Sveriges storstäder och många kommuner i större regioner tampas alltmer med bostadsbrist, där platsen inte räcker till för invånarna. På Sveriges landsbygder är problemet tvärtom, på platsen finns inte en fördelaktig befolkningsmängd. I Filipstads kommun är avfolkningen ett stort problem, inte minst när den unga befolkningen väljer att flytta, vilket leder till en hög medelålder och en minskad arbetskraft som bidrar med låga skatteintäkter. Att många unga väljer att flytta från landsbygden är ingen hemlighet, men i denna uppsats är syftet att förstå varför unga personer faktiskt väljer att bo kvar på landsbygden, med fokus på Filipstads kommun. Uppsatsens syfte är att förstå varför unga i Filipstads kommun väljer att gå mot den rådande urbaniseringsnormen som finns och faktiskt bo kvar på landsbygden. Utifrån detta är även syftet att studera om det finns skillnader i inställningen bland unga kvinnor och män. För att uppfylla syftet har elever på Spångbergsgymnasiet i Filipstads kommun tagits till hjälp genom en webbaserad enkät, för att få inblick i deras inställning till sin hemkommun. För att få förståelse för hur kommunen arbetar strategiskt i att bibehålla den unga befolkningen, har intervjuer utförts med tjänstepersoner på Filipstads kommun. I arbetet har tidigare forskning och teorier använts såsom push- and pullteorin, migration i förhållande till genus samt nyckelbegreppet plats som även inkluderat aspekter av platsbundenhet och bruksanda. Detta har gett oss stor förståelse till varför situationen ser ut som den gör i denna kommun. Resultatet visade att inställningen mellan unga kvinnor och män skiljer sig åt, då det framförallt är kvinnor som har en negativ inställning till Filipstads kommun. Den största skillnaden fanns dock inte mellan könen, utan mellan högskoleförberedande- och yrkesprogram. Detta då det främst var elever inom yrkesprogram som uttryckte en vilja av att bo kvar inom kommunen. Orsakerna till varför dessa unga människor i gymnasieålder vill bo kvar, grundade sig i en typ av platsbundenhet till familj och vänner samt även hopp och löfte om framtida arbete. Tjänstepersonerna på kommunen redogjorde i sin tur att kommunen inte har en övergripande strategi eller ett arbete för att bibehålla den unga befolkningen. Det är istället upp till varje förvaltning att göra det de kan i sitt arbete. Fokus inom Filipstads kommun ligger istället i att vara attraktiva för barnfamiljer, med hopp om att de utflyttande ska återvända när det är dags att bilda familj.

This research aims to analyze an asylum seeker's choice of asylum country and why Sweden inparticular. The study is based on Professor Lee's (1966) push- and pulltheory and the questionson which the study is based are "what impact do push and pull factors have on the choice ofrecipient country?" and "are there differences between asylum seekers from Syria andAfghanistan when choosing a recipient country?" The method used is an interview study, morespecifically semi-structured interviews. The conclusions found in the study are that the resultsof this study and previous studies are consistent, the main pullfactors that are consistent withthe theory and that explain the reason why Sweden is chosen, are the possibility of educationand work, a relative or friend who already lives in Sweden, human rights and that Sweden isconsidered a safe country. The respondents' pushfactor which explains the reason for leavingthe country of origin, was first and foremost that everyone needed to flee due to war and misery.It does not matter where an asylum seeker comes from as everyone has the same goal and thatis to survive.