Övervikt är en av de ledande folkhälsoutmaningarna i världen där cirka en tredjedel av världens befolkning är övervikta eller har fetma vilket medför negativa hälsoeffekter och sjukdomar. Övervikt och fetma drabbar även barn och unga där en kraftig ökning har skett under de senaste 40 åren. Fysisk aktivitet utgör en viktig komponent för att minska fetmaepidemin, dock förekommer även en ökad andel fysiskt inaktiva barn och unga i Sverige. Skolan ses som en bra arena för folkhälsoarbete men det förekommer dock spridd forskning gällande effekterna av interventioner som syftar att öka den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var att genomföra en effektutvärdering av projektet ”Rörelsesatsning i skolan” genom en före- och eftermätning av primärutfallet som var skolelevernas fysiska aktivitet samt sekundärutfall som idrottsengagemanget, välmåendet samt klassrumsro. En kvantitativ metod genomfördes med en Single Case Experimental Design där totalt 148 elever deltog vid baslinjemätning och 125 elever vid uppföljningen, eleverna gick i årskurserna 3–6 på en skola i Västerås. Resultatet analyserades genom chi2-test samt ANOVA. Resultatet visar att interventionen gett effekt på utövandet av bollsporter/klättra/springa på rasterna samt att utöva bollsport med ledare på fritiden. Även liten effekt på ökad andel cyklande till skolan och andel som orienterade/cyklade på fritiden med ledare kunde ses.

Bakgrund: Då stillasittandet hos barn och ungdomar ökar, satsar regeringen pengar i RF:s projekt ”samling för daglig rörelse”. Projektet vill bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i skolorna samt utveckla rörelseförståelse utifrån idrottsliga, psykiska, fysiska och sociala förmågor hos eleverna. Samtidigt förväntas elevernas rörelsenivåer och därmed välbefinnande att öka. Denna studies syfte är att beskriva effekterna av RF:s rörelseprojekt i utvalda skolor i Mellansverige ur elevernas perspektiv. Metod: Författarna i studien gjorde en uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets tidigare undersökning. Samma enkät användes med några ytterligare tilläggsfrågor konstruerade av författarna. Målgruppen var elever i 6–12 års ålder som deltar i RF:s nystartade projekt som genomförs på tre olika skolor i en kommun i Mellansverige. Deltagarna var samma elever som deltog i RF:s studie från hösten 2018. Enkätens resultat analyserades i Excel och SPSS där tabeller och diagram konstruerades.   Resultat: Totalt svarade 96 stycken respondenter på enkäten. Rörelsenivåerna bland eleverna i de berörda skolorna har ökat sedan projektet startade. 30 % av respondenterna ansåg att de utvecklat alla förmågor inom rörelseförståelsens fyra områden. Samtidigt visade resultatet att 83 % ansåg de utvecklat någon av dessa förmågor. Sambandsanalyser via korstabeller visade att elever i mellanstadieskolan tenderade att röra sig mindre än elever i lågstadieskolorna. Mellanstadieskolans elever var även mindre positiva till rörelseprojektet samt mindre positiva till att leda aktiviteter.    Diskussion: De frågor vi ansåg var mest intressanta att analysera var de frågor som konstruerades av oss själva. Dessa frågor sökte svar på om ökade rörelsenivåer bidrog till att utveckla sociala, psykiska, fysiska och idrottsliga förmågor. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha utvecklat dessa förmågor via en ökad rörelsenivå på rasterna. Författarna är dock sparsamma med att dra allt för stora slutsatser av resultatet då endast 96 stycken av totalt 342 stycken besvarade enkäten vilket diskuteras i metoddiskussionen. Slutsats: Resultaten pekar på att projektets syfte uppfylldes då både majoriteten av respondenterna har utvecklat rörelseförståelse samt att rörelsenivåerna har ökat. Denna studies syfte var att följa upp RF:s undersökning och granska effekterna av mer rörelse på rasterna vilket även det uppfylldes.

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa och att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan. För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF-SISU) fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige.  Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i Sörmland. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes genom ett målinriktat urval och fem personal från olika skolor i Sörmland deltog i studien. Insamlade data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU beskrivs som goda och att RF-SISU utgör ett viktigt stöd. Engagemanget till satsningen från ledningen och övrig skolpersonal varierar och ett lågt engagemang riskerar att försvåra arbetet. Att permanenta satsningen och att utbilda personal och vårdnadshavare i rörelseförståelse framkommer som faktorer som skulle underlätta arbetet. Satsningen uppfattas ha bidragit med positiva effekter för både elever och skolpersonal. Vidare är slutsatserna att skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningarna för, och effekterna av satsningen är goda. / Physical activity is a fundamental factor for good health and being physically active at an early age has been shown to have many positive effects on health. To engage more children and young people in physical activity, the Swedish Sports Confederation (RF-SISU) has been commissioned by the government to implement a movement initiative in schools around Sweden.  The purpose of this study is to investigate perceptions among school staff regarding the conditions for, and effects of, the Swedish Sports Confederation's movement initiative in Sörmland.  To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The informants were selected through a targeted selection and five staff members from different schools in Sörmland participated in the study. Five members of the school staff from different schools in Sörmland participated in the study. Collected data were analyzed through a manifest qualitative content analysis.  The results showed that the conditions for conducting the initiative in collaboration with RFSISU are described as good and that RF-SISU is an important support for getting both students and staff more active. The commitment to the initiative from the management and other school staff varies and a low commitment risks complicating the work. To make the initiative permanent and to train all staff and guardians in business understanding emerge as factors that could facilitate future work with the initiative. Furthermore, the investment is perceived to have contributed to many positive effects for both students and school staff. Furthermore, the conclusions are that school staff's perceptions regarding the conditions for, and the effects of, the investment are good.