This is an onomasiological study with a diachronic perspective. Its purpose is to examine the use of the four most frequent names for migrants in Sweden in Swedish newspapers 1923-2013. The four names are invandrare (roughly ’immigrant’), immigrant (‘immigrant’), migrant (‘migrant’) and utlänning (‘foreigner’). The results from 37 Swedish corpora show that invandrare is the most frequent word used by the media. The word is often used in contexts that discuss something problematic and sometimes even rather negative in regards to migrants, using that very word – invandrare. It often marks a thought of us-and-them. Utlänning is frequently used as a synonym for invandrare, although it carries a different meaning. Immigrant and migrant are seldom used and when they are, they generally refer to migrants in other countries than Sweden. All the words are used in order to convey a distance between migrants and what is considered ethnic Swedes. Language planning is a good tool in this case, but the ultimate key lies in the attitudes of the speakers. No matter how many times the names for migrants are changed, they will always end up negative if that is the speakers’ intention.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter. Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material. Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet. De visar dock också på att det förekommer begreppskännetecken som är mycket kontroversiella, och oenigheterna syns oftare inom än mellan fakulteterna. Det visar sig med andra ord att det är högst individuellt vilka ramelement som finns i informanternas semantiska ramar för samverkan och kvalitet. De mest omtvistade ramelementen är de som på olika sätt berör finansiering av samverkansprojekt, och hur olika typer av finansiering eventuellt påverkar kvaliteten på forskningen. Att just dessa är kontroversiella tolkar jag som ett utslag av en pågående, övergripande samhällsförändring som bland annat innebär en marknadsanpassning av universiteten.