I detta examensarbete är fokus riktat mot elevernas övergång från grundskola till gymnasium. Syftet är att undersöka och analysera olika faktorer och strategier som påverkar denna övergång ur ett elevperspektiv. I studien undersöks även betydelsen av studie- och yrkesvägledarens roll under övergångsperioden. Metoden som används är kvalitativ med en narrativ forskningsansats. Data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med sju gymnasieelever i årskurs 2 samt tre studie- och yrkesvägledare, varav två är verksamma inom gymnasieskolan och en inom grundskolan. Tematisk analys tillämpas som dataanalysmetod. Data har analyserats med stöd från 'Careershipteorin','Social identitetsteori' och begreppet "Self-efficacy" från 'Social kognitiv inlärningsteori'. Resultaten och analysen indikerar att både individuella och strukturella faktorer spelar en viktig roll för elevernas övergångar. Faktorer såsom självtillit, tillgång till resurser såsom föräldrarsutbildningsnivå och konkreta stödinsatser framhävs som avgörande vid övergången och speciellt vid val av gymnasieprogram eller när överväganden om programbyte görs. Studien visar även att programbyten ofta är kopplade till elevens känsla av samhörighet och intresse för olika ämnen. Dessutom framhåller studie- och yrkesvägledarna vikten av tidiga och individuellt anpassade stödinsatser för att underlätta övergången och främja valet av rätt gymnasieprogram. Diskussionen lyfter även fram behovet av omfattande och varierat stöd från studie- och yrkesvägledare för att förebygga felaktiga gymnasieval. Vidare diskuteras elevernas efterfrågan på mer individanpassad vägledning. Avslutningsvis föreslås i detta examensarbete ytterligare forskning om elevers upplevelser av programbyten och deras beslut i relation till studie- och yrkesvägledning.

Att välja gymnasieprogram kan upplevas svårt och pressat för ungdomar. Ibland blir intedet valda gymnasieprogrammet som de tänkt sig, en del ångrar sitt val och gör ettprogrambyte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till ettprogrambyte. För att ta reda på det utgick vi från frågeställningar som undersöker vilkafaktorer som påverkade det första valet till gymnasiet samt vad som var avgörande för ettprogrambyte. Vi undersökte även vad informanter själva anser kunde hjälpt dem att görarätt val när det första valet gjordes. En kvalitativ metod har använts där sex individer somgjort ett programbyte blivit intervjuade om deras upplevelser. Den insamlade empirin haranalyserats med hjälp av teorin Careership där begreppen habitus, fält ochhandlingshorisont ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas iolika sociala miljöer. Analys har även skett utifrån STF-modellen där begreppen system,individuella influenser, kontextuella influenser och processer används för att förklaraprogrambyten på gymnasiet. Resultatet av studien visar att informanter blivit påverkade av familj och vänner i sitt första val men att orsaker till programbyte oftast beror påutanförskap och konflikter i klassen samt svårigheter att klara av utbildningen.

Forskning visar att övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en viktig brytpunkt i många ungdomars liv, dock är denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men också svårt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare väljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar ändå känslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar.Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för unga människors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring både gymnasieval och programbyten, belyses vad som påverkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer. Utifrån en kvalitativ metod intervjuas sex gymnasieelever och resultatet analyseras med hjälp av karriärvalsteorier samt sociologiska och psykologiska modeller. Uppsatsen visar att elevernas har olika grad av svårigheter och oro i samband med gymnasievalet. Valet upplevs som stressigt, nervöst och osäkert. Det senare genomförda programbytet hänger enligt eleverna samman med ouppfyllda förväntningar, otrivsel och en upplevelse av att studierna blivit för svåra. Programbytet har dock medfört att ungdomarna fått nya insikter och lärdomar och de menar att de utvecklat en större självständighet och medvetenhet kring framtida valsituationer.

Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också i unga år i en tid av identitetsskapande och valet är därför oftast omringat av problematik: omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar på valet, likväl som bristande kunskaper om sig själv och sina utbildningsalternativ. Ibland resulterar valet i grundskolan till att elever senare väljer att göra ett omval på gymnasiet.Vårt syfte är att undersöka ungdomars syn på faktorer som påverkat valet av gymnasieutbildning i grundskolan, och senare omvalet i gymnasieskolan. Vi vill genom att förstå elevernas tankar och reflektioner kring omvalssituationen även ta med oss eventuella lärdomar efter de båda valprocesserna. I studien har vi därför genom en kvalitativ metod intervjuat sex elever i årskurs 1 och 2 som tidigare gjort omval på gymnasiet. Studiens resultat har sedan analyserats med stöd av olika karriärteorier.Resultatet av vår studie visar att flera av eleverna upplevde osäkerhet kring det första gymnasievalet i grundskolan. Denna osäkerhet kan kopplas samman med att valet av gymnasieutbildning inte var väl underbyggt. Elevernas osäkerhet tillsammans med bristande självkännedom och information försvårade valet. Dessutom var valet i årskurs nio socialt kontextbundet, med det menas att omgivningens påverkan på valet, var stor. Elevernas faktorer till omvalet i gymnasiet varierade men kan sammanfattas som att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar på olika sätt. Många av eleverna insåg att valet och utbildningen inte överensstämde med deras intresse. Andra elever kom efter i studierna vilket var bidragande till att de valde ett mer passande alternativ. Sist men inte minst visar vårt resultat att även andra sociala faktorer spelade in i omvalet, då man exempelvis inte passade in i klassen. Ibland var det en kombination av dessa faktorer som resulterade i omval.Alla elever menar att de dragit lärdomar och erfarenheter av omvalet. Sådana lärdomar är exempelvis att utgå från sig själv och inte påverkas av andra. Eleverna är också självkritiska och menar att de borde varit mer aktiva i det första valet. Därmed kan vi dra slutsatsen att eleverna, genom sina lärdomar och erfarenheter, nu står bättre rustade till att möta framtida valsituationer.