Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk.

The development of productivity in the construction industry has long been at a steady state compared to the manufacturing industry. Studies have shown that, amongst other things, waste on construction sites can reach up to one third of the total production cost. This has been observed from different aspects, and change is forthcoming. This thesis aims to provide a foundation for an increased productivity at production sites of building bridges. It is primarily based on a field study at Skanska, at a bridge construction site near Grängesberg. Via continuous interviews with the whole production crew, construction workers and management, information on interference and possibilities of improvement at the work site has been documented. Moreover, Lean has been studied and attention has been brought to simple methods and approaches that can contribute to an increase of productivity. The purpose of this thesis was to inform Skanska and its team of recurring disruptions and improvement prospects, and to suggest simple methods so that future projects can be run more profitably. During the field study approximately ten disruptions have been documented, which directly interfered with the production. Most of these were due to different forms of communication failures. Late deliveries and reinforcement problems were the most common disorders. Furthermore, we have found room for improvement within the visual management, where resources and technology are available, but are not utilized to its fullest potential. In conclusion we analyzed and gave suggestions of simple methods for improvement using Lean as support, were tools like Five Why’s and SMART goals were used.

The Volvo Trucks plant in Umeå is a highy complex manufacturing facility where the same production line handles a variety of different models. This require flexible and agile processes with high quality standards. This thesis studies the flow of material through a production line and how Volvo can use their existing manufacturing monitoring system to optimize the flow of materials. The goal with the thesis is to identify eventual problems with the flow of materials and to deliver a few proposals on how the production line can improve its productivity. The theory of LEAN, Just-In-Time and Supply Chain Management serves as the scientific reference to this project. By analyzing the flow of material, performing interviews and observing the processes a few problems are identified. The problems are analyzed and some improvements are proposed along with recommendations for further investigation.

Diss. Göteborg : University.

Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för hur man kan öka produktiviteten hos ett företag som tillverkar enfamiljhus i trä. Med utgångspunkt från värdeflödesanalys har man generats två förslag på layouter. Dessa reducerar vägar för operatörer och material vilket leder till en ökning av produktiviteten från 62 % till 71 %. Genom de nya layouterna kan man minska cykeltiden med 28 minuter. Detta leder till en ökad räntabilitet från 17 % till 34 %.

No description available.

Kontorslösningar har visat sig kunna vara en del i de anställdas hälsa samt hur de presterar på jobbet. Denna kvantitativa studie fokuserar på hur olika stressorer påverkar de anställdas produktivitet i kontorslösningarna; cellkontor, öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. Resultatet visade att stressorer skiljer sig mellan de olika kontorslösningarna och att stressorerna påverkar de anställdas upplevda produktivitet negativt. Däremot visade resultatet att vissa stressorer inte var lika påtagliga som andra. Studiens resultat indikerar att cellkontor inte har lika många stressorer och att anställda kan påverka hur dessa stressorer distraherar i arbetet jämfört med öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. Studien visade även att de anställda i cellkontor upplevde högre produktivitet. / It has been shown that office solutions can be a part of employees’ health and how they perform at work. This quantitative study focus on how different stressors affect employees’ productivity in the office solutions; cell offices, open-plan offices and activity-based offices. The results from the study showed that stressors differ between the office solutions. It also showed that stressors affect the employees’ perceived productivity negatively. However, the study showed that some stressors were not as apparent as others were. The results indicate that cell offices do not have as many stressors as open-plan offices and activity-based offices. In cell offices employees have more control on how affected they get by these stressors. The study also showed that employees in cell offices experienced increased productivity.

I takt med att teknologin utvecklas och arbetsmarknaden förändrats har nya, moderna kontorsutformningar utvecklats. En av dessa kontorsutformningar är det aktivitetsbaserade arbetssättet, som har kommit att bli en stigande kontorstrend på den svenska arbetsmarknaden(Allvin et al. 2006). Förutom att inspirera medarbetare, syftar det nya mobila arbetssättet till att främja såväl samarbete och innovation, som ökad effektivitet och lönsamhet för verksamheten. Arbetsplatsen är utformad i diverse zoner som är modifierade efter medarbetarnas behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att undersöka hur medarbetarna på supportavdelningen inom Skellefteå kommun upplever att samhörigheten har påverkats av att arbeta aktivitetsbaserat. Vidare studerades huruvida det förändrade arbetssättet har haft en inverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt produktivitet. I den teoretiska referensramen redogörs de begrepp, teorier och modeller som ämnar att bidra till en ökad förståelse inom det föreliggande ämnet samt för att kunna svara på de frågeställningar som berörs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken anställda från Supportavdelningen på Skellefteå. Resultatet som framkom visade att majoriteten av respondenterna upplever att samhörigheten har ökat sedan införandet av en aktivitetsbaserad arbetsplats, både inom den egna arbetsgruppen samt organisationen i sin helhet. Även arbetstillfredsställelsen har ökat till följd av den fysiska arbetsmiljön och den föreliggande policyn om städade arbetsplatser, Clean Desk Policy. De faktorer som upplevs bidra till ökad produktivitet är delvis då det mobila arbetssättet medför både smidigare och effektivare kommunikationsförbindelser samt att rörligheten i arbetssättet gör att det är lättare att nå varandra på avdelningen. De utmaningar som lyfts med det nya arbetssättet är dels bristen på stängda och tysta rum, samt att koncentrationsförmågan i vissa zoner påverkas av att andra medarbetare passerar förbi. Ytterligare en utmaning som framförs är vikten av att vara tillgänglig och att arbetssättet möjligtvis enbart är anpassat för en typ av personlighet.

<p>Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.</p>