Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats. De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval. För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts. Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

<p>Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.</p><p>Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien. Slopandet av revisionsplikten kan komma att innebära ett större ansvar för redovisningskonsulterna men även här beror det helt på valen som görs. Studien tar upp de intervjuade redovisningskonsulternas åsikter och vilka val de gjort.</p>