Essen, Universiẗat Diss., 2003--Duisburg.

Techn. University, Diss., 2005--Berlin.

Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline. Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

Syfte: Att hitta de senaste behandlingsmodaliteterna som finns tillgängliga för behandling av keratoconus genom att genomföra en litteraturstudie. Metod: En enkel sökfråga för keratoconusbehandling gjordes i databasen av National Library of Medicine Website (pubmed.gov). Olika filter användes för att få resultat inom de senaste 5 åren. De var uppdelade enligt ämnet för varje artikel i tre kategorier: Icke-kirurgisk hantering, kirurgisk hantering och strategier för hantering och protokoll av keratoconus. Resultat: Totalt 459 artiklar erhölls. Av alla dessa valdes 18 ut för den nuvarande studie. Fyra artiklar var i den icke kirurgisk kategori, 12 artiklar i kirurgisk kategori, medan två var i kategorin om strategier för hantering och protokoll av keratoconus. Icke-kirurgiska modaliteter för behandling av mild till måttlig keratoconus har fortfarande stor inverkan, särskillt med tillkomsten av nya hybridlinser. Kirurgisk behandling av avancerade fall av keratoconus ger fortfarande bra resultat. Utvecklingen av hanteringsprotokollet och hanteringsstrategier har nått nya fronter baserade på de olika behandlingsalternativen som finns tillgänliga idag. Slutsats: En genomgripande förbättring kan ses vid behandling av keratoconus de senaste åren, tack vare nya tekniker och utveckling av gamla. Optiker tillsammans med ögonläkare har sin roll i att förbättra livskvaliteten hos keratoconus patienter.

AAA-protokoll är ett protokoll som hanterar uppkopplingsförfrågningar och bokför använda resurser hos användare för att senare kunna ta betalt. Det kan användas för mer än detta så som att erbjuda uppkoppling till trådlösa nätverk. AAA-protokoll erbjuder en centraliserad punkt för administration av uppkopplingshantering och nätverksåtkomst.RADIUS-protokollet är det mest använda AAA-protokollet i världen på grund av sin flexibilitet och öppna standarder. Protokollet innehåller dock en del brister mot funktionalitet och säkerhet, så som att protokollet är svagt mot man-i-mitten-attacker. Diameter är uppföljaren till RADIUS och är det bättre av dem båda. Arbetet går igenom, med fokus på säkerhet och funktionalitet, ifall Diameter rättar till de brister som finns i RADIUS och samtidigt om Diameter är ett protokoll för framtiden.Resultatet som presenteras är att Diameter förbättrar nästan alla de brister som uppdagats mot säkerhet och funktionalitet i RADIUS. De mest kritiska bristerna med RADIUS är dess skalbarhet och dess brist på trafikstockningskontroll i större organisationers nätverk. RADIUS-protokollet lämpar sig inte för större organisationer.Framtiden för Diameter är att anses som ljus. Diameter har rätt uppbackning från organisationer och marknaden i helhet för att bli det nästa stora AAA-protokollet. Diameter har även fått protokollet IMS anpassat efter sig och på så sett visar marknaden stort förtroende för Diameter-protokollet.

Många av dagens elektroniska kalendrar och kalendersystem kan inte kommunicera med kalendrar och system av en annan typ, trots att de ofta använder sig av samma format för att beskriva händelser. Det är därför intressant att undersöka hur ett protokoll för kalenderkommunikation bör fungera och hur de förslag som idag utvecklas ser ut. Ett standardiserat kommunikationsprotokoll underlättar för användare eftersom de då har större frihet att själv välja mjukvara. Det underlättar även för utvecklare som kan undvika kostsamma misstag då de utvecklar applikationer till kalendersystem. Denna undersökning genomför en litteraturstudie av två potentiella kandidater till standard för kalenderkommunikation, CAP och CalDAV. Dessa två förslag undersöks och jämförs med avseendet att utvärdera kvalitén på design, säkerhet, prestanda, händelsehantering (event notification) och portbarhet. Arbetet försöker även avgöra vilket av protokollen som är bäst lämpat och har bäst förutsättningar att lyckas som en framtida standard. Följande undersökning visar på att CAP är det protokoll som kommigt längst i utvecklingen och har flest detaljer på plats. CalDAV lyckas däremot visa en renare och för ändamålet bättre passande design som på flera sätt lämpar sig bättre än CAP som kalenderöverföringsprotokoll. CalDAV har bland annat en större bas av verktyg, är mera känt, har indirekt bevisats skalbar och är relativt enkel. Dessutom återanvänder CalDAV mycket från tidigare protokoll och använder sig av tidigare standarder inom området vilket är en fördel för utvecklare eftersom deras arbete blir enklare.

Die sich in den letzten Jahren abzeichnende Verteilung von Anwendungssystemen auf viele Rechner in Netzwerken, die sich in der Praxis unter dem Begriff Client/Server-Computing etabliert hat, brachte zwangsläufig eine Lücke im Management dieser Systeme mit sich. Es wurde schnell deutlich, daß die Verteilung der Systeme wesentlich kompliziertere Techniken benötigt, um sie zu administrieren, als man dies von zentralistischen Systemen her kannte. Anstrengungen von Standardisierungsgremien und Herstellervereinigungen führten zwar zu einer gewissen Administrierbarkeit, diese beschränkt sich aber derzeit noch weitgehend auf die beteiligten Knoten und auf die Netzkomponenten. Anwendungen, für die ja letztendlich die Rechner eingesetzt werden, sind bisher nur rudimentär in die heute vorliegenden und in der Praxis eingesetzten Managementstandards integriert. Die Anzahl der zu managenden Objekte innerhalb der Anwendungen wird aber immer größer und die Komplexität der Beziehungen unter den Objekten steigt immer mehr an. Diese Komplexität erfordert fehlertolerante Mechanismen in den Managementsystemen, über die Anwendungen administriert werden. Dieser Beitrag befaßt sich mit Mechanismen zum transaktionsgesicherten Management, wobei das Anwendungsmanagement im Vordergrund steht. Transaktionskonzepte, die vorwiegend im Datenbankbereich entwickelt wurden, werden auf die Verwendbarkeit im Management verteilter Anwendungen hin untersucht. Es wird ein neues Protokoll (Management-Transaktions-Protokoll, kurz MTAProtokoll) als Erweiterung zu SNMP vorgestellt, das die Abwicklung von verteilten Transaktionen auf Managementobjekte ermöglicht.

Die sich in den letzten Jahren abzeichnende Verteilung von Anwendungssystemen auf viele Rechner in Netzwerken, die sich in der Praxis unter dem Begriff Client/Server-Computing etabliert hat, brachte zwangsläufig eine Lücke im Management dieser Systeme mit sich. Es wurde schnell deutlich, daß die Verteilung der Systeme wesentlich kompliziertere Techniken benötigt, um sie zu administrieren, als man dies von zentralistischen Systemen her kannte. Anstrengungen von Standardisierungsgremien und Herstellervereinigungen führten zwar zu einer gewissen Administrierbarkeit, diese beschränkt sich aber derzeit noch weitgehend auf die beteiligten Knoten und auf die Netzkomponenten. Anwendungen, für die ja letztendlich die Rechner eingesetzt werden, sind bisher nur rudimentär in die heute vorliegenden und in der Praxis eingesetzten Managementstandards integriert. Die Anzahl der zu managenden Objekte innerhalb der Anwendungen wird aber immer größer und die Komplexität der Beziehungen unter den Objekten steigt immer mehr an. Diese Komplexität erfordert fehlertolerante Mechanismen in den Managementsystemen, über die Anwendungen administriert werden. Dieser Beitrag befaßt sich mit Mechanismen zum transaktionsgesicherten Management, wobei das Anwendungsmanagement im Vordergrund steht. Transaktionskonzepte, die vorwiegend im Datenbankbereich entwickelt wurden, werden auf die Verwendbarkeit im Management verteilter Anwendungen hin untersucht. Es wird ein neues Protokoll (Management-Transaktions-Protokoll, kurz MTAProtokoll) als Erweiterung zu SNMP vorgestellt, das die Abwicklung von verteilten Transaktionen auf Managementobjekte ermöglicht.:1 Einleitung und Motivation S. 4 2 Anwendungsmanagement S. 6 2.1 Begriffsbestimmung S. 6 2.2 Anwendungsmanagement im SNMP-Modell S. 7 3 Allgemeine Transaktionskonzepte S. 8 3.1 ACID-Transaktionen S. 8 3.2 Concurrency Control S. 9 3.3 Logging und Recovery S. 11 4 ACID-Eigenschaften von Managementtransaktionen S. 14 5 MTA-Protokoll S. 17 5.1 Modell S. 17 5.2 Dienste und Protokolle S. 18 5.3 Concurrency Control S. 21 5.4 Logging und Recovery S. 21 5.5 Prinzipieller Protokollablauf S. 22 5.6 Nachrichteneinheiten S. 27 5.7 Protokoll-Timer S. 28 5.8 MTA-Zustandsautomaten S. 29 5.9 Logginginformation S. 32 5.10 Fehlersituationen und Wiederanlauf S. 34 5.10.1 Ausfall eines Managers S. 34 5.10.2 Ausfall eines Objektservers S. 36 5.10.3 Ausfall einer MTA-Instanz S. 38 5.10.4 Knotenausfall und Kommunikationsunterbrechung S.40 5.11 Recovery-Algorithmus S. 42 5.12 SDL-Spezifikation S. 44 6 Verwandte Arbeiten S. 46 7 Zusammenfassung und Ausblick S. 47 8 Anhang S. 50 8.1 SDL-Diagramm für Monitorprozeß S. 50 8.2 SDL-Diagramme für MTA-Koordinatorprozeß S. 51 8.2.1 SDL-Diagramm für Zustand Wait S. 51 8.2.2 SDL-Diagramm für Zustand Initiated S.52 8.2.3 SDL-Diagramm für Zustand WaitResp S. 53 8.2.4 SDL-Diagramm für Zustand Active S. 54 8.2.5 SDL-Diagramm für Zustand Preparing S. 55 8.2.6 SDL-Diagramm für Zustand Committing S. 57 8.2.7 SDL-Diagramm für Rollback S. 58

The project presented in this report is set out to develop a portable electronic system to be used as a medicine pill container. With the functionality to configure up to twelve daily repeated alarms, the purpose of the medicine dosage system is first and foremost to remind the user when they should take their medicine. Secondly, LED lights and user-recorded voice notifications are to be implemented to further aid the user in taking the right medicine each time. The device is also to have a memory log, recording up to one hundred missed dosages, enabling an authorized medicine professional to verify the medicine adherence of the user.Prior to the start of the project, an outline for the functionality and physical appearance of the device was set by the project owner, Victrix AB. This project covers the hardware and software development, as well as the design choices within. The aim is to follow the proposed functionality specification as close as possible, while making justified hardware and software choices considering simplicity, efficiency, power consumption, and availability. By following the specification, the goal is ultimately to increase the medicine adherence for users of the device developed with this thesis.Using qualitative research methods, a valid background study was created, preceding the development of the medicine dosage system. Hardware for a first prototype of the device was then chosen based on the gathered information about existing technologies and related work. With thorough testing and recurrent information exchange with the client, a prototype of the medicine dosage system, based on an Arduino microcontroller, was constructed. The prototype was evaluated to fulfill 92% of the requirements considered as high priority by Victrix. / Projektet som presenteras i denna rapport är tänkt att utveckla ett portabelt elektroniskt system för användning som en medicinsk pillerbehållare. Med funktionaliteten att konfigurera upp till tolv dagligen upprepande alarm är syftet med medicindoseringssystemet först och främst att påminna användaren när de ska ta sin medicin. Lysdioder och användarens egna inspelade röst som notifikationer ska implementeras för att vidare hjälpa användaren att ta rätt medicin vid varje tillfälle. Enheten ska också ha en minneslogg som sparar upp till etthundra missade doseringar, vilket gör det möjligt för auktoriserad sjukvårdspersonal att verifiera användarens följsamhet till medicineringen.En översiktlig beskrivning av funktionaliteten samt det fysiska utseendet av enheten skrevs av projektägaren Victrix AB innan projektet startades. Det som detta projekt täcker är hårdvaruoch mjukvaruutvecklingen, så väl som där tillhörande designval. Projektet siktar på att följa den föreslagna funktionalitetsspecifikationen så nära som möjligt, och samtidigt göra välgrundade val för hårdoch mjukvara med enkelhet, effektivitet, energiförbrukning och tillgänglighet i åtanke. Genom att följa specifikationen är det slutliga målet att frambringa ökad medicinföljsamhet för användare av den med det här projektet utvecklade enheten.Utvecklingen av medicindoseringssystemet föregicks av en befogad bakgrundsstudie utformad genom användningen av kvalitativa forskningsmetoder. Hårdvara att användas för en första prototyp av enheten valdes sedan baserat på den insamlade informationen om existerande teknologier och relaterat arbete. Genom grundliga tester och regelbundet informationsutbyte med kunden konstruerades en prototyp av medicindoseringssystemet baserat på en Arduinomikrokontroller. Prototypen utvärderades att uppfylla 92% av kraven som Victrix ansåg vara av hög prioritet.

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.