättra för att optimera arbetsproduktiviteten är följande: genomtänkt tidsplanering, resursplanering efter bästa lag, materialbeställning i rätt tid, involvera byggnadsarbetare i arbetsberedningar, att byggnadsarbetare får utbildningar som ökar deras kompetens, att platsledningen är ute oftare på byggarbetsplatsen och styr bygget, att informera om nästa arbetsuppgift i god tid, att byggnadsarbetare får en högre lön samt att få beröm från chefen. / Productivity development in the construction industry is low compared to many other industries. Rising productivity is a prerequisite for an ongoing increase in the growth of an organization. Work productivity in construction work can be seen as a rough estimate of total productivity, where the construction worker's working time becomes a reflection of how well the project organization, production management and production planning work in the business. The purpose of this thesis is to find out the most contributing factors that affect work productivity in construction production and to map how the various factors are experienced at the company that being examined. Furthermore, the connections between the various factors and their underlying causes with a focus on daily activities are examined. The goal is to find out improvement measures regarding work methodology for productive work. The questions that were answered in this thesis were which factors contributed most to work productivity in construction work, how construction workers and officials at the company perceive the factors examined and what improvement measures the construction company should work with that leads to increased work productivity. The methods used in the research report are partly a literature study that has identified which factors contribute most to work productivity in the construction phase. After this, a further study was done on each factor with the aim of finding out which sub-factors affect the examined factor. Then, a questionnaire study was carried out that was structured according to the various factors. 51 construction workers and 17 officials participated in the study. Then a survey of the questionnaire responses was made, which was then analyzed. The result shows that the most contributing factors that affect work productivity are work environment, production planning, communication, motivation and commitment. The general picture of how construction workers and officials at the company experience the different factors is positive. The most prioritized improvement measures that the company should prioritize in order to optimize work productivity are the following: well thought-out time planning, resource planning according to team best team, ordering material at the right time, involving construction workers in work preparations, that construction workers receive education that increases their competence, that the site management is out more often at the construction site and controls the work, to inform about the next task in good time, that construction workers receive a higher salary and to receive praise from the boss.

Bakgrund och problem: Idag eftersträvar företag kostnadsminskning genom flexibilitet, vilket har medfört att efterfrågan på visstidsanställda inom detaljhandeln har ökat markant. Trots den ökade efterfrågan är det inte ovanligt att visstidsanställda inte får någon upplärning alls och företag riskerar lägre produktivitet till följd av lägre kompetens. Utifrån den resursbaserade teorin är det viktigt att de visstidsanställda bidrar med värde genom acceptabel produktivitet, vilket innebär hur mycket företag förväntar sig av sina anställda. Det krävs inte minst eftersom yrket butiksbiträde anses vara komplext. På grund av komplexiteten och den ökade andelen visstidsanställda är det därför centralt att bevara och utveckla visstidsanställdas kompetens genom en god upplärning för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företag inom detaljhandeln arbetar med upplärning av visstidsanställda. Studien avser att undersöka hur företag kan bemöta den föränderliga marknaden genom att förstå hur upplärning av visstidsanställda kan utformas för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Metod: Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studien syfte. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika butikschefer, vilket har bidragit med deras syn på visstidsanställdas upplärning i praktiken. Slutsats: Studiens resultat visar att visstidsanställdas upplärning varierar beroende på vilken butik det gäller, men att det finns vissa aspekter som är generella. På grund av att butiker är unika och att individuella skillnader påverkar finns inget konkret arbetssätt för hur upplärningen blir mest effektiv. Trots det har studien klargjort för att skriftliga, muntliga och digitala verktyg är av central betydelse för upplärningen och borde kombineras för att generera värde. Hur kombinationen ser ut beror däremot på hur företaget arbetar och vad som förväntas av de visstidsanställda, alltså den acceptabla produktiviteten. Det har även visat sig att företag vanligtvis inte förväntar sig lika mycket vad gäller produktivitet hos de visstidsanställda som de tillsvidareanställda och att upplärningen därför varierar. Av resultatet framgår även att en värdefull aspekt av upplärningsarbetet är att låta nyanställda implementera teoretiska kunskaper i praktiken. Därmed krävs både teoretisk och praktisk upplärning. / Background and problem: As of today, companies are aiming to reduce costs through flexibility, which in turn has led to a significant increase of the demand for temporary employees within the retail sector. Despite this increased demand it is not uncommon for temporary employees to not receive introductory training, thus companies risk lowering productivity as a result of lower competence levels. According to the resource based theory it is essential that temporary employees contribute valuably through acceptable productivity, which exhibits how much companies expect from their employees. This is however partly necessary since the position of a sales assistant is regarded as a complex profession. Due to the complexity and the increasing portion of temporary employees in the workfield, it is essential to preserve and develop competence achieved through sufficient introductory training to attain acceptable productivity. Purpose: The purpose of this study is to acquire a deeper understanding of how companies in the retail sector conduct introductory training of temporary employees. The study aims to examine how companies potentially can manage the ever changing market through understanding how introductory training of temporary employees can be designed to obtain acceptable productivity. Method: The study has adopted a qualitative method for achieving its purpose. Eight semistructured interviews have been conducted with multiple store managers with the purpose of compiling views and experiences of introductory training in practice. Conclusion: The results of the study demonstrate that introductory training of temporary employees varies depending on the store in which one operates. Certain aspects appear to be prevalent, however since each store is unique and has individual variables in effect there is no palpable way of streamlining introductory training. Consequently, the study has confirmed that written, oral and digital tools are imperative for introductory training and should be combined to be of value. This combination design is dependent on how a specific company works and what is expected of the temporary employees, that is, the acceptable productivity. It has also been found that companies frequently do not expect as much in terms of productivity from temporary employees as opposed to permanent employees, seeing this introductory training can vary. The result confirms valuable aspects of introductory training involves allowing new employees implement theoretical knowledge in practice. Therefore is both theoretical and practical training required.

Flexibla arbetssätt som i distansarbete, flexibla arbetstider och frihet över genomförande av arbetet är något som blivit vanligare på företag och därför är det intressant att undersöka närmare om fenomenet flexibelt arbete. Denna studie syftar till att undersöka vad anställdas uppfattning är gällande motiven till att företag inför ett flexibelt arbetssätt och vad anställdas uppfattning är gällande hur produktiva de upplever sig vara i sitt arbete med ett flexibelt arbetssätt. En kvalitativ studie genomfördes baserad på 12 semistrukturerade intervjuer av chefer, HR-personal och övriga anställda på tre IT-intensiva företag i Sverige: Ericsson, Spotify och Hyper Island. Som komplement till intervjuerna gjordes en mindre observation av respektive arbetsplats. Studien visar att för merparten av de anställda upplevde införandet av flexibla arbetssätt som något positivt. Det möjliggjorde för dem att skapa en bättre balans mellan arbetets och privatlivets krav och villkor. Anställda ansåg att införandet av flexibla arbetssätt var motiverat både av personalhänsyn och verksamhetsintressen. Vi fann att informanterna upplevde att det flexibla arbetet bidrar till att öka deras produktivitet i arbetet på lång sikt men det ibland minskar anställdas produktivitet i arbetet på kort sikt. Utifrån informanternas upplevelser verkar det finnas ekonomiska bakomliggande motiv till införandet av det flexibla arbetssättet då det leder till minskade kostnader och ökad lönsamhet. / It is more common that companies introduce flexible working arrangements such as teleworking, flexible times and freedom over how to plan and carry out duties and therefore it is interesting to examine this phenomenon more closely. The objectives of this study is to investigate employees view on what they think are the companies’ motives to having flexible working arrangements and how the employees experience the flexible working arrangements affects their productivity in their work. A qualitative investigation was conducted based on 12 semi-structured interviews of managers, HR employees and other employees at three IT-intensive companies in Sweden: Ericsson, Spotify and Hyper Island. An observation of each workplace was made to complete the interviews. The results show that for most of the employees, the introduction of flexible working arrangements was experienced as something positive, which enabled them to create a better work-life balance. Employees felt that the introduction of flexible working arrangements was justified by both employee considerations and business interests. We found that the employees experienced that the flexible working arrangements generally increased their productivity in their work in the long term, but sometimes made them less productive in the short therm. Regarding the employees` experience there seems to be economic underlying reasons for companies to introduce flexible working arrangements as it reduces costs and leads to increased profitability.

The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region. The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved. / Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.

The purpose of this thesis is to develop a model that is going to be used when wanting to cost-effectively improve the productivity of material supply to assembly with consideration to improve ergonomics and quality of semi-finished products. For this approach a case company’s material supply and assembly station have been studied. By utilising interviews, observations, time measurements and the company’s archival records relevant data have been gathered to review the company’s current materials supply method and assembly station in order to compare it with new possible materials supply methods. A cost break down structure was made in order to identify the different cost drivers for the different materials supply methods. This facilitated the time measurements since they pointed out which operations/activities that should be studied. There were two main types of materials supply methods used in the comparisons, which were line stocking and materials kitting. Line stocking was the first alternative since it was their current material supply method. In materials kitting, the new material supply method, there was two sub types examined, kit carriers and kits in pallets. The conclusion was that that the kit carriers made it possible to improve the labour productivity of one assembly station and at the same time being cost-effective. The kit carriers did also improve the ergonomics for the assembler, but on the contrary worsened the ergonomics for the material handlers. It was also perceived by the assemblers and materials handlers that the quality of the materials was improved when using the kit carriers. / Syftet med det här examensarbetet är att utveckla en modell som kommer att användas när man kostnadseffektivt vill förbättra produktiviteten av materialförsörjningen till montering med hänsyn till att förbättra ergonomin och kvaliteten på halvfabrikats produkter. För denna uppgift har ett fallföretags materialförsörjning och en monteringsstation blivit studerade. Genom att använda intervjuer, observationer, tidmätningar och företagsdokument så har relevant data samlats in for att undersöka företagets nuvarande materialförsörjningsmetod och monteringsstation för att kunna jämföra de mot nya möjliga materialförsörjningsmetoder. Ett kostnadsstrukturträd gjordes för att kunna identifiera de kostnadsdrivare för de olika materialförsörjningsmetoderna. Detta underlättade tidmätningarna eftersom de pekade ut vilka operationer/aktiviteter som borde bli studerade. Det var två huvudsakliga materialförsörjningsmetoder som användes i jämförelserna, vilka var linje lagring och kittning av material. Linje lagring var det första alternativet eftersom det var deras nuvarande materialförsörjningsmetod. I kittningen av material, som var det nya alternativet, så var det två subtyper undersökta, kitvagnar och kit i pall. Slutsatsen var att kitvagnarna gjorde det möjligt att förbättra arbetsproduktiviteten i en monteringsstation samtidigt som den var kostnadseffektiv. Kitvagnarna förbättrade även ergonomin för montören men däremot försämrade den ergonomin för materialhanterarna. Det upplevdes också av montörerna och materialhanterarna att kvalitén av materialen förbättrades när kitvagnarna användes.

The progression of wood processing in Swedish saw mills is growing in a rapid pace which pushes internal resources to the limit. This calls for new and innovative ideas to further the capacity of the production to satisfy both requirements as well as demands. Logistics is a key factor in these processes which can both hide problems as well as solutions that could benefit production.   The objective of the study is to research the current timber yard model as it doesn’t suffice the demand, and instead present alternative ideas that will. The methods to do so are a collection of interviews, literary researches and a case study. Alternative models are generally presented in regards to volume capacity but also machine capacity, time and economic factors.   The results show the inefficiency of the current model with insufficient volume capacity of logs, and where unnecessary hauling between two yards have costly outcomes. Suggested model increases the total yard volume from 15 000 m³ to about 25 176 m³, but where hauling and transporting costs still are imminent due to the geographical position of the industry. The model is designed to decrease hauling distances along with lower fuel usage and ultimately effects on the environment.   Increasing the volume of the timber yard is carried out by taking advantage of unutilized areas as well as by a compromise of areas that are today used for other processes.   Lastly, the recommendations presented to the company are to analyze the results and research questions of the study and from there see to what actions are to be made. Developing the concepts of presented model along with the other suggestions and conclusions that follow. / Framfarten av vidareförädling av trä i svenska sågverk är mycket stor vilket sätter stor press på interna resurser. Detta efterfrågar nya och innovativa idéer for att utveckla produktionens kapacitet för att ha möjligheterna att både tillfredsställa krav och efterfråga. Logistik är en nyckelfaktor i dessa processer, vilket både kan gömma problem men även lösningar för produktionens fördel.   Målet för studien är att utforska den nuvarande timmerplanen då den inte räcker till för den efterfrågan som eftersträvas och istället presentera alternativa idéer som gör det. Metoderna som används för det är en samling av intervjuer, litterära undersökningar och fallstudier. Alternativa modeller presenteras framför allt sätt till volymkapacitet men även maskinkapacitet, tid och ekonomiska faktorer.   Resultaten visar en ineffektivitet i den nuvarande modellen vilket har en otillräcklig volymkapacitet för stock, där onödigt fraktande bidrar med dyra resultat. Modellen som föreslås ökar den nuvarande totala kapaciteten från cirka 15 000 m³ till 25 176 m³, men där fraktning och transporter fortfarande är ofrånkomligt på grund av den geografiska positionen industrin har. Modellen är utformad för att minska transportavstånd samt bränsleförbrukning och därmed även negativa effekter på miljön.   Ökningen av volym på timmer planen görs genom att använda oanvända områden samt genom kompromisser med områden som idag har ett annat användningsområde för andra delprocesser. De presenterade modeller ser till de förhållande av studien i relation till de satta ambitioner och begränsningar.   Slutligen, de rekommendationer som framförts till företaget är att analysera de tankar och idéer från studien och därifrån se vilka handlingar som ska tas. Vidareutveckla de koncept av presenterade modeller i samband med de förslag och slutsatser som följer.

In light of contradictory findings in previous research regarding the activity-based workspaces’ effect on organisational behaviour, this study applies The Activity-based Flexible Office Model on the company Kognity, which recently implemented this office concept. The purpose is to test if this may increase understanding of consequences on organisational behaviour from implementing an activity-based workspace. Semi-structured interviews and observations at Kognity are used as methods for the collection of data for the study. As secondary data, results from web-based surveys conducted by Kognity are used. Furthermore, previous research within the field of organisational behaviour and activity-based office concepts are used to give the study credibility and to gain a deeper insight of the topic. The theoretical framework for this study is based on The Activity Based Flexible Office Model and Maslow's Hierarchy of Needs Theory. The conclusion is that the activity-based workspace does affect organisational behaviour. Applying the Activity Based Flexible Office Model increases the understanding of what the implementation of an activity-based workspace may lead to in terms of organisational behaviour. The model is a useful tool which shows that task-related moderators can determine in what extent the workspace effects organisational behaviour, depends on individual values and task requirements. Further, application of Maslow’s Hierarchy of Needs shows that the higher needs in Maslow’s hierarchy of needs may be met through the freedom of choice within an activity-based workspace. / Tidigare forskning, som berör vilka konsekvenser implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor har på de anställda samt hur det påverkar organisatoriskt beteende, har visat sig vara motsägelsefull. För att bidra till ökad kunskap, applicerar den här studien modellen The Activity-based Flexible Office Model på ett företag vid namn Kognity. Kognity har nyligen implementerat ett aktivitetsbaserat kontor. Semi-strukturerade intervjuer och observationer utfördes på Kognity. Studien använde sig även av sekundärdata i form av resultat från enkäter som Kognity utför själva. Den teoretiska referensramen som applicerades på den här studien var The Activity-based Flexible Office Model samt Maslows behovsteori. Studiens slutsatser är att organisatoriskt beteende påverkas av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Genom att applicera The Activity-based Flexible Office Model ges bidrag till ökad förståelse för konsekvenserna av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Modellen är ett användbart verktyg för att undersöka vilka faktorer som påverkar och vilka omständigheter som kan påverka ytterligare. Vidare visar applicerandet av Maslows behovsteori att ett aktivitetsbaserat kontor skulle kunna möta de högre behoven i teorin tack vare anställdas frihet att välja sin arbetsplats.

Introduction: The activity-based office has had a breakthrough in the past few years. One of the reasons for this is that the technology now allows it to work properly. The concept is a type of open landscaped office that put its main focus on the design of the physical work environment. The office is divided in different areas with the purpose to match employees’ different tasks. There is still not much research done on the new concept and the research that has been carried out has been carried out in connection with the move or a maximum of 15 months after the move to the new office. Purpose: The study aimed at comparing employees' perceived perception of the classic office and the activity-based office abilities with regard to leadership, health, productivity and the social work environment. The essay also concerns how well designed the activity-based office layout is. Method: The study was a quantitative survey and the data was collected through a web survey. The web survey consisted of 25 questions relating to the categories of social, leadership, health, productivity and office layout. Analysis: The data was analyzed by generation of mean values for each category, broken down by gender, age, time in activity-based office and the total from every respondent. The data was also analyzed by a correlation analysis. Results: According to the results that was collected, the activity-based office had a overbalanced positive experience than the classical office in each category investigated, except the category regarding health. Conclusions: Based on the results, it can be noted that an activity-based office towards a classic office provides a higher value for employees in social, leadership, productivity and design. In health, however, it gives a lower value, which shows that employees had better health in the classical office. The results show that the survey can confirm what previous research has said. However, the result can not be generalized on an entire population as the number of respondents and variations was too small. To be able to generalize the results further research must be done. / Introduktion: Aktivitetsbaserade kontor är något som de senaste åren blivit mer och mer vanligt. Till följd av informationsteknikens framfart har denna kontorsutformning tillåtits att fungera på ett effektivt sätt. Konceptet är en typ av öppet kontorslandskap där medarbetaren saknar en fast plats. Mycket vikt läggs på den fysiska utformningen, där olika zoner delar in kontoren i aktiva, stillsamma och tysta områden. Tidigare forskning kring det nya konceptet är otillräcklig då den forskning som finns är genomförd i samband med flytten eller max 15 månader efter inflyttningen. Syfte: Studien syftade till att jämföra medarbetares upplevda uppfattning av cellkontorets och det aktivitetsbaserade kontorets förmågor med avseende på ledarskap, hälsa, produktivitet, den sociala arbetsmiljön. Uppsatsen berör även hur väl utformat det aktivitetsbaserade kontoret är. Metod: Studien var en kvantitativ undersökning och datan som används samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av 25 frågor som berörde kategorierna socialt, ledarskap, hälsa, produktivitet och kontorets utformning. Analys: Datan analyserades genom framtagande av medelvärden för respektive kategori. Totalt, uppdelat efter kön, ålder samt tid i aktivitetsbaserat kontor. Datan analyserades även genom en korrelationsanalys. Resultat: Från resultatet går det att utläsa att det aktivitetsbaserade kontoret upplevdes bättre än det klassiska cellkontoret i varje kategori förutom kategorin angående hälsa. Slutsats: Utifrån resultaten går det att konstatera att ett aktivitetsbaserat kontor gentemot ett cellkontor ger ett högre värde för de anställda i det sociala, ledarskap, produktivitet och utformning. I hälsa ger den dock sämre ett sämre värde. Resultatet visar att undersökningen kan konstatera vad tidigare forskning har bekräftat. Dock går inte resultatet att generalisera på en hel population då antal respondenter och variation var för liten. Detta är något som måste göras i ytterligare forskning.