<p>Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Studien undersöker hur sju förskollärare tolkar och arbetar med barns motoriska träning i den pedagogiska verksamheten samt om hur de anser att barns motorik påverkar utveckling och lärande. Den empiriska undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer utifrån två frågeställningar: Hur resonerar förskollärare om motorisk träning kopplat till barns utveckling och lärande? Samt På vilka sätt utmanas barnen till motorisk träning på förskolan, enligt förskollärarna?. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna uttrycker att motorisk träning vanligtvis sker via oplanerade aktiviteter och att fokus för planeringen ligger på andra mål i förskolans läroplan. Vidare visar resultatet på vikten av att vara närvarande för att upptäcka barns eventuella motoriska svårigheter i tidiga år i syfte att kunna stötta barnens vidareutveckling, enligt förskollärarnas utsagor. Det uttrycks även att förhållningsätt och kunskaper om motorik utgör gränser i arbetet med motoriska aktiviteter och att förskollärarna är medvetna om att motorik innehåller både fin- och grovmotorik, men att det praktiska arbetet skiljer sig åt genom att de nästan enbart beskriver ett grovmotoriskt arbete. / The study examines how seven preschool teachers interpret and work with children's motor training in the educational activities and how they believe that children's motor skills affect development and learning. The empirical study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews based on two questions: How do preschool teachers reason about motor training linked to children's development and learning? And In what ways are children challenged to motor training in preschool, according to preschool teachers?. The results show that the majority of preschool teachers express that motor training usually takes place via unplanned activities and that the focus for planning is on other goals in the preschool curriculum. Furthermore, the results show the importance of being present to detect children's possible motor difficulties in the early years in order to be able to support the children's further development, according to the preschool teachers' statements. It is also stated that attitudes and knowledge about motor skills constitute limits in the work with motor activities and that preschool teachers are aware that motor skills contain both fine and gross motor skills, but that the practical work differs in that they almost only describe gross motor work.