I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys