Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.

In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.