<p>Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?</p><p>Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.</p><p>Handledare: Eva- Lotta Frid.</p><p>Examinator: Malin Nilsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.</p><p>Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.</p><p>Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar </p><p>en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.</p>

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007? Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand. Handledare: Eva- Lotta Frid. Examinator: Malin Nilsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program. Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.

<p>When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers.</p> / <p>När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.</p>

When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers. / När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.