Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach’s alfanivån låg mellan 0,71 – 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat – och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002). Analysresultatet visade även att arbetslivserfarenhet har en signifikant effekt i samband med arbetskrav (p = 0,04). De kvinnliga respondenterna skattade arbetskrav (M=3,06), social interaktion (M=4,06) och kontroll (M=2,89). Slutsatsen blev att de som har en tillsvidareanställning och mer arbetslivserfarenhet upplever högre arbetskrav och att de kvinnliga respondenterna inte anses ha ett ”spänt eller iso-spänt - arbete” enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

De arbetsrelaterade mentala påfrestningarna har under de senaste åren ökat i samtliga europeiska länder och de psykosociala arbetsmiljöriskerna har identifierats som en av de största utmaningarna inom hälsa och säkerhet. Forskning visar också på att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiska nedskärningar och psykosociala arbetsmiljöproblem. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda med erfarenhet av omfattande nedskärningar vid en vårdavdelning i Västerbottens läns landsting upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten handlade om att kollegorna har stor betydelse för arbetet, men att den höga personalomsättningen är påfrestande för de sociala relationerna. Arbetsbelastningen upplevs regelbundet öka och innehåller krav som hindrar det dagliga arbetet. Personalen har svårt att hinna återhämta sig under arbetstid och emellan arbetspassen och personalen upplever också att dom får otillfredsställande belöning och känner sig oprioriterade. Dom upplever även en avsaknad av mandat, fasta rutiner och en tydlig struktur. Detta påverkar på olika sätt personalens arbetsmiljö och personalens välmående. Personalens arbetsmiljö och mående påverkar i sin tur den vård som personalen kan ge till patienterna.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter. Dels av en direkt relation till den närmaste chefen på kundföretaget, av en trygg relation till konsultchefen på bemanningsföretaget samt av arbetskamrater som är inkluderande. Positiv påverkan följde även av yrkesrollen, så som att kunna välja grad av engagemang både uppgiftsmässigt och socialt. Tendenserna i denna studie kan ses användbara för fortsatt forskning om hur bemanningsbranschen kan utvecklas för att göra den psykosociala arbetsmiljön bättre.

No description available.

No description available.