Den tidigare forskningen visar att rapporteringen om invandring och utanförskapsområden främst är negativ i Sveriges riksmedia samt lokala TV4 redaktioner, samt att den etniska mångfalden är bristfällig. I denna studie tar vi reda på hur tre lokala tidningsredaktioner ser på etnisk mångfald på redaktionen och hur deras syn på gestaltningen av utsatta områden är. Genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide är studiens resultat baserat på material från tolv intervjuer. Huvudresultatet visar att journalisterna anser att gestaltningen av de utsatta områdena främst är negativ, även om de menar att de försöker balansera bilden så gott de kan. Deras syn när det kommer till etnisk mångfald på redaktionen är att det är viktigt, men i nuläget låg eller obefintlig till vilket de ger flera olika förklaringar. Det visade även att den bristande mångfalden på redaktionen påverkade hur rapporteringen gestaltade utsatta områden. Resultatet är analyserat med hjälp av gestaltningsteorin, etnocentrismen och representationsteorin.

<p><p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.</p><p>Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.</p><p>Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.</p><p>Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.</p><p>Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.</p></p>

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder. Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig. Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben. Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet. Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.

Originally presented as the author's thesis (doctoral)--Universität Würzburg, 2008. / Includes bibliographical references.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Erlangen-Nürnberg, Universiẗat, Habil.-Schr., 2004/05.

Zugl.: Würzburg, Universiẗat, Diss., 2008.

Vi har undersökt SVTs förortsredaktioners dolda läroplan för att öka förståelsen för de nyhetsvärderande processer som pågår inom SVT när de rapporterar från förorter. Forskningen har bedömt journalistiken har bedömts som oförmögen att gestalta förorten på ett adekvat sätt, eftersom journalisterna ofta saknar erfarenhet av att bo och leva i en förort. Konsekvensen av detta har varit att en skadligt stereotyp bild av förorten förmedlas. Vi vill ta reda på ifall förortsredaktionernas arbete skulle kunna motverka stigmatiseringen av samhället. Vi har studerat vilka ideal, strukturer och konventioner som styr nyhetsvärderingen på SVTs nyöppnade redaktioner i Rinkeby och Södertälje. Genom att analysera journalistiken som kultur har vi kunnat förstå vilka ideal som nyhetsvärderingen följer. Vi redoviserar också hur nyhetsvärderingen går till, vart den tar plats och hur den lärs ut till nyanställda. Slutligen presenterar vi också på vilket sätt förortsredaktionen arbetar i förhållande till förorten som kulturell kontext.

<p>The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.</p> / <p>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.</p><p> </p><p>För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.</p><p> </p><p>I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.</p>

<p><strong>Title: </strong>Ethics in thought and practice – a qualitative study in how editorial staff at student magazines reason about ethics. (Etik i tanke och praktik – en kvalitativ studie i hur studenttidningsredaktioner resonerar kring etik)</p><p><strong>Number of pages: </strong>30 (37 including enclosures)<strong></strong></p><p><strong>Author: </strong>Bianca Gideback<strong></strong></p><p><strong>Tutor: </strong>Peder Hård af Segerstad<strong></strong></p><p><strong>Course: </strong>Media and Communication studies C<strong></strong></p><p><strong>Period: </strong>Spring 2010<strong></strong></p><p><strong>University: </strong>Division of Media and Communication, Department of Information Science,</p><p>Uppsala University.</p><p><strong>Purpose/Aim: </strong>The purpose of this study is to explore how students that work at student magazines reason about ethics of journalism and how they transform it into practice. By identifying what circumstances in the context of the student magazine that can affect the work this study aim to see if and how this can affect how they conform to ethics of journalism in practical situations. The result will be presented in relation to a figure of the context of the reporter practice. The figure contains four different aspects that can affect the work of a journalist. These are ideals, values, conditions, and consequences.</p><p><strong>Material/Method: </strong>The materials consist of four interviews with the editors in chief of four student magazines in Uppsala.<strong> </strong>Two of the magazines are union magazines, the union of Uppsala economic students and the union of Uppsala law students. One is a magazine that belongs to Norrlands nation and one belongs to the Uppsala student union. The interviews aim to find out opinions and ideas the editors have about their own ethical approach.<strong></strong></p><p><strong>Main results: </strong>There is awareness about ethics and certain ways the editorial staff work with it, but it’s not always adapted to the actual work. Because of different reasons in the context the magazine is created in, the work sometimes get affected. Responsibility is one main thing that can affect how ethical they choose to be, and since the students often work voluntarily this can affect the work. The content of the magazine is not always so extreme and controversial so in some extent the magazines can afford not to be so ethical all the time.</p><p><strong>Keywords: </strong>Ethics of journalism, editorial staff, student magazine, ideals, values, conditions, consequences.</p>