In Sweden prostitution is by many considered to be a social problem that primarily affects women. To counteract prostitution is a political priority and as a result the purchase of sexual services is prohibited by law. Since the law that prohibits the purchase of sexual services entered into force it has been continuously debated and widely disputed. The aim of this thesis is to compare the image of prostitution found in the travaux préparatoires of the law with four sex workers’ view of the phenomenon. A discourse analysis is performed to establish which images of prostitution appear in theory and in practice. The results show that the images of prostitution in the travaux préparatoires of the law differ widely from the views expressed by the interviewees. The discourses identified in the travaux préparatoires unanimously emphasize the injurious effects of the prostitution and the exposed situation of the sex workers. In the discourses identified in the interview material the businesslike aspects of prostitution and the sex workers’ autonomy is emphasized. The results raise questions about the completeness of the travaux préparatoires and bring the need for studies where different groups of sex workers are questioned to the fore.

Vad gäller reglerna om tidigare års underskott utgör koncernbidragsspärren en spärregel till den annars gällande huvudregeln att tidigare års förluster får kvittas mot framtida vinster. Koncernbidragsspärren inträder vid ägarförändringar och innebär förenklat att ett underskottsföretag är förhindrat att, under en period om fem år, kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar från företag som inte ingick i koncernen före ägarförändringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter ägarförändringen får dock kvittas mot koncernbidrag från nya företag. Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspärren ur ett företagsperspektiv, vilket innebär att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillämpning. Uppsatsen har ett särskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott när ett underskottsföretag mottar koncernbidrag både från gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref. 69 ställdes frågan på sin spets och Högsta Förvaltningsdomstolen befäste en ny turordningsprincip där koncernbidrag från gamla företag ska beaktas före koncernbidrag från nya företag i koncernen. Det har genom uppsatsens analys av reglerna om koncernbidragsspärren påvisats att reglerna är svåra att tillämpa och i många fall råder det osäkerhet om hur reglerna ska tolkas. Det kan konstateras att problematik kvarstår avseende frågan om i vilken turordning koncernbidrag från så kallade gamla respektive nya företag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott även efter RÅ 2008 ref. 69. En rådande osäkerhet om hur reglerna ska tolkas kan inte anses tillfredsställande ur ett företagsperspektiv och en översyn av reglerna vore välkommen. / According to the Swedish legislation tax losses can normally be carried forward and settled against future profits in the same company unlimited of time. However, a restriction of losses being carried forward may occur in situations where change of ownership is at hand. The restrictive rule prohibits offsetting tax losses in an acquired loss-making company against group contributions received from other group companies. The restrictive rule applies up until, and including, the end of the fifth year after the year when the restriction occurred. However, losses that occur after the change of ownership are possible to offset against group contributions from other group companies. The thesis aims to analyze and review the restrictive rule from a business perspective which means that the underlying purpose of the restrictive rule and how it works in practice is examined. The thesis has a particular focus on in what order group contributions should be considered when being offset against existing deficits when the deficit company receives group contributions from old and new companies in the corporate group. In the Swedish case law RÅ 2008 ref. 69 the Supreme Administrative Court laid down a new principle of order where group contributions from an old company should be regarded before a group contribution from a new company. Through the analysis of the restrictive rule it has been demonstrated that the rule is difficult to conform to and that there is an uncertainty regarding the interpretation of it. Through the analysis of this thesis it is established that, even after RÅ 2008 ref. 69, the complexity of problems remains concerning in what order group contributions from old respectively new companies should be considered when being offset against existing deficits. A such prescribed uncertainty regarding the interpretation of the restrictive rule cannot be considered satisfactory from a business perspective and a review of the rules would be preferable.