This report consists of  an anlysis of the imapct of a dam failure at Tjärnviksdalen in Ragunda, Sweden. The analysis is conducted using the EU model for environmental impact assessments, as well as a group interview. The presentation of the results in the form of a map  where the water level has been raised to the level that the County Board  of Jämtland considers to be possible in case of a dam failure. The result of this work is a detailed analysis of the consequenses that a dam failure would cause, the result consider everything from the direct consequences of the water column to an analysis of the chemical changes that the water would undergo. Parts of the analysis have shown that the purification centre and the old deposits will have the biggest impact on Hammarstrand. Both the purification centre and the deposits will realise chemicals to its nearest environment and because of the flooded purification centre the city will not have the ability to clean the water. / Denna rapport består av en konsekvensanalys av ett dammbrott vid Tjärnviksdalen, Ragunda kommun.  Analysen är gjord med hjälp av EU:s mall för miljökonsekvensbeskrivningar samt en gruppintervju. Presentationen av resultatet finns i form av en karta där vattennivån höjts till den nivå som Länsstyrelsen Jämtlands län anser vara möjligt vid ett dammbrott. Resultatet av arbetet blev en analys av konsekvenser som ett dammbrott skulle föra med sig, resultatet handlar om allt från direkta konsekvenser av vattenmassan men även till en analys av den kemiska förändringen som vattnet genomgår. De delar av analysen som visat sig vara till störst vikt för Hammarstrand är de nedlagda deponierna och reningsverket, då dessa två kommer släppa ut kemikalier till omgivande vatten. Eftersom reningsverket kommer att översvämmas, kommer orten inte ha möjligheten att rena detta vatten förrän reningsverket är återställt.

Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>