Att leda på distans har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande i takt med den digitala utvecklingen. Under slutet av år 2019 drabbades världen av en pandemi vid namn Covid-19, vilket har tvingat många organisationer att förflytta sin verksamhet från en fysisk arbetsplats till att arbeta digitalt från sitt hem. Detta har gjort att trenden att leda på distans under det senaste året växt explosionsartat. I och med denna drastiska förändring finns det skäl för forskning att undersöka chefers ledarskap på distans. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen kring chefers ledarskap på distans. För att uppnå studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats som berör chefers syn på hur ledarskapet organiseras på distans, samt utmaningar och möjligheter chefer ser med distansledarskapet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta chefer som arbetar på en kommun i Mellansverige. Samtliga informanter i studien har personalansvar över medarbetare som helt eller delvis arbetar på distans. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide som baserats på tidigare forskning inom ledarskap och distansledarskap. Resultatet från dessa intervjuer har bearbetats vilket skapade sex övergripande teman. Dessa teman har sedan analyserats i relation till studiens forskningsfrågor och tidigare forskning. Studien har ökat förståelsen för ledarskap på distans genom att den har identifierat indikationer på förändringar i hur ledarskapet organiseras på distans. Den största förändringen som framkommer är kommunikationen som numer sker digitalt. Vidare framkommer det av resultatet att en stor utmaning är att upprätthålla en god teamkänsla och skapa en känsla av tillhörighet hos medarbetaren. Möjligheter som presenteras i dennastudie är ökad produktivitet och större flexibilitet. En ledare som lyckas bemästra dessa utmaningar samt drar nytta av de möjligheter som finns har goda förutsättningar att lyckas med distansledarskapet.

Till följd av den världsomställande Covid-19-pandemin rekommenderas att alla som kan bör arbeta hemifrån. Detta har i sin tur medfört omställningar och inte minst för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har inte i samma utsträckning kontroll över hur arbetstagarens arbetsmiljö ser ut, vilket i sin tur medför olika komplikationer. I denna studie har tjänstemän inom revisionsbranschen undersökts då de tillhör en bransch som behövt genomföra anpassningar samt omställningar till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning övergången till distansarbete påverkat medarbetares upplevda motivation och produktivitet då de ålagts att arbeta hemifrån. Förhoppningen är att resultatet ska generera ett underlag för företag i skapandet av nya rutiner då kontorsanställda förväntas arbeta mer på distans i framtiden. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till tjänstemän inom revisionsbranschen. Inom enkäten har operationaliserade frågor från tidigare forskning ställts gällande upplevd motivation och produktivitet. Resultatet från denna studie visar på att ökat distansarbete inte med säkerhet påvisar en effekt på upplevd motivation och produktivitet. Däremot påvisas ett svagt samband utifrån enstaka motivation och prestationsfaktorer. Till följd av att majoriteten av faktorerna inte visar ett signifikant samband, går det inte att förklara att antalet dagar tjänstemän inom revisionsbranschen arbetar hemifrån har en effekt på helhetsupplevelsen av motivations- och produktivitetsförändringar. Studien visar att upplevd motivation och produktivitet inte påverkar medarbetare i större utsträckning vid distansarbete. De faktorer som medarbetare upplevt förändrats är arbetsbelastning, kreativitet och hur mycket arbete som blir utfört. Även återkoppling från kollegor anses viktigare under distansarbete. Respondenternas svar skiljer sig till viss del, vilket kan påverkas av individuella faktorer. / As a result of the worldwide Covid-19 pandemic, everyone who has the ability is recommended that they work from home. This has led to adjustments for the work environment. The employer does not have the same control over what the employee's work environment looks like, which in turn leads to various complications. In this study, workers in the auditing industry have been chosen to be examined, as they belong to an industry that has had to carry out adaptations and adjustments as a result of Covid-19 pandemic. The purpose of this study is to examine the extent to which the transition to telework has affected employees' perceived motivation and productivity when they were required to work from home. The hope is that the result will generate a basis for companies in the creation of new routines as office employees are expected to work more remotely in the future. A quantitative method has been applied in this study, through a survey that has been sent to employees in the auditing industry. In this survey were operationalized questions from previous research asked, regarding perceived motivation and productivity. The results from this study show that increased telework does not reliably demonstrate an effect on perceived motivation and productivity. A weak connection is demonstrated based on individual motivational and performance factors. Due to the fact that the majority of the factors do not show a significant relationship, it is thereby not possible to explain that the number of days during telework in the auditing industry has an effect on the overall perceived motivation and productivity. The study shows that teleworking does not affect employees' perceived motivation and productivity. The factors that have been experienced as changed are workload, creativity and the experience of how much work that gets done. Feedback from co-workers is also considered more important during telework. The answers from the survey vary to some extent which may be caused by individual factors. The language in this following study is written in Swedish.

Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att styra organisationen i en riktning som ligger i linje med företagets övergripande mål och strategi. Det är ett styrmedel som initialt designades för industrisektorn, vilket resulterat i att frågor ställts huruvida mätningen kan appliceras på tjänsteverksamheter. Revisionsbranschen är en form av professionell tjänsteverksamhet, där många immateriella faktorer involveras i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur prestationsmätningen är utformad inom revisionsbranschen, ur revisorns perspektiv. Ytterligare fördjupning inom produktivitet kommer att genomföras, för att se hur revisionsbyråer arbetar med mätning kring detta. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta med syftet att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare förståelse för prestationsmätning inom revisionsbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att fokus gällande prestationsmätningens utformning inom revisionsbranschen ligger på icke-finansiella mått på operativ nivå och att finansiella mått utgör en större del högre upp i organisationen. Att utvärdera och motivera är två framträdande anledningar till att mäta prestation. Vidare är debiteringsgrad ett frekvent använt mått för att mäta produktivitet. / Background: Performance measurement aims to steer the organization in a direction that is in line with the company’s overall goals and strategy. It is a control tool that was initially designed for the industrial sector, which resulted in questions being asked as to whether the measurement can be applied to the service sector. The auditing industry is a form of professional service business, where the work consists of many intangible factors. Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe how performance measurement is designed within the auditing industry, from the auditor’s perspective. Further deepening in efficiency will be carried out, to see how audit firms work with measurement around this. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted with certified auditors. This with the aim of getting answers to our questions and gaining a deeper understanding of performance measurement in the auditing industry. Conclusions: We can conclude that the focus regarding the design of performance measurement in the auditing industry is on non-financial measures at the operational level and that more focus is on financial measures higher up in the organization. Evaluating and motivating are two prominent reasons for measuring performance. Furthermore, utilization rate is a frequently used metric to measure productivity.

With the rapid advancements in the field of Natural Language Processing and Artificial Intelligence, several aspects of its use cases and impact on productivity are largely unexplored. Many of the recent machine learning models are based on an architecture called Transformers that allows for faster computation and for more context to be preserved. At the same time, tech companies face the dilemmas of how to navigate their code bases, spanning over millions of lines of code. The aim of this thesis is to investigate whether the implementation and fine-tuning of a Transformers-based model can be utilised to improve the code search process in a tech company, leading to improvements in developer productivity. Specifically, the thesis will evaluate the effectiveness of such implementation from a productivity perspective in terms of velocity, quality, and satisfaction. The research uses a mixed method design consisting of two distinct methodologies as well as analyses of quantitative and qualitative data. To assess the level of accuracy that can be obtained by optimising a Transformers-based model on internal data, an evaluative experiment with various internal datasets was conducted. The second methodology applied was a usability test, investigating potential impacts on velocity, quality, and satisfaction by testing a contextual code-search prototype with developers. Data from the tests was analysed through a heat map-, trade-off- and template analysis. Results indicate that a Transformers-based modes can be optimised for code search on internal data and has the potential to improve code search from the aspects of velocity, quality, and satisfaction. / Den snabba utvecklingen inom områdena för Språlteknologi och Artificiell Intelligens har visat på stora framgångar men också lämnat utrymme för ytterligare forskning på dess användningsområden och inverkan på produktivitet. Många av de senaste maskininlärningsmodellerna använder sig av en arkitektur kallad Transformers. Denna arkitektur möjliggör snabbare bearbetning av data och är bättre på att ta hänsyn till kontext. Samtidigt står tech-bolagen inför stora utmaningar i att navigera sina kodbaser, vilka består av flera miljoner rader kod. Målet med denna uppsats är att undersöka huruvida implementering och fine-tuning av en Transformers-baserad modell kan användas för att förbättra kodsökningsprocessen i ett tech-bolag och därmed leda till förbättring av utvecklares produktivitet. Mer specifikt utvärderar uppsatsen en sådan implementation från ett produktivitetsperspektiv med hänsyn till dimensioner såsom hastighet, kvalitet och tillfredställelse. Uppsatsen använder sig av en mixad metodologi bestående av två distinkta metoder samt analys av både kvalitativ och kvantitativ data. För att utvärdera nivån av noggrannhet som kan uppnås genom implementation och optimering av en Transformers-baserad modell på intern data, genomfördes experiment på olika interna dataset. Den andra metoden består av ett usability test för att undersöka potentiella effekter på hastighet, kvalitet och tillfredställelse genom att testa en kontextuell kodsökningsprototyp med utvecklare. Data från testen analyserades genom en heat map, trade-off och template analys. Resultaten indikerar att en Transformers-baserad modell kan optimeras för kodsökningpå intern data och har möjlighet att förbättra kodsökning från perspektiven hastighet, kvalitet och tillfredställelse.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Sedan upptäckten av endogen ekonomisk tillväxt under senare delen av 1980-talet har det gång på gång visats i studier att tillväxt uppstår inifrån ekonomin, där FoU är en medverkande faktor. På samma sätt har forskning och utveckling visats bidra till tillväxten med produktivitetshöjande kunskap som överförs till ekonomin. Den här uppsatsen fokuserar på digitaliseringens roll i FoU och hur den kan fungera som ett verktyg för innovation. / Since the adoption of the endogenous growth theory in the late 1980s it has time and again been shown that growth is an endogenous effect of an economic system, in which knowledge and innovation are common contributing factors. Likewise, investments conducted in Research and Development has also been demonstrated to contribute to economic growth with productivity increasing knowledge spilling over in the economy. This study focuses on the role of digtalisation in R&D and how it could be an important tool for innovation development.

För att få en kontinuerlig tillväxt inom samhället är en väg framåt att säkerställa en ökad effektivitet och produktivitet, detta gäller även för bygg- och anläggningsbranschen. Det finns rapporter som visar på att produktiviteten inom byggsektorn i princip stått stilla sedan 80 år tillbaka. Vissa mätningar visar till och med att det skett en konsekvent nedgång av byggbranschens produktivitet. Byggbranschen har därmed haft en låg tillväxt av produktiviteten.  Studier har visat på att det finns ett antal faktorer som teoretiskt kan tänkas ha en inverkan på produktiviteten, dessa är Effectivness, Efficiency, Quality, Quality of work life och Innovation. Dessa faktorer har beskrivits med utgångspunkt i ett antal kända teorier. Teorierna har i huvudsak behandlat två områden, Löneformer och Motivation och drivkrafter. Inom byggsektorn har man länge använt sig av ackordslön som ett lönesystem för att reglera yrkesarbetarnas löner. En diskussion som därför kan vara intressant handlar om ackordslönernas inverkan på produktiviteten. Det övergripande syftet med examensarbetet är att söka produktionsnära beskrivningar på vad som kan förklara varför produktiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen har en låg utveckling. I examensarbetet söks därför förklaringar på vilka faktorer man inom byggproduktionen anser kan ha en inverkan på produktiviteten. Vidare undersöks om och vilken inverkan ackordssystemet har på produktiviteten.  Examensarbetet har baserats på tre studier. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som syftade till att dels skapa en teoretisk grund, dels skapa en referens som baseras på vetenskapliga artiklar, tidskrifter och litteratur som kan användas till att analysera resultaten mot. Den andra studien var en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till 390 platschefer i syfte att dels skapa en uppfattning om vilka faktorer personer inom byggproduktionen anser bidrar till ökad produktivitet, dels fånga platschefers uppfattning om ackordssystemet har en inverkan på produktiviteten. Till detta tillkom även att beskriva och definiera begreppen produktivitet och ackord. Svarsfrekvens blev 35 %. Slutligen genomfördes en fördjupad enkätundersökning. Den fördjupade enkätundersökningen är ett resultat av analysen som genomfördes på den första enkätundersökningen. Den fördjupade enkätundersökningen skickades till 10 platschefer. 6 av 10 svarade.  Studien visar att: Ca 80 % av respondenterna anser att produktiviteten varit oförändrad eller minskat under de senaste 10 åren. 80% av respondenterna ser även ett samband mellan ackordssystemet och produktiviteten inom byggproduktion. Vidare menar ca 75% av att ackord bidrar positivt till produktiviteten. Respondenterna menar på att engagemang är den viktigaste faktorn för att öka produktiviteten. Innovation och industrialisering är lågt värderade när det kommer till att öka produktiviteten. Resultatet pekar även på att byggbranschen idag inte är överens gällande definitionen av begreppet produktivitet. / To achieve continuous growth in society, a way forward is to ensure increased efficiency and productivity, the same applies to the construction industry. Some reports show that productivity in the construction sector has been stagnant for 80 years. Furthermore, some measurements even show that there has been a consistent decline in the construction industry's productivity. The construction industry has thus had weak growth in productivity. Studies have shown that there are several factors that could theoretically have an impact on productivity, these are Effectiveness, Efficiency, Quality, Working Quality and Innovation. These factors have been described based on several known theories. The theories have mainly dealt with two areas, Wage forms and Motivation and driving forces. In the construction sector, piecework wages have long been used as a wage system to regulate the wages of skilled workers. A discussion that may therefore be interesting is about the impact of piecework wages on productivity.  The overall aim of the project is to seek production-related descriptions of what may explain why productivity in the construction industry has a low development. The degree project, therefore, seeks explanations for which factors are considered in construction management to have an impact on productivity. Furthermore, it is investigated whether and what effect the piecework wages have on productivity.  The degree project has been based on three studies. Initially, a literature study was carried out which aimed to both create a theoretical basis and create a reference based on scientific articles, journals and literature that can be used to analyze the results against. The second study was a web-based survey sent out to 390 site managers to create an idea of what factors people in construction management consider contributing to increased productivity, and to capture site managers' perception on the piecework wages has an impact on productivity. Besides, productivity and piecework wages were also described and defined by site managers. The response rate was 35%. Finally, an in-depth survey was conducted. The in-depth survey is a result of the analysis carried out on the first survey. The in-depth survey was sent to 10 site managers. The response rate was 60%.  The study shows that: About 80 % of respondents believe that productivity has remained unchanged or decreased over the past 10 years. 80 % of the respondents also see a correlation between the piecework system and productivity in construction management. Furthermore, about 75 % believe that piecework contributes positively to productivity. Respondents believe that commitment is the most important factor in increasing productivity. Innovation and industrialization are undervalued when it comes to increasing productivity. The results also indicate that the construction industry today does not agree on the definition of the concept of productivity.

Inledning: Till följd av Covid-19-pandemin har arbetsformen för statligt anställda tjänstemän i Sverige skiftat från arbete i en kontorsmiljö till det mer flexibla arbetssättet hybridarbete. Hybridarbete är definitionen av en blandning av både distansarbete och arbete på den ordinarie arbetsplatsen. Studier har visat varierande effekter på medarbetarnas välbefinnande samt motivation och produktivitet på grund av detta nya arbetssätt.Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som uppkommer genom denna arbetsform kopplat till självupplevd motivation och produktivitet samt att komma fram till vilka för- och nackdelar hybridarbete kan leda till för både medarbetaren och organisationen. Metod: I studien undersökte vi den självupplevda uppfattningen hos statligt anställda i Sverige. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med hänsyn till att skapa förståelse för hur hybridarbete tillämpas samt vilka effekter denna arbetsmodell har med avseende på motivation och självupplevd produktivitet. Teori: I uppsatsen används flera teorier som författarna anser relevanta för studiens innehåll. Äldre motivationsmodeller vävs samman med nyare forskning för att skapa ett bra underlag för analys av empiri.  Resultat: Resultaten vi hittade var mycket likvärdiga när det gäller att förstå vilken typ av gynnsamma samt ogynnsamma effekter denna arbetsmodell kan bidra till.Denna arbetsmodell ansågs av samtliga respondenter vara en förmån även om nämnda organisationer verkade ha låg eller ingen förståelse för dess effekter med avseende på välbefinnande, produktivitet och motivation. / Introduction: Due to the Covid-19 pandemic the work environment for government employeesin Sweden has shifted from an office environment to the more flexible arrangement ofhybridwork. Hybridwork is the definition of a mixed work setting of both remote work andwork at the regular workplace. Studies have shown varying effects in employees well-being aswell as motivation and productivity due to this new way of working.The purpose of this study is to investigate the impact of this form of work on self-perceivedmotivation and productivity, and to conclude what advantages and disadvantages hybridworkhas for both the employee and the organization. Methods: In the study we examined the self-perceived perception of government employees inSweden. A total of five semi-structured interviews were completed with the regard of creatingan understanding in how hybridwork is applied and what the effects of this work model areregarding motivation and self-perceived productivity. Theory: The essay uses several theories that the authors consider relevant to the content of thestudy. Older motivational models are interwoven with newer research to create a good basis foranalysis of empirical evidence. Results: The results we found were very equal in terms of understanding what type of effectsand side-effects this work model can contribute to. This work model was among all respondentsconsidered as a benefit, although said organizations seemed to have a low to no understandingof its effects with respect to well-being, productivity and motivation.

Organizations has become more hybrid enabling the workers to work partially from the office and partially from home. As remote work was found to have an impact on team collaboration, communication, productivity, and performance, concerns have been raised about Agile Software Development (ASD) teams working remotely. Thus, the purpose of the study is to understand the impact hybrid work has on productivity in ASD teams. The study aims to contribute with knowledge regarding the relationship with hybrid work and productivity. A single case study was conducted, with the use of a sequential mixed method research design. The SPACE framework was utilized to define productivity in software development and was also utilized to support the distributed survey. Moreover, three dimensions of SPACE were selected; job satisfaction, performance, collaboration and communication. Additionally, a focus group interview was conducted to provide a deeper understanding of the survey findings. The empirical findings indicate the hybrid work to impact job satisfaction, and collaboration and communication positively. While the performance was high, there was a low impact of hybrid work. The empirical findings imply that investments in the tools and resources are crucial for the job satisfaction. Furthermore, meetings that involve high participation in collaboration and communication should require physical presence. By allowing for continuous meetings regarding the well-being of workers, a sustainable work-life balance can potentially be achieved. Limitations can be found in the study where the findings are restricted to the context of a single case study. Thus, further research can be conducted to enrich the findings with other settings and strategies. / Organisationer har blivit mer hybrida vilket gör det möjligt för arbetarna att arbeta delvis från kontoret och delvis hemifrån. Eftersom distansarbete har visat en inverkan på samarbete, kommunikation, produktivitet och prestanda i team, har det väckts rädsla om att team i agil mjukvaruutveckling (ASD), ska arbeta på distans. Syftet med studien är att förstå vilken inverkan hybrid arbete har på produktiviteten i ASD-team. Studien syftar till att bidra med kunskap om sambandet med hybrid arbete och produktivitet. En enskild fallstudie genomfördes med användning av en sekventiell forskningsdesign med blandad metod. SPACE-ramverket användes för att definiera produktivitet i mjukvaruutveckling och användes dessutom för att underbygga den distribuerade undersökningen. Dessutom valdes tre dimensioner av SPACE ut; arbetsglädje, prestation, samarbete och kommunikation. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju för att skapa en djupare förståelse av resultaten från undersökningen. De empiriska resultaten indikerar hybrid arbetet har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse, samarbete och kommunikation. Det visade sig att prestandan i arbetet var hög men att hybrid arbete inte längre påverkade dess resultat. De empiriska resultaten tyder på att investeringar i verktyg och resurser är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom bör möten med högt engagemang i samarbete och kommunikation kräva fysisk närvaro. Genom att införa kontinuerliga möten angående arbetarnas välbefinnande kan en hållbar balans mellan arbete och privatliv potentiellt uppnås. Begränsningar kan hittas i studien där resultaten är begränsade till sammanhanget för en enskild fallstudie. Således kan ytterligare forskning utföras för att berika resultaten med andra miljöer och strategier.

<p>The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region.</p><p>The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.</p>