Chemnitz, Techn. Univ., Diplomarb., 2008.

Stuttgart, Univ., Diplomarb., 2001.

Stuttgart, Univ., Diplomarb., 2002.

Zugl.: Kaiserslautern, Techn. University, Diss., 2008.

Zugl.: Hagen, FernUniversiẗat, Magisterarbeit u.d.T.: Sassen, Karin: Betrachtung der Durchführung und Protokollierung von Zeugenvernehmungen unter Berücksichtigung der Hypothesentheorie der sozialen Wahrnehmung.

This diploma thesis aims to study the protocol literature which originated mainly in the former German Democratic Republic. The protocol literature of the Federal Republic of Germany is mentioned only briefly. In connection with the protocol literature, it is vital to firstly deal with the ambiguity and nonuniformity of the term Protokoll-Literatur. It is also necessary to clarify the term Frauenliteratur and Männerliteratur. The main objective of the theoretical part is to set the protocol literature into its historical and cultural context, to characterise protocol literature - its features, mainly the authenticity and subjectivity of this type of literature. The important task of this thesis is to manage the classification of the protocol literature into a literary genre and answer the question whether the protocol literature can be regarded as an independent literary genre. Furthermore, the topics occurring in the protocol literature are presented. Each topic is accompanied with a list of literary works, which are briefly introduced. The second part of the thesis offers an interpretation of three selected works of the so called Männerliteratur. The inner and outer composition of each work is further analysed, attention is paid to the narrative perspective, to the titles of the works, as well as...

I den här uppsatsen anläggs ett mediehistoriskt perspektiv på opinionsundersökningen i syfte att historisera denna medieform. Fokus ligger på dess förändringar mellan 1957 och 1976. Under början av perioden användes opinionsundersökningarna framför allt för att mediera publiker, det vill säga olika grupper av läsare, utifrån frågor om deras egenskaper och åsikter. Ofta kunde medieringen av publikerna fungera som ett sätt att åskådliggöra historisk förändring och resonera om politiska processer. Från och med slutet av 1960-talet blev dock opinionsundersökningar om partisympatier allt mer dominerande. Dessa fungerade oftast som valprognoser, och det som medierades i dem var partier och partiledare snarare än publiker. De tidiga undersökningarnas ambition att vitalisera demokratin genom skapandet av säkrare kunskap om folkets åsikter verkar ha ersatts med prognosticerande av valutgången i nästa riksdagsval som främsta syfte. Samtidigt som de politiska ambitionerna ifråga om demokratins befordrande minskade så tilltog debatten om opinionsundersökningarna, och deras politiska betydelse tycktes öka. Men trots att kritiken mot opinionsundersökningarnas pålitlighet och farlighet intensifierades i takt med att valprognosfunktionen blev allt mer dominerande, så minskade inte opinionsundersökningens betydelse. Snarare än att utmana opinionsundersökningens ställning verkar både kritiken och legitimeringen ha blivit integrerade delar i opinionsundersökningens protokoll. Den gängse historieskrivningen om opinionsundersökningen i Sverige har utgått ifrån ett tämligen teleologiskt synsätt på dess historia, där varken de förändringar som ledde till valprognosfunktionens dominans eller de funktioner den kunde ha innan dessa förändringar skedde har uppmärksammats.

<p>Många av dagens elektroniska kalendrar och kalendersystem kan inte kommunicera med kalendrar och system av en annan typ, trots att de ofta använder sig av samma format för att beskriva händelser. Det är därför intressant att undersöka hur ett protokoll för kalenderkommunikation bör fungera och hur de förslag som idag utvecklas ser ut. Ett standardiserat kommunikationsprotokoll underlättar för användare eftersom de då har större frihet att själv välja mjukvara. Det underlättar även för utvecklare som kan undvika kostsamma misstag då de utvecklar applikationer till kalendersystem.</p><p>Denna undersökning genomför en litteraturstudie av två potentiella kandidater till standard för kalenderkommunikation, CAP och CalDAV. Dessa två förslag undersöks och jämförs med avseendet att utvärdera kvalitén på design, säkerhet, prestanda, händelsehantering (event notification) och portbarhet. Arbetet försöker även avgöra vilket av protokollen som är bäst lämpat och har bäst förutsättningar att lyckas som en framtida standard.</p><p>Följande undersökning visar på att CAP är det protokoll som kommigt längst i utvecklingen och har flest detaljer på plats. CalDAV lyckas däremot visa en renare och för ändamålet bättre passande design som på flera sätt lämpar sig bättre än CAP som kalenderöverföringsprotokoll. CalDAV har bland annat en större bas av verktyg, är mera känt, har indirekt bevisats skalbar och är relativt enkel. Dessutom återanvänder CalDAV mycket från tidigare protokoll och använder sig av tidigare standarder inom området vilket är en fördel för utvecklare eftersom deras arbete blir enklare.</p>

<p>This assignment has been performed at location and commissioned by Attendit</p><p>AB in Jönköping. The task has been to develop a client/server system to access</p><p>data stored in SQL databases where the client application is developed to run on</p><p>regular cellular telephones. The importance has been to develop as reliable mobile</p><p>communication as possible. The functionality that is demanded upon the mobile</p><p>communication is:</p><p>• Secured for future versions</p><p>• Interoperability</p><p>• Data should not be bugged, modified or disappear</p><p>unnoticed</p><p>• Resource efficient</p><p>We have achieved these demands by developing our own protocol that is on top of</p><p>the TCP protocol. The difficulty with the development has been to take in mind</p><p>the limited resources of the mobile phones regarding storage, memory and CPU.</p><p>The result of this task is a working system with a belonging database which has</p><p>stable mobile communication as foundation. Server and client is well structure so</p><p>the system easy can be extended with new different calls to the database.</p><p>In hence of confidentiality the real system is not presented in this report. Instead</p><p>we will describe fictitious scenario to exemplify the resolutions to the problems</p><p>that we have identified.</p>

Workshop Mensch-Computer-Vernetzung Übersicht über die technischen Grundlagen von Web Services Abgrenzung zu anderen RPC-Mechanismen Beispiele für Beschreibungssprachen