Finansiella rådgivare har de senaste åren fått en allt viktigare roll i samhället. Detta till följd av att utbudet av finansiella produkter har ökat samtidigt som produkterna blivit mer komplicerade. Dessutom förväntas privatpersoner ta ett allt större eget ansvar för sin framtida ekonomi. Samtidigt visar undersökningar att kunder upplever att de har bristande ekonomisk kunskap. Tidigare forskning visar att det finns ett agent–principalförhållande mellan rådgivaren och kunden och det ökar risken för att rådgivaren utnyttjar sitt kunskapsövertag. Forskning visar också att kommunikation och meningsskapande är en central del för att rådgivaren och kunden ska förstå varandra i rådgivningsmötet. Däremot saknas det forskning kring rådgivarrollen och hur rådgivaren arbetar – och det är där vårt fokus ligger i den här uppsatsen. Detta fokus leder till vårt syfte: att öka förståelsen för rådgivarrollen idag. För att syftet ska nås har vi använt frågeställningarna "Vilka faktorer påverkar rådgivningsprocessen?” och "Vilka effekter kan dessa faktorer få för rådgivaren respektive kunden?”. Vår studie har haft ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har bestått av 15 semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med Swedsec-licensierade finansiella rådgivare på banker och i fristående organisationer som arbetar mot privatpersoner. Samtliga intervjuer genomfördes fysiskt på plats. Studiens slutsats visade att rådgivarrollen idag är komplex och omfattande och att det finns flera faktorer som påverkar dels rådgivningsprocessen, dels hur rådgivaren arbetar. Faktorer som identifierades var lagar och regler, organisationen, rådgivarens erfarenhet samt kundens förutsättningar. Nyckelord: Finansiella rådgivare, rådgivarrollen, rådgivningsprocessen, agent–principal, meningsskapande, Scotts pelare.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.