41 |
Att andas för egen maskin -Intensivvårdssjuksköterskans användning av ett protokoll i främjandet av respiratorweaningRyberg-Lilja, Kicki, Svelander, Johanna January 2010 (has links)
Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd. För detta krävs gedigen kunskap och erfarenhet. Under respiratorbehandling atrofierar andningsmuskulaturen som gradvis behöver avvänjas från andningsstödet, också kallat weaning. Detta är traditionellt en läkarstyrd process som kunnat överföras på sjuksköterskans genom införandet av weaningprotokoll. Sjuksköterskans roll i weaningprocess är bristfälligt utforskad. Syftet med denna studie är att utforska hur intensivvårdssjuksköterskan kan främja urträningsprocessen för patienten i behov av andningsstöd med hjälp av ett weaningprotokoll. Studien tog form i en systematisk litteraturstudie med syntetiseringsprocessen enligt Evans. Tre teman framkom som i resultatet; tillämpning av ett systematiskt tillvägagångssätt, möjlighet att utöva autonomi samt tvärprofessionellt samarbete. Weaningprotokollet gav en överblick och tydlighet i urträningsprocessen. Det främjade autonomi och känsla av säkerhet hos sjuksköterskorna. Dock krävdes en förmåga till flexibilitet och följsamhet för att inte göra processen för rigid. Intensivvårdssjuksköterskans ökade ansvarstagande bör också beaktas ur ansvarsynpunkt där hennes expertis ligger inom omvårdnad. Hennes autonomi får därför inte komma på bekostnad av patientsäkerheten. Protokollstyrningen förbättrade kontinuiteten av urträningsprocessen där kommunikation och teamarbete kring patienten framträder som en röd tråd. Intensivvårdssjuksköterskans och läkarens roller kompletterar varandra vars erfarenheter aldrig helt kan ersättas av ett weaningprotokoll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård
|
42 |
Ethernet-baserat interkommunikationssystem för militära fordonssystem / Ethernet based intercommunication system for military vehicleKeller, Andreas January 2003 (has links)
<p>The result of this master thesis report describes the advantages and the drawbacks that will arise when implementing an Ethernet based intercommunication system in military vehicles. The report presents a possible solution and describes how different sound applications will be implemented into the suggested solution. </p><p>The report show that IP LAN in vehicles leads to more advantages than drawbacks. The main advantages are that all kind of media can share the same LAN and that there is a lot of knowledge of this technique in the civil area. The main drawback is about delay. The drawbacks are otherwise well known and methods are known to decrease the impact of them. In the suggested intercommunication system the processing delay gives the largest impact on not deliver data in real time. The suggested solution, with separate connections for intercom unit and PC platform to the switch at each crew member gives good reliability and security.</p>
|
43 |
IPTV och säkerhet : en analys av hotbilder, säkerhetsfaktorer och riktlinjerKabrial, Katrin, Åhlén, David January 2006 (has links)
<p>IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.</p><p>Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas. I fallet med IPTV handlar det dessutom om en sammanslagning av flera existerande tekniker till en ny, vilket ger upphov till möjligheten att hotbilder ärvs från de tidigare miljöerna till den nya. På Internet har säkerheten under en lång tid varit ett hett diskussionsämne och är ständigt en aktuell fråga för alla inblandade. Då IPTV baseras på bredbandsteknik och tjänster kan skapas utifrån samma förutsättningar som på Internet, ökar detta också kraven på att säkerhetstänkandet ärvs likaså. Ett relaterat område som i nuläget får ständig uppmärksamhet angående dess säkerhet är IP-telefoni vilket ytterligare grundar funderingarna kring IPTV och säkerhet.</p><p>Inriktningen på vår studie har inledningsvis varit att utreda begreppet IPTV och dess relationer till liknande företeelser, vilket sedan utmynnat i en undersökning kring hotbilder inom IPTV, vilket har bedrivits utifrån fyra identifierade säkerhetsfaktorer. Övergripande riktlinjer har sedan skapats för att ge exempel på hur säkerhetsarbete inom IPTV kan bedrivas. Inom tjänsteområdet märks vikten av att kunna skapa säkra leveranssätt för tjänsterna och dess innehåll. Detta gör också att tjänster är beroende av en tillräckligt god infrastruktur. Vidare lyfts tekniska standarder fram som något viktigt inför framtida utveckling av IPTV. För användare är kundsupporten en viktig faktor för att skapa acceptans och upplevelsekvalitet. Ekonomiska dilemman, med konkurrensen som en av de viktigaste punkterna, involverar bland annat ökade satsningar inom tjänsteutbud och att kunden ska stå i centrum.</p>
|
44 |
Klimapolitik zwischen Kyoto und Cancún / Climate Policy: Between Kyoto and CancúnLederer, Markus January 2010 (has links)
In diesem Beitrag wird der Hintergrund der internationalen Klimaverhandlungen erläutert und die Ergebnisse des Kopenhagen-Akkords vorgestellt. Angesichts des Scheiterns der Kopenhagener Konferenz muss die zeitnahe Schließung eines rechtlich bindenden, globalen Klimaabkommens als unwahrscheinlich gelten. Die Klimapolitik wird zukünftig verstärkt auf nationalstaatlicher und transnationaler
Ebene erfolgen.
|
45 |
Klimaschutz und Kohlenstoff in Holz : Vergleich verschiedener Strategien / Climate protection and carbon in wood : comparison of management strategiesRock, Joachim January 2008 (has links)
Wälder haben im Bezug zum Klimawandel mehrere Rollen: Sie sind Kohlenstoffspeicher, -senken, sowie Lieferanten von Holz als Rohstoff für die Kohlenstoffspeicher in Produkten und für Substitution fossiler Energieträger. Unter Klimaschutzgesichtspunkten ist es wünschenswert, die Kohlenstoffbindung im
Gesamtsystem aus Senken, Speichern und Substitution zu maximieren und
zu entscheiden, welche Maßnahme an welchem Ort und unter welchen Rahmenbedingungen den größten positiven Effekt auf die CO2-Bilanz hat.
Um die Speicherung in den verschiedenen Kompartimenten erfassen zu können
müssen geeignete Inventurverfahren zur Verfügung stehen. Die IPCC –
GPG benennen die Speicher und geben zum Teil Anforderungen an die zu
erreichende Inventurgenauigkeit. Aus der klassischen Forsteinrichtung stehen
genügend Methoden zur Verfügung, um das oberirdische Volumen sehr genau
zu erheben. Um den Anforderungen an ein umfassendes Kohlenstoffmonitoring
genügen zu können, müssen diese Verfahren in den Bereichen Erfassung
von Störungsfolgen, Totholzdynamik, Boden und der Berechnung
von Gesamt-Kohlenstoffvorräten aus dem Holzvolumen ergänzt werden. Zusätzlich
bietet sich an, Bewirtschaftungsmaßnahmen entsprechend zu erfassen,
um ihre Auswirkung auf die Kohlenstoffdynamik ebenfalls feststellen zu
können. Dies ist für die Berichterstattung zwischen Inventuren sowie für die
Herausrechnung von nicht-menschenverursachter erhöhter Kohlenstoffspeicherung
(„factoring out“ im Sinne des KP) wünschenswert. Wenn Bewirtschaftungsmaßnahmen
unterschieden werden können und ihre Auswirkungen auf
C-Vorräte bestimmbar sind, ist eine Verifizierung erhöhter Speicherung auch
z. B. für Projekte nach Art. 3.4 des KP durchführbar. Diese Arbeiten stecken
jedoch noch in der Anfangsphase. Im Rahmen dieser Arbeit wurde die erste
verfügbare qualitative Übersicht zu dieser Thematik erstellt.
Die Optimierung der Wald-Holz-Option wird durch die im Kyoto-Protokoll (und
den zugehörigen Folgeabkommen) vereinbarten Regelungen erschwert, da
einerseits zwischen Wald und Produkten eine Trennung besteht und andererseits
die Maßnahmenverantwortlichem im Wald nicht direkt durch das KP angesprochen
werden. Eingeschlagenes Holz wird im Wald als Emission betrachtet
und dem entsprechenden Sektor zugerechnet, was jedoch keine
Auswirkungen auf den Forstbetrieb hat. Dieser profitiert im Gegenteil derzeit
von der durch die – auch von KP Regelungen beeinflussten – Holzpreise und
erhöht die Nutzungen, was zu Vorratsabsenkungen im Wald führt. Ob diese
Absenkungen durch die Substitutionseffekte des geernteten Holzes kompensiert
werden ist derzeit noch nicht geklärt. Um die Trennung zwischen Wald
und Produktpool aufzuweichen bietet es sich an, die Waldbesitzer am Emissionsrechtehandel teilhaben zu lassen, damit nicht nur die Ernte sondern auch der Ernteverzicht finanziell bewertbar sind.
Sozio-ökonomische Szenarien zur künftigen Entwicklung der Landwirtschaft
zeigen große Flächenpotentiale, die für die Nahrungs- und Futtermittelproduktion
nicht mehr benötigt werden oder nicht mehr rentabel sein werden. Eine
mögliche Nutzung in Zukunft sind Energieholzplantagen. Informationen zu
möglichen Erträgen sind zur Zeit noch unzureichend und Analysen zur Nachhaltigkeit dieser Erträge unter Klimawandel sind nicht vorhanden. In dieser
Arbeit wurde mit dem ökophysiologischen Waldwachstumsmodell 4C an Beispielsstandorten in Brandenburg das Wachstum von Energieholzplantagen
unter derzeitigem Klima und unter verschiedenen regionalisierten Klimawandelszenarien bis 2055 simuliert. Ertragspotentiale liegen derzeit auf der Mehrzahl der Standorte im positiven Bereich, auf einigen Standorten ist jedoch nur begrenzt mit positiven Deckungsbeiträgen zu rechnen. Bis 2055 ist in allen Szenarien mit einem leichten Rückgang der Erträge und einer deutlicheren
Verringerung der Grundwasserneubildung unter Energieholzplantagen zu
rechnen. Die Unterschiede zwischen Standorten sind jedoch derzeit und unter
zukünftig möglichem Klima stärker als klimabedingte Änderungen.
Bei der großflächigen Anlage von Energieholzplantagen können negative
Auswirkungen auf die Biodiversität und andere Naturschutzbelange eintreten.
Eine diese Effekte abmildernde Flächengestaltung, die trotzdem Erträge auf
dem Niveau heutiger Vollerwerbslandwirtschaft erreicht, ist möglich.
Insgesamt lässt sich für die Optimierung der Wald-Holz-Option feststellen,
dass eine Nicht-Nutzung bestehender Waldflächen unter Klimaschutzgesichtspunkten
negativ ist. Der Substitutionseffekt geernteten Holzes beträgt
zusätzliche ca. 70 Prozent Kohlenstoff, die in dieser Form in nicht bewirtschafteten mitteleuropäischen Wäldern nicht zusätzlich gespeichert werden. Es ist davon auszugehen, dass sich durch die Berücksichtigung von Substitutionseffekten andere – wahrscheinlich kürzere – als die heute üblichen Produktionszeiten ergeben.
Auf bisher waldfreien Flächen ist die Anlage von Energieholzplantagen positiver zu werten als eine normale Aufforstung. / Forests are important for climate protection: They sequester and store carbon, and provide timber for wood products and fossil fuel substitution. These functions interact in a complex way. From a climate protection point of view it is desirable to optimize these interactions, i.e. to maximize the amount of carbon stored in the whole system (called „forest-timber-option“) and to analyse what impact a management decision at the local level has with regard to the amount of carbon in the atmosphere.
Inventory methods to estimate the total amount of carbon in a forest are needed. Classical forest inventories assess above-ground tree volume. To estimate total car-bon in accordance with the requirements of the Kyoto-Protocol, these inventories need to be expanded with regard to the assessment of disturbances, dead wood de-composition, soil carbon, and the estimation of carbon from volume. Methods in-vented here can also be used to assess local-level management activities, or to “fac-tor out” non-human-induced changes in carbon pools.
The optimization of the „forest-timber-option“ is restricted due to regulations of the Kyoto-Protocol, because forest-related measures are accounted for under other sec-tors than wood and timber use. Harvested timber is estimated as an “emission” from the forest, and forest owners have no benefit from the use of wood for industrial pur-poses. Here, an inclusion of forestry in emission trading schemes can be advanta-geous.
Alternative ways to produce wood are short-rotation coppice plantations on agricul-tural soils. Information about growth and yield potentials are scarce for the regions where land availability is high. Aspen (P. tremula, P. tremuloides) was parameterized in an eco-physiological forest growth model (“4C”) to assess these potentials on sites in Eastern Germany under current and under changing climatic conditions. The re-sults indicate that growth potentials are more sensitive to soil quality than to climatic conditions. Potential yields allow for incomes comparable to standard agriculture, but biodiversity and groundwater recharge may be negatively affected by large-scale plantations.
An optimization of the „forest-timber-option“ requests the use of timber from forests. Harvested timber substitutes additional 70 % of carbon from fossil fuels. Forests un-der total protection do store more carbon than managed forest, but not equivalent to the substitution effects. Total protection of forests is thus no viable means for climate protection under Central European conditions.
|
46 |
Maxie Wanders "Guten Morgen, du Schöne" - Protokolle oder Porträts?Mildner, Doreen January 2009 (has links)
„Protokolle oder Porträts?“ ist eine Genre-Frage, die sich bei Maxie Wanders „Guten Morgen, du Schöne“ angesichts des Untertitels der DDR-Ausgaben, „Protokolle nach Tonband“, nicht auf Anhieb stellt.
Dass es sich trotz des anders lautenden Paratextes bei den 19 Frauengeschichten um Porträts handelt, belegt diese Magisterarbeit insbesondere durch die Rekonstruktion der Arbeitsweise der Autorin (II.2.2) und die Analyse der Übergänge zwischen Fiktionalem und Dokumentarischem in den Porträts „Petra“, „Lena“ und „Ruth“ (III.).
Neben diesem textzentrierten Zugang wird auch der historische Kontext, in dem das Buch 1977 in der DDR, 1978 in der BRD erschien, beleuchtet. Wie wichtig ein kritischer Umgang mit der Lizenzausgabe „Guten Morgen, du Schöne. Frauen in der DDR. Protokolle. Mit einem Vorwort von Christa Wolf“ ist, zeigt die Analyse der ersten und zweiten DDR-Ausgabe im Vergleich mit der ersten, von Maxie Wander nicht-autorisierten, BRD-Lizenzausgabe, die zudem neue Hintergründe zur Entstehung und Publikation von „Guten Morgen, du Schöne“ offenlegt (II.3).
Die – durch die Genre-Bezeichnung im Untertitel beeinflusste – Abwertung des Werkes in der BRD als „Dokumentarliteratur“ wird durch einen Forschungsüberblick zum Thema Dokumentarliteratur innerhalb der Bundesrepublik und – erstmals ausführlich – innerhalb der DDR verdeutlicht. Es treten gravierende Unterschiede in der Beurteilung von Dokumentarliteratur zutage. Indem „Guten Morgen, du Schöne“ in der Bundesrepublik in den Diskurs der „Frauenliteratur“ eingeordnet wird, wird es nochmals stigmatisiert (IV.).
Ziel der Arbeit ist eine Aufwertung des Werkes „Guten Morgen, du Schöne“ und deren Autorin – nicht Herausgeberin – Maxie Wander. Die zentrale These, dass das Buch stark bearbeitet und fiktionalisiert worden ist, konnte durch Archivarbeit, Korrespondenzen mit der Nachlassverwalterin Maxie Wanders, Susanne Wander, und mit dem damaligen stellvertretenden Verlagsdirektor und Cheflektor des Buchverlags Der Morgen, Heinfried Henniger, sowie Arbeit mit Dokumenten aus Maxie Wanders Nachlass belegt werden.
|
47 |
IPTV och säkerhet : en analys av hotbilder, säkerhetsfaktorer och riktlinjerKabrial, Katrin, Åhlén, David January 2006 (has links)
IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play. Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas. I fallet med IPTV handlar det dessutom om en sammanslagning av flera existerande tekniker till en ny, vilket ger upphov till möjligheten att hotbilder ärvs från de tidigare miljöerna till den nya. På Internet har säkerheten under en lång tid varit ett hett diskussionsämne och är ständigt en aktuell fråga för alla inblandade. Då IPTV baseras på bredbandsteknik och tjänster kan skapas utifrån samma förutsättningar som på Internet, ökar detta också kraven på att säkerhetstänkandet ärvs likaså. Ett relaterat område som i nuläget får ständig uppmärksamhet angående dess säkerhet är IP-telefoni vilket ytterligare grundar funderingarna kring IPTV och säkerhet. Inriktningen på vår studie har inledningsvis varit att utreda begreppet IPTV och dess relationer till liknande företeelser, vilket sedan utmynnat i en undersökning kring hotbilder inom IPTV, vilket har bedrivits utifrån fyra identifierade säkerhetsfaktorer. Övergripande riktlinjer har sedan skapats för att ge exempel på hur säkerhetsarbete inom IPTV kan bedrivas. Inom tjänsteområdet märks vikten av att kunna skapa säkra leveranssätt för tjänsterna och dess innehåll. Detta gör också att tjänster är beroende av en tillräckligt god infrastruktur. Vidare lyfts tekniska standarder fram som något viktigt inför framtida utveckling av IPTV. För användare är kundsupporten en viktig faktor för att skapa acceptans och upplevelsekvalitet. Ekonomiska dilemman, med konkurrensen som en av de viktigaste punkterna, involverar bland annat ökade satsningar inom tjänsteutbud och att kunden ska stå i centrum.
|
48 |
Ethernet-baserat interkommunikationssystem för militära fordonssystem / Ethernet based intercommunication system for military vehicleKeller, Andreas January 2003 (has links)
The result of this master thesis report describes the advantages and the drawbacks that will arise when implementing an Ethernet based intercommunication system in military vehicles. The report presents a possible solution and describes how different sound applications will be implemented into the suggested solution. The report show that IP LAN in vehicles leads to more advantages than drawbacks. The main advantages are that all kind of media can share the same LAN and that there is a lot of knowledge of this technique in the civil area. The main drawback is about delay. The drawbacks are otherwise well known and methods are known to decrease the impact of them. In the suggested intercommunication system the processing delay gives the largest impact on not deliver data in real time. The suggested solution, with separate connections for intercom unit and PC platform to the switch at each crew member gives good reliability and security.
|
49 |
Protokolldiskussion Jabber vs. LocomJordan, Lars 02 May 2000 (has links)
Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und
Professur Rechnernetze und verteilte Systeme (Fakultaet fuer
Informatik) der TU Chemnitz.
Workshop-Thema: Infrastruktur der ¨Digitalen Universitaet¨
Zur unmittelbaren Kommunikation zweier oder mehrerer
Kommunikationspartner werden heute sogenannte Instant Messaging
Systeme eingesetzt.
Der Vortrag zeigt zwei moegliche Ansaetze fuer ein Protokoll,
das diese Art von Kommunikation bewerkstelligen kann. Zum einen
handelt es sich um das Protokoll einer freien Implementierung
eines IM Systems, Jabber. Zum anderen ist dies das Protokoll
eines im Rahmen einer Diplomarbeit an der Fakultaet fuer Informatik
entstandenen IM Systems, Locom.
|
50 |
Jabber, eine andere IM-AlternativeSteiger, Marco 09 May 2002 (has links)
Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz.
Jabber ist eine XML basierte Instant Messaging und Präsenz-Management Lösung.
Dieser Vortrag beinhaltet einen Überblick über die grundlegenden Konzepte von
Instant Messaging, die Betrachtung von Jabber, als IM-Alternative, die Dienste,
die auf dem Jabber-Protokoll aufbauen und das Phänomen X-Internet, als Webdienstplattform.
|
Page generated in 0.0362 seconds