Bakgrunden till studien är dels att förstå vilken betydelse känslan av delaktighet har för ungdomar, dels hur fritidsverksamheter kan utgöra en social arena som främjar delaktighet hos ungdomar. Jag vill få kunskap om fritidsgården kan vara en accepterande miljö där fler ungdomar kan känna gemenskap samt vilken roll fritidsledare och deras samverkan med andra aktörer har i arbetet med att få fler ungdomar att känna delaktighet. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken betydelse de kommunala fritidsgårdarna som mötesplats har för att främja delaktighet och motverka utanförskap bland ungdomar.Jag har genomfört en mikroetnografisk studie där jag i min empiriska del använt mig av en kombination av intervjuer samt deltagande observationer på en fritidsgård på en mindre ort. Detta i syfte att fånga upp karaktäriseringar som skulle kunna visa fritidsgårdens betydelse som en gränslandsarena. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv samt Erving Goffmansdramaturgi har jag beskrivit begreppet delaktighet och har tillsammans med studiens empiri och tidigare forskning växt fram till en analys och ett resultat. Resultatet i studien visar att fritidsgården har möjlighet till att vara en arena för delaktighet, men att de måste ha viss struktur och innehåll för att kunna gynna ungdomarna. Vidare visar den vilken betydelse fritidsledaren har i arbetet med ungdomar, relationen mellan dem är den största faktorn till om ungdomen kan känna delaktighet. Samverkan mellan aktörer i ungdomarnas vardag kan vara en möjlighet till att fler ungdomar fångas upp, särskilt utmärkande för att samverkan ska fungera är god kommunikation och tydlig rollfördelning. / The background to the study is to understand the importance of the sense of belonging is for young people, and how leisure activities can constitute a social arena that promotes social inclusion of adolescents. I want to gain knowledge of the recreation center and if it can be an accepting environment where more young people can feel solidarity. And also what the recreationleader and their interaction with other actors can manage in the process of getting more young people to feel involved.The purpose of the study is to describe and analyze the significance of the recreation centers have to promote social inclusion and work against social exclusion among young people. I have made an ethnographic study in which I used a combination of interviews and participant observations at a recreation center in a small town, in order to capture characterizations that would demonstrate leisure's importance as a transitional arena. With the help of a socio-cultural perspective, and Erving Goffman's dramaturgy I have explained the concept of participation and, together with the study's empirical data and previous research evolved into an analysis and result. The result of the study shows that the recreation center has a chance to be an arena for social inclusion, but they need to have a specific structure and contents in order to benefit young people. Furthermore, on the importance of leadership is in work with young people, the relationship between them is the main factors for youth to feel social inclusion. Cooperation between the recreationleader and other actors who works with young people can together help more adolscents, by a holistic perspective on the adolscents everydaylife.

<p>Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? </p><p>The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. </p><p>In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. </p><p>Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. </p><p>The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level.</p> / <p>Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? </p><p>Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. </p><p>Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. </p><p>Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå. </p>

Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level. / Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå.