• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förenklade redovisningsregler : En studie av K1-reglerna

Hane, Jessica, Petersson, Malin, Åslund, Elin January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats är baserad på de nya redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare som kommer att träda i kraft vid årsskiftet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler påverkar de mindre företagen. Vi har även studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att påverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som går på djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna. Teoriavsnittet beskriver bakgrunden till de nya reglerna för att sedan visa på vad vi anser vara betydande skillnader, både inom redovisningen och inom skatteområdet, för de företag som väljer att gå över till K1-reglerna.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att de nya K1-reglerna inte kommer att ha en betydande effekt på revisorer och redovisningskonsulternas arbete i Karlstad. Som följd framkom att det inte är helt säkert att dessa regler kommer att utnyttjas i så stor utsträckning utan det kan tänkas bli mer som en möjlighet för företagen att slippa följa komplicerade regler. Förutom de skillnader som kommer att uppstå i och med det förenklade årsbokslutet är en betydande del i förenklingen att fler företag nu får möjlighet att nyttja kontantmetoden. I uppsatsen kommer detta att diskuteras. Sammanfattningsvis, enligt vår uppsats, kommer denna förenkling inte att få den genomslagskraft som kanske var dess syfte från början.</p>
2

Förenklade redovisningsregler : En studie av K1-reglerna

Hane, Jessica, Petersson, Malin, Åslund, Elin January 2007 (has links)
Denna uppsats är baserad på de nya redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare som kommer att träda i kraft vid årsskiftet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler påverkar de mindre företagen. Vi har även studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att påverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som går på djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna. Teoriavsnittet beskriver bakgrunden till de nya reglerna för att sedan visa på vad vi anser vara betydande skillnader, både inom redovisningen och inom skatteområdet, för de företag som väljer att gå över till K1-reglerna. Resultatet från undersökningen visar att de nya K1-reglerna inte kommer att ha en betydande effekt på revisorer och redovisningskonsulternas arbete i Karlstad. Som följd framkom att det inte är helt säkert att dessa regler kommer att utnyttjas i så stor utsträckning utan det kan tänkas bli mer som en möjlighet för företagen att slippa följa komplicerade regler. Förutom de skillnader som kommer att uppstå i och med det förenklade årsbokslutet är en betydande del i förenklingen att fler företag nu får möjlighet att nyttja kontantmetoden. I uppsatsen kommer detta att diskuteras. Sammanfattningsvis, enligt vår uppsats, kommer denna förenkling inte att få den genomslagskraft som kanske var dess syfte från början.
3

Revisionens nya utmaningar i och med förändrade redovisningsregler : En studie om hur revisionen påverkats efter fastighetsbolags tillämpning av regelverket K3

Nordgren, Mikaela, Persson, Mikael January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed.   Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning.   Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort. Vidare visar studien att de redovisningsposter som inneburit störst problematik är komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde vilket enligt denna studie har lett till en ökad revisionsinsats för auktoriserade revisorer och som därmed påverkat revisorernas arvode. Studien visar att majoriteten av revisorerna ansåg att införandet av ett nytt regelverk påverkat revisorernas bedömningsprocess men att införandet av det nya regelverket inte påverkat deras revisionsverktyg.   Denna studies teoretiska bidrag är att bygga vidare på tidigare forskning som visar att det är främst i övergångsfasen som revisorernas arbetsinsats ökar vid förändrade redovisningsregler. Det praktiska bidraget är att förändringen främst får genomslag för fastighetsbolag och inte för revisionen.   Studien har gett upphov till förslag på vidare forskning gällande huruvida, de facto, bedömningarna gjorts vid övergången. Ytterligare ett förslag till vidare forskning kan vara att överföra studien på en annan bransch för att se om revisorerna upplever samma utmaningar.
4

Förenklade redovisningsregler? : Redovisningskonsulters uppfattning

Gustafsson, Anna, Nilsson, Sofia January 2007 (has links)
<p>Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning.</p><p>Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen.</p><p>Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir.</p><p>Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.</p>
5

K3-regelverket : Förenklade redovisningsregler? / K3 : Simplified rules?

Carlström, Dan, Cederlund, Oskar, Pettersson, Christer January 2007 (has links)
<p>Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska</p><p>lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och</p><p>komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden</p><p>idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på</p><p>storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är</p><p>begränsad till att enbart behandla K3.</p><p>Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.</p><p>Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda</p><p>på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som</p><p>möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för</p><p>företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande</p><p>beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till</p><p>Redovisningsrådets rekommendationer.</p><p>Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i</p><p>Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka</p><p>de företag som hamnar inom K3.</p><p>Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag</p><p>hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena</p><p>och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen</p><p>kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre</p><p>tilläggsupplysningar än dagens regler.</p><p>Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns</p><p>inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med</p><p>undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-</p><p>företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.</p> / <p>Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have</p><p>adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not</p><p>listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within</p><p>the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called</p><p>bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These</p><p>categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3.</p><p>Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The</p><p>information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how</p><p>these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this</p><p>category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start</p><p>the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall</p><p>description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3</p><p>rules, and today’s present rules.</p><p>The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains</p><p>interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of</p><p>how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within</p><p>this category.</p><p>When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3</p><p>companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are</p><p>according to the old rules average big companies, and these companies will most</p><p>likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger</p><p>companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact</p><p>that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish</p><p>companies.</p><p>We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure</p><p>within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest</p><p>companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use</p><p>some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that</p><p>smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external</p><p>stockholders.</p>
6

K2 - Införandet av nya redovisningsregler för mindre, onoterade företag : På vilket sätt kommer införandet av de nya redovisningsreglerna att påverka bankernas rutiner vid utlåning av kapital till berörda företag?

Johansson, Malin, Vikström, Stina January 2009 (has links)
<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>
7

Redovisning av sändningsrättigheter : En studie om televisionsbolags redovisning av sändningsrättigheter och dess påverkan på balansräkningens relevans

Brolin, Johan, Nilsson, Johanna January 2010 (has links)
No description available.
8

Redovisning av sändningsrättigheter : En studie om televisionsbolags redovisning av sändningsrättigheter och dess påverkan på balansräkningens relevans

Brolin, Johan, Nilsson, Johanna January 2010 (has links)
No description available.
9

Förenklade redovisningsregler? : Redovisningskonsulters uppfattning

Gustafsson, Anna, Nilsson, Sofia January 2007 (has links)
Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning. Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen. Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir. Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.
10

K3-regelverket : Förenklade redovisningsregler? / K3 : Simplified rules?

Carlström, Dan, Cederlund, Oskar, Pettersson, Christer January 2007 (has links)
Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är begränsad till att enbart behandla K3. Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket. Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till Redovisningsrådets rekommendationer. Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka de företag som hamnar inom K3. Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre tilläggsupplysningar än dagens regler. Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3- företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse. / Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3. Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3 rules, and today’s present rules. The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within this category. When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3 companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are according to the old rules average big companies, and these companies will most likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish companies. We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external stockholders.

Page generated in 0.1376 seconds