This thesis aims to describe the process of rebranding SkoFIN (Volkswagen Financial Services) and especially its communication through PR tools. ŠkoFIN was present at the Czech market since 1992 and after 23 years decided for a complete rebranding of the company. It changed not only the name but also the logo and corporate colors. The thesis analyzes used PR tools, puts them in the context of marketing campaigns and deals with generated media articles. It also contains the analysis of public opinion using a questionnaire survey. This thesis focuses on the analysis of media articles and a way of perceiving the changes by public.

The thesis is about the topic of rebranding on a concrete case from the Czech Republic. The main goal of this thesis is to find a strategy for the rebranding campaign of the Garnier Naturals brand. The key benefits of the paper are the summarization of the rebranding process in general as well as concrete process for the Garnier Naturals brand. In the theoretical part of the paper is the theory behind brands and case studies about both successful and unsuccessful rebranding. In the application part there is an image study of the original brad as well as an analysis of quantitative research and qualitative research -- focus groups. The most important learnings and a proposed strategy for this particular rebranding is in the last part of the paper - the summary.

The thesis deals with the issue of brand management and brand value. Theory is applied to the example of the brand ZON, a company from Trebic producing lemonades. In the first part, the thesis is dealing with theoretical approaches to the brand management, especially the theory of David A. Aaker and Kevin Lane Keller. In the case study theory is applied to the example of lemonade company ZON. Present company identity and positioning is introduced and a current image of the brand is researched among its consumers. Finally the thesis evaluates present brand strategy and suggests changes to improve the brand value.

<p>Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.</p>

Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken. / Rebranding is a commonly accepted term in strategic marketing yet it lacksa concise definition. Changes in a company's profile, identity, name andlogotype are all included within the term rebranding. The purpose of thisstudy was to attain a deeper understanding of the motives for rebranding.Interviews were held with four companies which have implementedrebranding within the last eight years. The findings show that updating acompany's brand identity was the main reason/motive for rebranding. TheExpansion of foreign markets was identified as a key motive, as a Swedishname or logotype was no longer suited to such development. Other motivesinclude renewal and unification of brands.

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.

Background:                 Brands are associated with certain elements, including name, logo and slogan. Being understood as major parts of all brands, changing these would be considered as a vital event. The term ‘rebranding’ is an umbrella term for describing the three following processes; changing name, changing the aesthetics of the brand, and/or repositioning. Although rebranding often results in success, the process of rebranding is challenging and risky, and it is important for firms to understand the main opportunities as well as the main barriers in order for the rebranding process to be as well-organised and effective as possible. With this in mind after a significant change, companies need to enforce the brand images previously perceived by consumers, in order to capture and transfer brand equity, as well as making sure that the rebranding process responds to the desired corporate identity of the firm. Purpose:                       The purpose of this thesis is to understand corporate rebranding, focusing on repositioning, and what consequences arise from it, in terms of brand equity, corporate identity, and brand image, by using the case of Lidl in order to illustrate this.   Method:                       A single-case study has been conducted illustrating Lidl in accordance with the purpose of this thesis. Primary data have been collected through a qualitative method, and secondary data has been gathered to further support purpose and gain understanding about Lidl. Theoretical insights have been collected through a literature review. Conclusion:                   Derived from the research the authors can conclude that repositioning, as a process of rebranding, is a difficult and long-term process. The research and findings show that repositioning although difficult is possible proven by examining positive effects from the rebranding process of Lidl on brand equity, corporate identity and brand image.

En la presente investigación se propuso como objetivo analizar las funciones del rebranding en el desarrollo de la consolidación de las lovemarks de cervezas peruanas Pilsen Callao y Cusqueña. Para ello, se planteó la hipótesis de que el proceso de rebranding contribuye en la consolidación de las lovemarks de las cervezas peruanas mencionadas. El enfoque de esta investigación fue cualitativo, tuvo un alcance descriptivo, el diseño fue no experimental del tipo transversal. La selección de muestra, fue un muestreo no probabilístico por conveniencia, y las técnicas que se usaron para esta investigación, fueron entrevistas semiestructuradas, además, se realizó un análisis documental por medio del instrumento de fichas de investigación. Los resultados obtenidos por medio de un análisis documental, tomando como referencia logotipo, etiqueta y empaque, tanto de la cerveza Pilsen, como de la cerveza Cusqueña respectivamente. Asimismo, se utilizó como apoyo las entrevistas a los expertos en la materia. Las conclusiones de esta investigación fueron que ambas marcas poseen una identidad visual cimentada, debido a sus estrategias de branding y packaging, con ello se tuvo todas las herramientas necesarias para el manejo adecuado de su proceso de rebranding. Asimismo, los procesos de rebranding fueron cuidadosos en el caso de estas empresas por tratarse de lovemarks posicionadas en el país. Finalmente, en las entrevistas con los expertos, se destacó que todos los diseñadores coincidían que para ejecutar exitosamente un proceso de renovación era necesario conocer todo el historial de la marca para así proyectarse en el mensaje que quería transmitir. / In this research, the objective was to analyze the functions of rebranding in the development of the consolidation of the lovemarks of Peruvian beers Pilsen Callao and Cusqueña. For this, the hypothesis that the rebranding process contributes to the consolidation of the Pilsen Callao and Cusqueña lovemarks has been put forward. The focus of this research was qualitative, had a descriptive scope, the design was non-experimental, of the transversal type. The sample selection was a non-probability sampling for convenience, and the techniques used for this investigation were semi-structured interviews, in addition, a documentary analysis was carried out using the instrument of investigation files. The results were by means of a documentary analysis, taking as a reference the logo, label and packaging of both Pilsen beer and Cusqueña beer, respectively. In addition, interviews with experts in the field were used as support. The conclusions of this research were that both brands have a cemented visual identity, due to their branding and packaging strategies, thus having all the necessary tools to manage their rebranding process. Also, the rebranding processes were careful in the case of these companies because they are lovemarks positioned in the country. Finally, in the interviews with the experts, we highlight that all the designers agreed that to successfully execute a rebranding process, it was necessary to know the entire history of the brand in order to project itself in the message that the brand wanted to convey. / Trabajo de investigación

The aim of this study was to investigate the possibilities of increasing the location attractiveness of a locality in order to achieve a positive population increase. Husum is a locality with a negative population development, this study will investigate which actions are suitable to apply in Husum with the aim of creating an attractive society. The term attractive is difficult to define, but in this study we refer to it as: Creating an understanding of people's perceptions of different places and how they perceive attractiveness. The study corresponds to a qualitative method based on a survey and interviews. The purpose of the study is based on creating an understanding about how the residents of Husum want their society to develop. Which is why the survey and interviews only include the residents of Husum.  Previous research highlights the importance of creating an understanding about the reasons why a society is perceived as unattractive, in order to thus improve its image. The study’s respondents highlight the problem with empty houses and overgrown green areas, which creates a sense of the decline of society. Furthermore, previous research highlights the importance of developing existing assets in order to achieve increased location attractiveness. The respondents mention that the community’s location close to nature and the coast is one of Husum’s main assets, as well as the European Highway 4 and Botniabanan located at the center of the community. Developing more attractive residential areas near the coast and marketing Husum as a place with good commuting opportunities are two ways to put Husum on the map. Thus, more people are expected to see the attractiveness of Husum, which is further expected to lead to an increase in people moving into the community.  Keywords: location attractiveness, place marketing, rebranding, shrinking population

Businesses worldwide are confronting a more internationalized market. With this trend, companies frequently turn to international branding and rebranding initiatives through the acquisition of companies to grow. During this process, businesses are updating their brand identity and/or strategy, while also dealing with various challenges. Studies focusing on these challenges on the B2B field remain little explored and are necessary, due to its highly competitive characteristic. Especially in the life science industry, due to its institutional differences between national markets in the sector. Therefore, the overall research purpose in this licentiate thesis is to describe and understand how the international branding and rebranding process is developed in the life science industry. In this thesis, two studies were made to achieve this purpose. One literature review to explore the current literature of the field and one empirical study using a single case study method. The main contribution of this licentiate thesis is to describe in-depth how the brand rebranding process is implemented in the life science industry, and its main hinders. They are: internal and external legitimation. More importantly, this study presents a framework that demonstrates how businesses in emerging regions face more external legitimation challenges as a result of institutional constraints, as opposed to developed countries, where internal legitimation barriers are more prominent during the rebranding process. This licentiate thesis contributes to creating knowledge in international branding since it provides an overview of the past years of research in the area and suggests research gaps that need further investigation. In parallel, it generates insights into the analyzed process of international branding and rebranding, bringing understanding into the corporate brand area and the management of B2B brands in life science industries.