Denna studie avser att bidra med kunskap till ämnet utomhuspedagogik. Syftet med studien är att få insyn i och analysera vilka hinder och möjligheter upplever lärare begränsar respektive motiverar dem i användandet av utomhuspedagogik? Samt hur påverkar det deras val av att använda utomhuspedagogik? Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Vilka hinder upplever lärare begränsar dem från att använda utomhuspedagogik? Vilka faktorer upplever lärare motiverar dem till att använda utomhuspedagogik? På vilket sätt upplever lärare att utomhuspedagogik och digitalisering samverkar i deras undervisning? De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är ramfaktorteorin och pragmatismen. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade zoom-intervjuer med åtta lärare som har varit eller är verksamma i årskurserna 1–6. Urvalsmetoden är ett snöbollsurval och avgränsas till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som används i denna studie är en tematisk analys som identifierade huvudteman: upplevda hinder, upplevda möjligheter.  Studiens resultat visade att lärarna upplevde (1) Planerings- och undervisningstiden inte räcker till för att bedriva utomhuspedagogik. (2) Det är för få lärare på antalet elever för att bedriva utomhuspedagogik. (3) Lärarnas kunskap inom utomhuspedagogik är bristfällig vilket resulterar i att lärarna inte vet vad dem ska undervisa om utomhus. Fortsättningsvis visade studien (4) När- och lärmiljön används för att väcka ett intresse hos eleven. (5) Kunskapen kan hängas upp på en plats. (6) Kunskapen används i det verkliga livet. (7) Eleverna lär sig mer när de får använda flera sinnen i kunskapsinhämtningen. (8) Eleverna förstår kunskapen bättre när den är konkret och verklig. Avslutningsvis visade studien (9) Utomhuspedagogiken och digitaliseringen kan samverka väl eftersom det bidrar till att en växelverkan mellan teori och praktik sker. (10) De digitala verktygen underlättar dokumentationsarbetet utomhus. Våra resultat gentemot det tidigare forskningsläget både bekräftar och bidrar med ny kunskap.