Målet med detta arbete har varit att ta fram en metod för att bestämma prestandan för en pumpanläggning samt åtgärdsprogram för dessa. Detta med utgångspunkt från tidigare gjord forskning inom området. Testkörningar, beräkningar och simuleringar visar att det går att bestämma de undersökta anläggningarnas prestanda, samt dess möjligheter till förbättring med den framtagna metodiken. Arbetet visar även att undersökningens referensramar är av stor vikt för att värdera anläggningens prestanda samt kunna bestämma dess förbättringspotential. Testkörningarna gav prov på detta då jämförelsen för en av dessa anläggningar fick baseras på teoretisk och antagen data. Vilket bidrar till osäkerheten i bedömningen av den anläggningens förbättringspotential. Vid avvikelser i prestanda för anläggningen gentemot referensvärden bör förluster i anläggningens individuella delar bestämmas. Detta för att göra förbättringsinsatserna mer effektiva. Exempel på detta är att undvika byte till en effektivare pump när det är dess förutsättningar som det är fel på. De framtagna nyckeltalen visar på att en anläggning med hög verkningsgrad inte alltid kan likställas med lägre energianvändning jämfört med låg verkningsgrad. Vilket liknas med att nyckeltalen för den aktuella eller liknande anläggningar inte kan jämföras rakt av med anläggningar som har andra förutsättningar. Vidare visar studien på vikten av att säkerställa tillgänglig mätdata finns för att utföra analysen av en anläggning. Därmed blir förarbetet för att garantera att önskvärda parametrar blir mätta en dela av anläggningens prestandabedömning och förbättringsarbete. Då varje enskild anläggning har en mängd unika förutsättningar har dessa testanläggningar fått representera en variation av dessa. Vilka måste vid analysen beaktas för varje enskild anläggning för att förbättringarna ska kunna nå dess potential. / The purpose of this thesis has been to create a methodology to determine the performance of a pumping station and action program for it. The starting point of the thesis takes its steps in previously done research in the current field. Continuing with test runs, calculations and simulations shows that it´s possible to determine the performance of the station and improvements of it with the created methodology. The study also shows that frame of reference of the station is an important part of determining it´s performance and it´s potential of improvement. This was proven with the test runs that showed some difficulties in determining the stations intended performance. In those cases the stations is measured with theoretical and assumed values. This adds to the uncertainty of the stations actual potential of improvement. To determine the performance of the station against a reference value it´s important to determine what parts that affects the final result. The cause of that is to get more effective actions plans. Example of that is to avoid changing a water pump when it´s the prerequisites that are affecting the performance of the station. The produced key figures of the stations show that a station with high efficiency is not the same thing as low energy usage compared to a station with low efficiency. That can be compared with the key figures is only comparable with the actual station or ones alike. Other stations differences have to be taken accounted for when make comparisons. The study also reveals the importance of securing the necessary measuring data to be able perform the analysis of the station. Therefore is the preparatory work to acquire the key parameters of the station a part of the study that determines the performance and it´s improvement. Thou each and every station have its unique prerequisites the test run stations have served as an representation of these variations. These prerequisites have to be individually addressed for each and every station to be able to reach it´s potential of improvement.

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden. För ett bostadsområde i utkanten av centrum, utanför de båda systemens vedertagna användningsområden, vore det därför intressant att undersöka vilket av avloppssystemen som är bäst lämpat. För VA-branschen generellt vore det också intressant att utreda hur de båda systemen står sig vid en jämförelse. Med anledning av detta var syftet med examensarbetet att jämföra trycksatt avloppssystem med självfallssystem på grundval av ekonomi, miljö och kapacitet. I tillägg undersöktes om några generella slutsatser kunde fastställas utifrån fallstudien. Undersökningen baserades på ett bostadsområde i utkanten av Fredrikstad centrum, som nyligen projekterats med självfall. Ett teoretiskt trycksatt avloppssystem projekterades. Ekonomi värderades utifrån drift- och underhållskostnader samt grund- och reinvesteringskostnader. Kapaciteten jämfördes numeriskt och via dimensioneringsmodeller. Vad gäller den miljömässiga jämförelsen utvärderades systemet med hjälp av rapporter utgivna av Svenskt Vatten och Norsk Vann. Det planerades en utbyggnad för området till dubbla antalet fastigheter vilket visade sig bli avgörande för det ekonomiska resultatet. Den vitala faktorn var de höga investerings- och driftskostnaderna för pumpenheterna vilket gjorde självfallssystemet mer ekonomiskt lämpligt. Även ur ett miljömässigt perspektiv var självfallssystemet marginellt bättre, givet att riskeffekterna inte rankades inbördes. Kapacitetsmässigt dimensioneras självfallssystem för nästan det dubbla flödet jämfört med trycksatt system, vilket ger det trycksatta systemet en kapacitet mer anpassad till behovet. Generellt sett antydde resultatet att trycksatt system var mer gynnsamt vid glesare bebyggelse. / As a result of stricter treatment requirements and city expantion the length of the sewer network is steadily increasing. To drain wastewater by gravity requires a continuous slope which often results in great excavation - a very costly part in the process. An advantageous alternative could be a pressurized sewer system, which has been a useful complement to traditional gravity systems in hilly or rocky areas since the 70’s. Even though pressurized sewer systems lately have tended to be more frequently used outside their common application area due to stricter requirements on treatment and cost-efficiency, gravity systems are still the most common sewer system in urban areas. Concerning this, it would be intresting to investigate which of the two systems that suites a residental area on the outskirts of a city center best, since the area is outside the traditional usage of the two established systems. In addition it would be interesting for the wastewater industry in general to investigate how the two systems compare.  For this reason the aim of this master thesis was to compare pressure sewer systems with gravity systems on the basis of economy, environment and capacity. In addition, it was examined whether any general conclusions could be determined from the case study. The survey was based on a residental area in the outskirts of Fredrikstad city center, recently designed with a gravity system. A theoretical pressure sewer system was designed. Economy was evaluated based on the operating and maintenance costs and basic and reinvestment costs. The capacity was compared numerically and through design templates. As for the environmental comparison, an evaluation was done on the basis of reports from the Swedish Water & Wastewater Association and Norwegian Water BA. An expansion to double the number of real properties was planned for the area of study, which proved to be crucial to the financial results. The gravity system was most appropriate from an economic standpoint and the vital factor was the high investment and operating costs for the pumping units. Even from an environmental point of view, the gravity system was maginally better. Given that the risk effects are not ranked relative to each other. In terms of capacity the gravity system was dimensioned for almost twice the flow compared to the pressure sewer systems, which gave the pressure sewer system a more adusted capacity. The result indicated that the pressure sewer system is favorable in densely built flexible areas.

För att klara av den befolkningsökning som sker i städerna projekteras nybyggnadsområden. Innan byggnation av bostäder kan ske måste ett beslut tas om val av spillvattensystem. I nuläget saknas enkla hjälpmedel för att jämföra och göra val baserat på systemens totala kostnader under dess livslängd. Målet med detta arbete var att ta fram en beräkningsmall som kan göra en livscykelkostnadsanalys samt vara ett komplement vid projektering och val av spillvattensystem. Topografin och områdesspecifika kostnader bryts ner och förs in i beräkningsmallen för den sträcka där spillvattenledningen ska anläggas. Mallen kontrollerar därefter om områdets förutsättningar uppfyller de krav som finns för spillvattenledningar eller ej. Resultatet som erhålls av beräkningsmallen påvisar initiala-, årliga och ackumulerade kostnader för de båda systemen. Skillnader och eventuella brytpunkter mellan ackumulerad kostnad för de båda systemen redovisas och kan användas som underlag vid val av spillvattensystem. Arbetet visade att det finns ett stort b / In order to cope with the population increase that occurs in the cities, new construction areas are being planned. Before the construction of housing can take place, a decision must be made regarding the choice of sewerage system. At present there are no simple tools to compare and make choices based on the systems total lifetime cost. The aim of this thesis has been to develop a calculation template that can perform a life cycle cost analysis and to be a complement to the project planning and choice of sewerage systems. The topography and area-specific costs are broken down and entered into the calculation template for the distance where the wastewater pipeline is to be constructed. The template then checks whether the area's conditions meet the requirements for wastewater pipelines or not. The result obtained from the calculation template shows initial, annual, and accumulated costs for the two systems. Differences and possible breakpoints between the accumulated cost of the two systems are reported and can be used as a basis for decision. The work showed that there is a great need for supporting tools to facilitate the planning and decision making of water systems.