No description available.

Programvaruutveckling lider idag av stora problem och många av problemen är kopplade till hur krav samlas in och hanteras. Ett sätt att underlätta kravinsamlingen och att öka kommunikation med kund är att ta fram en prototyp, vilket är en konkret representation av programvaran som ska tas fram. När kravutvinningen har kommit tillräckligt långt kan denna prototyp användas som en del av en kravspecifikation. En vanlig form av kravspecifikation är ett dokument, men även en (exekverbar) prototyp kan vara en effektiv representation av programvaran som ska tas fram. I detta arbete undersöks det vilka problem som kan uppstå då en prototyp används som en del av en kravspecifikation. Problem identifieras i litteraturen och intervjuer utförs för att undersöka vilka problem som finns i praktiken. Det visar sig att flera av de problem som litteraturen tar upp inte ses som reella av de respondenter som tillfrågas. Vidare visar det sig att många problem som "borde" uppstå inte gör det på grund av att de tillfrågade organisationerna ofta tillämpar ett mer pragmatiskt än formellt arbetssätt.

No description available.

<p>Programvaruutveckling lider idag av stora problem och många av problemen är kopplade till hur krav samlas in och hanteras. Ett sätt att underlätta kravinsamlingen och att öka kommunikation med kund är att ta fram en prototyp, vilket är en konkret representation av programvaran som ska tas fram. När kravutvinningen har kommit tillräckligt långt kan denna prototyp användas som en del av en kravspecifikation. En vanlig form av kravspecifikation är ett dokument, men även en (exekverbar) prototyp kan vara en effektiv representation av programvaran som ska tas fram.</p><p>I detta arbete undersöks det vilka problem som kan uppstå då en prototyp används som en del av en kravspecifikation. Problem identifieras i litteraturen och intervjuer utförs för att undersöka vilka problem som finns i praktiken. Det visar sig att flera av de problem som litteraturen tar upp inte ses som reella av de respondenter som tillfrågas. Vidare visar det sig att många problem som "borde" uppstå inte gör det på grund av att de tillfrågade organisationerna ofta tillämpar ett mer pragmatiskt än formellt arbetssätt.</p>

Digimergo är en digitalisering av Emergo Train System, ett system där personal inom räddningstjänst kan öva på olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo användbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet. I den här rapporten diskuteras vilka risker som existerar när ny funktionalitet skall läggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker också vilka utvecklingsmetoder som lämpar sig i projekt där ny funktionalitet ska läggas till befintliga system. Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt är att underskatta tiden som krävs för att sätta sig in i projektet i fråga. Det mest effektiva sättet att minimera risken för detta är att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet. Ett annat angreppssätt är att välja en metod som är flexibel när det kommer till nya risker eller ändringar i projektets plan, förslagsvis iterativa metoder.

Följande rapport beskriver implementationen av projektet Smart City, ett system som visuellt representerar händelser i realtid i Linköping. Dessa händelser hämtades från öppna datakällor som exempelvis Polisen och SMHI. Händelserna representerades på en tredimensionell karta över staden. De visuella delarna av systemet utvecklades med hjälp Unreal Engine 4 och Cesium. Som databas användes PostgreSQL och en Flask-server användes för kommunikation mellan systemets moduler. Produkten var tänkt att ge användaren en tydlig överblick av de händelser som skett för att kunna ge en tydligare helhetsbild av staden, detta kunde tänkas användas av exempelvis intresserade privatpersoner, larmoperatör eller stadsplanerare. I slutändan riktade sig produkten mer till privatpersoner. En viktig del av produkten var att enkelt kunna lägga till informationskällor som användaren kan tänkas vilja ha. För att utveckla produkten användesen kombination av Scrum och Kanban. Resultatet blev en produkt som visualiserar ett basutbud av händelser i Unreal Engine 4. Projektet utfördes under kursen TDDD96 – kandidatprojekt i programvaruutveckling på Linköpingsuniversitet. En grupp på åtta medlemmar utvecklade en produkt som grundar sig i en marknadsundersökning. Utöver en rapport som beskriver Smart City hittas även åtta individuella rapporter som undersöker områden kring projektet.

A web application in the form of a demo has been developed for BIT (Bygg ITSweden). The application effectively shows the potential and the idea that can be used tofind investors. This report describes the development of a program which can streamlinethe construction process. The project was concieved by Björn Jönsson at Bygg InformationTeknologi i Sverige AB. The project was carried out by seven students in connection withthe course TDDD96, Bachelor’s project in software development, at Linköping University.The product was developed using a version of Scrum. The Scrum version consisted ofsprint planning sessions, bi-daily standups and sprint retrospective meetings. Issues werecreated with weights in GitLab to keep track of what needed to be done.The study found that Scrum was an effective methodology for developing a complexproduct and improving the groups development process. Furthermore the team foundthat the mood of the team was important and quick iteration cycles produced a betterproduct.Each team member has also written a short individual contribution researching anarea relevant to the development of the product.

Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.

<p> </p><p>Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen. Genom litteraturstudie identifierades förutsättningar men även hinder och svårigheter för en integrering av agila metoder och användarcentrerad design. Med de identifierade föutsättningarna som grund har sedan den användarcentrerade designprocessen prototyping integrerats med den agila metoden Extreme Programming. Resultatet blev en artefakt som integrerar Extreme Programming och prototyping och ökar möjligheten att utveckla en användbar programvara.</p><p> </p>

Denna rapport beskriver systemet ALAIS (As Long As It Scales) och hur det harutvecklats. ALAIS byggdes i samband med ett kandidatarbete i programvaruutvecklingvid Linköpings universitet åt företaget Valtech. Syftet med systemetär att demonstrera att det går att utföra automatiserad A/B-testning genom attplacera skålar med godis på olika vågar och se hur positionen, samt eventuellamärkningar, som ekologisk, påverkar konsumtionen. Det färdiga systemet är uppdelati tre moduler, en som sköter kommunikationen med vågarna, en som utförberäkningar och kommunicerar med en databas, och en som består av ett grafisktgränssnitt som användaren interagerar med. De tre modulerna kommunicerarmed varandra över ett nätverk. Rapporten avslutas med individuella erfarenheterfrån alla gruppmedlemmar.