I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?” / Uppsatsnivå: C

<p>Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?</p><p> </p><p>I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.</p><p> </p><p>Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.</p>

Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?   I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.   Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.