Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 – 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor. Deltidsarbetande sjuksköterskor skattade sig ha lägre grad av informell makt samt lägre grad av stress än heltidsarbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskor inom äldreomsorgen som hade arbetat 12 år eller kortare ansåg sig besitta högre grad av möjligheter, global empowerment, personlig utveckling och samarbetsförmåga. Uttag av kompetensutvecklingsdagar visade sig ge ökad upplevelse av psykologisk empowerment, strukturell empowerment, arbetstillfredsställelse och LaMI. Positiva samband identifierades mellan upplevelsen av arbetstillfredsställelse och skalorna total LaMI, total CWEQ och total psykologisk empowement, samt mellan total CWEQ och skalorna total LaMI och total psykologisk empowerment.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ”klickar” inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa. I andra året på gymnasiet finns det ett samband mellan kompisars rökning och narkotikaanvändande å ena sidan och ungdomars psykosomatiska hälsa å andra sidan, men ingen motsvarande effekt av kompisars alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att det har blivit betydligt vanligare att dricka alkohol i gymnasiet och ungdomarna påverkas då mer av sin egen alkoholkonsumtion jämfört med kompisarnas och klasskamraternas. I gymnasiet finns det även signifikanta effekter av andelen i klassen som röker och använder narkotika på ungdomars psykosomatiska hälsa. Att denna koppling återfinns bland gymnasieelever, men inte niondeklassare, kan bero på att klasserna (pga. den selektion som äger rum till skolor och klasser i gymnasiet) är mer homogena. Ungdomarna kan då i högre grad tänkas identifiera sig med, och påverkas av, sina klasskamrater. Dock finns det inte någon koppling mellan klasskamraters alkoholkonsumtion och ungdomarnas psykosomatiska hälsa, vilket även här kan bero på att alkoholkonsumtion är ganska vanligt på gymnasiet och att ungdomars egen alkoholkonsumtion är den dominerande påverkansvägen till ungdomarnas psykosomatiska hälsa.

<p>Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.</p><p> </p><p>Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.</p><p> </p><p>Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor.</p><p>Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.</p>

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.

While socioeconomic inequalities in health seem to level out during adolescence, circumstances related to school appears to have increased in importance. Such circumstances include, for example, school performance. The primary aim of this study is to examine the relationship between school performance and psychosomatic health. The moderating role of self-esteem and the presence of any sex differences will additionally be investigated. Data from the Stockholm School Survey in 2004, covering a total sample of 5 135 adolescents in 9th grade, were used. Based on linear regression, a significant association between school marks and psychosomatic health was found where higher school performance was linked to better health. Moreover, lower self-esteem was linked to more health complaints. Self-esteem moderated the association between school marks and psychosomatic health but only among boys, for whom the effect of having both high marks and high self-esteem was not as beneficial for health as expected. While differences by sex were found in the distribution of school marks, self-esteem and psychosomatic health, none were found in the associations between self-esteem and school performance and psychosomatic health (the only exception being the moderating role of self-esteem among boys).

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva. Det framgår även att flickornas motivation till att spela fotboll har stärkts samt att denna ökning av motivation i kombination med den stärkta självuppfattningen kan ha resulterat i att flickorna börjat ta plats i andra arenor som rasterna i skolan och klassfotbollen. / The purpose of this study was to look into how girls with foreign backgrounds can experience a specific football projects that aims to increase the participation in sports among girls with foreign backgrounds. The intention was also to examine what meaning the project can have for these girls. The study was conducted with qualitative interviews and a total of six girls from the specific project participated. The result from the interviews was that the girls experiences that the project has affected their self-concept in a good direction. The football project has given them new opportunities to learn how to play football, meet new friends and to be physically active. Their motivation to play football has also increased .The increase of motivation in combination with the strengthen self-concept may have resulted in the girl feeling confident and motivated enough to participate more in the school breaks and the “class football”.

The aim of this thesis is to explore methods for assessing peer victimization and pedagogical leadership in school. The thesis includes four studies. Study I and II are based on web-based questionnaires among 2, 568 students in grades 7, 8 and 9. Study III is based on a questionnaire (n=128) and four focus group interviews (n=21) among students in grades 7 and 9. Study IV is based on a web-based questionnaire including 344 teachers. The results from Study I showed that among students who experienced peer victimization 13% were captured by a bullying measure, 44% by a measure of repeated peer aggression, and 43% by both measures, i.e. the two measures captured partly different pupils. Study II showed that the two measures captured the same proportion of adolescents with psychosomatic problems and showed no significant differences in mean values on the Psychosomatic Problems (PSP) scale. In Study III it was shown that besides the traditional criteria the adolescents definition of bullying also included a criterion based on the health consequences of bullying. That is, a single but hurtful or harmful incident could also be considered bullying irrespective of whether the traditional criteria were fulfilled or not. The Rasch analysis in Study IV indicated two sub dimensions of the Pedagogical and Social Climate (PESOC-PLP) scale; direct pedagogical leadership and indirect pedagogical leadership. Satisfying psychometric properties indicated that the PESOC-PLP scale could be used to measure pedagogical leadership of the principal. This thesis highlights problems with how bullying and school leadership is currently defined and measured. By strengthening the understanding of measurement methods of peer victimization and school leadership the aim is that the results from this thesis will contribute in providing a safe and positive school experience for children and adolescence and that it can be used as a valuable tool to combat peer victimization. / Baksidestext: The negative consequences of peer victimization on children and adolescents such as worsening academic achievement and mental ill health are major public health concerns which have been subjected to extensive research. However, there are long-standing concerns how to define, measure, and estimate prevalence rates of peer victimization and successful school leadership. The aim of this thesis is to study methods for assessing peer victimization and pedagogical leadership in school. The results show that excluding other forms of peer victimization than bullying have serious implications for the identification of victims and may underestimate the full impact of peer victimization on children. Further, the validation of the Pedagogical and Social Climate (PESOC-PLP) scale is a step towards ensuring valid assessments of pedagogical school leadership. By strengthening the understanding of measurement methods of peer victimization and school leadership the aim is that the results from this thesis will contribute in providing a safe and positive school experience for children and adolescence and that it can be used as a valuable tool to combat peer victimization.