Abstract Purpose – The purpose of the study is to explore which possible last mile alternativesare beneficial for the development of the grocery trade in e-commerce. The deliveryalternatives will have a strong focus in that the last mile deliveries are optimized,efficient and sustainable. Therefore, three different research questions have beenformulated: 1. What does the grocery- and rare trade's last mile look like today? 2. How can the grocery trade practice different last mile deliverymethods to manage the growing e-commerce? 3. Which improvements of the last mile can businesses bring to fostersustainability and environmental friendliness? Method – A quantitative comparative study where statistical document analysis iscombined with semi-structured interviews and structured interviews. The documentanalysis to study delivery speeds, delivery alternatives and delivery companies and tocarry out an analysis of the current last-mile delivery. The semi-structured interviewprovided data on all issues and aimed to provide a qualified perspective. Findings – With collected empirical data identifies clear trends from documentanalysis, strategies that different companies use and how they affect variables such asdelivery speed, shipping cost and number of delivery options that are sustainable.Groups in the grocery trade and like all companies should meet the consumersrequirements. Whether companies in the grocery trade will be able to meet customers'demands for sustainability is difficult to say and remains to be seen in the future. Atpresent, it is a matter of companies having to dare to take the first step towards a moresustainable last mile. Implications – Theoretical implications are the benefits that the various deliveryalternatives have linked to delivery speed and durability. One possible implication iswhich delivery alternatives will be an optimal solution for q-trade, as the authors havenot identified any previous research. The importance of sustainable transport should bemade fossil-free and how companies should prioritized according to the sustainablealternatives instead of popular alternatives.Practical implications are a change in companies' attitudes towards market change withinnovative delivery alternatives and sustainable delivery alternatives. An additionalimplication is the establishment of the grocery trade in q-trade, how groups choose tocompete with new players in q-trade. Limitations – This study will include retail businesses that offer e-commerce and willstudy their transportations last storage point or storage warehouse to the consumer. Thebusinesses that are viewed in this paper are those who have the biggest market sharesin Sweden and offer e-commerce for private consumers. The consumers transportationto pick up for example at a C&C (Click & Collect) will not be highlighted but ismentioned. Furthermore, returns and handling of said subjects is only mentioned toillustrate the contributing factor it has to the increase of deliveries and its environmentalimpact. Lastly, Q-trade (quick e-commerse) is only mentioned for the purpose to utilizethe innovative solutions they’ve established to obtain quick and sustainable deliveries. Keywords – E-commerce, / Sammanfattning Syfte – Studiens syfte är att utforska vilka möjliga sista milen alternativ som ärfördelaktiga för dagligvaruhandelns utveckling inom e-handel. Leveransalternativenkommer ha ett stort fokus i att sista milen leveranserna är optimerade, effektiva ochhållbara. Därför bröts syftet ner i tre frågeställningar: 1. Hur ser dagsläget av sista milen leveranser ut för daglig- ochsällanköpshandeln? 2. Hur kan dagligvaruhandeln använda sig av olika sista milen leveranser föratt hantera den ökande e-handeln? 3. Vilka förbättringar kan företag vidta för att sista milen ska bli mer hållbar,effektiv och miljövänlig? Metod – En kvantitativ jämförelsestudie där dokumentanalys kombineras medsemistrukturerad och strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen för att studeraleveranshastigheter, leveralternativ och leveransföretag för att genomföra ennulägesanalys. Den semistrukturerade intervjun gav data till alla frågeställningar. Denstrukturerade intervjuerna var till för kvantitativ data gällande hållbarhetuttalandekopplat till hållbara leverans alternativ. Resultat – Med insamlad empiri identifieras tydliga trender från dokument analysen,strategier som olika företag använder och hur de påverkar variabler somleveranshastighet, fraktkostnad och antal leveransalternativ som är hållbara. Koncernerinom dagligvaruhandeln och liksom alla företag bör möta kundens krav. Om företaginom dagligvaruhandeln kommer att kunna möta konsumenternas krav på hållbarhet ärsvårt att säga och återstår att se i framtiden. I dagsläget handlar det om att företagenmåste våga ta första steget mot en mer hållbar sista mil. Implikationer – Teoretiska implikationer är vilka fördelar som de olikaleveransalternativen har kopplat till leveranshastighet och hållbarhet. En tänkbarimplikation är vilka leveransalternativ som kommer att vara en optimal lösningen förq-handel, då författarna inte identifierade någon tidigare forskning. Betydelsen avhållbara transporter bör göras fossilfritt och hur företagen bör prioritera efter de hållbaraalternativen i stället för populära alternativ.Praktiska implikationer är förändring till företagens inställning motmarknadsförändring med innovativa leveransalternativ och hållbara leveransalternativ.En ytterligare implikation är dagligvaruhandelns etablering inom q-handel, hurkoncerner väljer att konkurrera med nya aktörer inom q-handel. Begränsningar – Denna studie studerar dagligvaruhandeln och företag som erbjudere-handel inom den. Den studerar deras transporter från sista lagerpunkten ellerbutikslager till konsument. Företagen som analyseras är de som har störstmarknadsandelar i Sverige som samtidigt erbjuder e-handel för privatkunder.Konsumenternas transport till uthämtning av exempelvis C&C (click and collect)kommer att nämnas men kommer inte vara i fokus. Vidare tas returhantering endast uppför att visa dess bidragande faktor till ökade leveranser samt negativa påverkan påmiljön. Slutligen berörs q-handeln (snabb e-handel) endast med syfte av att ta hjälp avde innovativa lösningarna de skapat för att erhålla snabba och hållbara leveranser.ii Nyckelord – Dagligvaruhandel, detaljhandel, e-handel, hållbarhet, logistik, q-handel,sista milen, sällanköpshandel

The rapid growth of E-commerce around the world has prompted related stakeholders to place a greater emphasis on automation. Catastrophes like pandemics are boosting the public demand for quick and efficient transportation, among others. Automated vehicle technologies are associated with the last-mile delivery operations that lead to improving sustainability and Smart Cities. In this context, Autonomous Vehicles are being explored as a viable urban logistics solution.This empirical thesis conducts a feasibility study to investigate the feasibility of incorporating an Autonomous Vehicle into E-commerce operations in Stockholm, Sweden. A case study is analyzed by foodora AB, a German company that operates as a distributor of food and goods in the Swedish market. The study provides a framework that depicts the issues faced by Q- commerce, Operational Planning, and Stakeholders, respectively when introducing Autonomous Vehicles. The results of the study’s qualitative and quantitative approach show that Stockholm's infrastructure is in line with the sustainability plans and is considered ready for droid operations. According to the findings, the utilization rate that is defined as the number of orders delivered per hour can be as high as 2.4 resulting in a high degree of customer satisfaction. However, regulations, classifications, weather conditions, and internet connectivity continue to be major challenges. Autonomous Vehicles must be included in legislative consideration as a mode of transportation in the future to facilitate operations and safety measures. / Den snabba tillväxten av e-handel runtom i världen har fått närstående intressenter att lägga större vikt vid automatisering. Katastrofer som pandemier ökar allmänhetens krav på bland annat snabba och effektiva transporter. Autonoma fordon är förknippade med ”last-mile” transporter av gods som leder till förbättrad hållbarhet och smarta städer. I detta sammanhang utforskas autonoma fordon som en livskraftig citylogistik-lösning.Denna empiriska avhandling genomför en genomförbarhetsstudie för att undersöka möjligheten att integrera ett autonomt fordon i e-handelsverksamheten i Stockholm, Sverige. I synnerhet analyseras en fallstudie av foodora AB, ett tyskt företag som är verksamma som distributör av matvaror på den svenska marknaden. Studien ger ett ramverk som visar de frågor som Q-handel, operativ planering respektive intressenter står inför vid ett införande av autonoma fordon. Resultaten av studiens kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt visar att Stockholms infrastruktur är i linje med hållbarhetsplanerna och till synes redo för droid leveranser. Enligt resultaten kan utnyttjandegraden, definierad som antal utförda orderleveranser inom en timme, vara så hög som 2,4, vilket resulterar i en hög grad av kundtillfredsställelse. Regler, klassificeringar, väderförhållanden och internetanslutning är dock fortfarande stora utmaningar. Autonoma fordon måste tas med i lagstiftningen som ett transportmedel i framtiden för att underlätta drift och säkerhetsåtgärder.