<p>I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN?</p><p> </p><p>Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR. Forskning som tidigare gjorts har i hög grad varit inriktad på noterade företag, medan vår studie är gjord på onoterade aktiebolag.</p><p>Vi har utgått ifrån en kvantitativ studie och en deduktiv ansats som baserar sig på företagen årsredovisningar från 2008. Det visade sig att 79 onoterade aktiebolag av vårt totala urval på 235 företag har valt att tillämpa RR en eller flera gånger i sin årsredovisning.</p><p> </p><p>I vår analys har vi genomfört en regressionsanalys som visar att endast institutionell teori kan förklara de onoterade aktiebolagens redovisningsval. Resultatet visade att revisionsbyråer och bransch till viss del är signifikanta.</p><p> </p><p> </p>

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser.   Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN?   Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR. Forskning som tidigare gjorts har i hög grad varit inriktad på noterade företag, medan vår studie är gjord på onoterade aktiebolag. Vi har utgått ifrån en kvantitativ studie och en deduktiv ansats som baserar sig på företagen årsredovisningar från 2008. Det visade sig att 79 onoterade aktiebolag av vårt totala urval på 235 företag har valt att tillämpa RR en eller flera gånger i sin årsredovisning.   I vår analys har vi genomfört en regressionsanalys som visar att endast institutionell teori kan förklara de onoterade aktiebolagens redovisningsval. Resultatet visade att revisionsbyråer och bransch till viss del är signifikanta.

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag? Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektet är uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En del företag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sin storlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad har betydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3, är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter. Skillnaderna mellan regelverken är att K2 är mer regelbaserat och K3 är uppbyggt utifrån principer som öppnar för egen bedömning i redovisningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet av regelverk bland fastighetsföretag, och därmed förklara varför det eventuellt skiljer sig åt. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod och deskriptiv statistik. Teoretiska referensramen bygger mestadels på tidigare forskning inom redovisningsval i form av vetenskapliga publikationer samt juridisk teori från BFN. Ur detta har en undersökningsmodell, a priori, arbetats fram samt forskningsfrågor för undersökningen. Empirin utgörs av en enkätundersökning som i analyskapitlet kopplas tillbaka mot teorin. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de begrepp, som tidigare forskning påvisat har en påverkan för valet av redovisningsprincip, inte stämmer för den undersökta gruppen. En ytterst liten påverkan uppvisas och det är inte säkerställt att det påverkar valet av redovisningsregler. Det som visar störst påverkan och då betydelse för valet är företagens storlek då de enligt företagets storlek anser sig tvingade att välja utan annan påverkan. Förslag till fortsatt forskning: Från respondenternas åsikter om denna undersökning har förslag till fortsatt forskning hittats. Fastighetsföretagen vill gärna se en undersökning som försöker identifiera hur företag arbetar med komponentmetoden och hur många komponenter de identifierar i sina fastigheter. En ny undersökningsmodell har genererats ur resultaten som kan ligga till grund för vidare studier inom området. Nyckelord: Redovisningsval, K2, K3, fastighetsföretag, komponentmetoden

Syfte: Från den 1 januari 2014 är det obligatoriskt för alla stora, onoterade företag att tillämpa regelverket K3. Fastighetsföretag blir direkt påverkade, i och med skyldigheten att tillämpa komponentavskrivning på sina fastigheter. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att beskriva hur fastighetsföretagen har tillämpat K3-regelverket, med avseende på komponentmetoden och dess indelning. Vidare är syftet att undersöka om avskrivningskostnaden eventuellt har förändrats samt undersöka vilka faktorer som kan förklara komponentindelningen. Dessa faktorer är revisionsbyrå och ägarnas ställda krav, som inte studerats tidigare, samt tidigare undersökta faktorerna storlek och lönsamhet. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in genom fastighetsföretagens årsredovisningar samt ägardirektiv. Insamlad data presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att ett antal fastighetsföretag inte redogör för sina komponenter, trots skyldigheten att tillämpa komponentmetoden enligt K3. För fastighetsföretagen som har redovisat komponenter, råder stor variation vid indelningen. Efter införandet av komponentmetoden har avskrivningskostnaderna ökat, i jämförelse med tidigare tillämpad avskrivningsmetod. Vidare visade resultatet att ingen av de undersökta faktorerna kan förklara företagens indelning av komponenter. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är inledningsvis att undersöka varför vissa fastighetsföretag inte har någon tydlig indelning av komponenter, trots att de tillämpat K3. Vidare kan det vara intressant, att om några år undersöka om någon praxis etablerats kring indelningen av komponenter hos fastighetsföretag.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen förser sina intressenter med den information dessa behöver för sitt beslutsfattande. För att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek började BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4. Vilket av dessa regelverk bolaget ska respektive får tillämpa beror på dess storlek. Från och med 1 januari 2014 ska de större bolagen börja tillämpa K3-regelverket medan de mindre bolagen har möjlighet att välja att antingen tillämpa K2-regelverket eller K3-regelverket. Majoriteten av de svenska bolagen klassificeras idag som mindre bolag och av dessa bolag är det främst de bolag som formellt definieras som mindre bolag, men i själva verket är på gränsen till att vara ett större bolag som ställs inför ett avgörande val. Detta ledde oss fram till vår problemformulering: Hur kommer bolagets val av regelverk påverka dess resultaträkning och balansräkning? Syftet med studien var att undersöka hur de mindre bolagens redovisning skulle påverkas av att välja det principbaserade K3-regelverket istället för det regelbaserade K2- regelverket. Detta ville vi uppnå genom att göra en omräkning av två bolags resultat- och balansräkningar från 2012 enligt K2 och K3-regelverken samt genom en intervju med de berörda bolagen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av redovisningens syfte och funktion. För att skapa en grund för empirin följs detta upp av en ingående beskrivning av K-projektet samt skillnaderna mellan K2 och K3-regelverken. Avslutningsvis redogör vi för tidigare studier som har varit av intresse för att kunna skapa en förståelse för vad de nya regelverken kommer innebära för interna och externa intressenter. Tillvägagångssätt: För att studien skulle vara möjlig kontaktade vi två bolag som är verksamma inom handel med personbilar och lätta motorfordon. Första kontakten tog vi via telefon för att informera om vilka vi var samt syftet med vår studie. Vi skickade senare ut ett mail med vidare information och bokade in tid för en intervju. För att få en bild av bolagens kunskap om och tankar kring de nya regelverken utförde vi först intervjun med respektive bolag för att sedan kunna genomföra omräkningen av räkenskaperna. Intervjun gav oss svar på frågor som var till hjälp vid omräkningen. Empiri/analys/slutsats: Omräkningen av bolagens räkenskaper gav en liten skillnad mellan de olika regelverken. Vi kan konstatera att hur bolagets val av regelverk påverkar dess resultaträkning och balansräkning beror på hur de redovisat tidigare samt vilka val de gör inom regelverken. Trots att vi använde oss av två bolag som är verksamma inom samma bransch blev resultaten väldigt olika vilket är ett tecken på att alla bolag kommer att påverkas olika. Det blir således viktigt att noga tänka igenom valet och vilka konsekvenser det kommer ge både för bolaget självt samt för dess intressenter.

Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.     Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2. Variablerna storlek, ägarstruktur, intressenter och revisor som enligt tidigare forskning påverkar redovisningsval har inte påverkat valet mellan K2 och K3. Skillnaderna i redovisningsmetoderna har viss påverkan på valet. Analyserna visar främst att tilläggsupplysning av verkligt värde och kostnader och nytta med redovisningsmetoderna har påverkat valet vilket kan bekräftas av tidigare forskning.   Vidare forskning kan vara att studera valen mer ingående och vid senare tillfälle när även företag med brutet räkenskapsår har gjort sitt val. Studien bidrar med en indikation hur företag inom fastighetsbranschen väljer regelverk och vad som påverkar valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera om och eventuellt hur redovisningsvalet att genomföra aktieåterköp påverkar aktieägarvärde hos noterade bolag på Stockholmsbörsens Large Cap segment. Det undersöks genom en kartläggning av genomförda aktieåterköp samt respektive akties prisutveckling på sikt. Metod: Studien genomförs enligt en kvantitativ metod genom två enkla linjära regressionsanalyser, Pearsons korrelation samt indexering. Primärdata har samlats in manuellt via Nasdaq OMX S hemsida. Primärdata utgörs av aktieåterköpen som bolagen utfört vid första återköps tillfället år 2015. Sekundärdata utgörs av en lista av alla bolag som återfanns på OMX S Large Cap i början av 2015, listan tillhandhölls genom direkt kontakt med Nasdaq. Slutsats: Studien visar på att aktieåterköp har ett negativt samband med avkastning jämfört med de som inte genomfört aktieåterköp. Detta gällde på både 36- och 48 månaders sikt. Därav konstaterar studiens resultat att redovisningsvalet att genomföra aktieåterköp inte gynnar aktieägarvärdet på tre till fyra års sikt för bolag som ingår i OMX S Large Cap segment.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

Sammanfattning: Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej. Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur. Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med χ2-test. Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband. Signifikansnivån på de andra två faktorerna, bonus och storlek, var för höga för att visa ett samband och vi falsifierade därmed dessa. Att det inte föreligger något samband kan bero på att vårt urval är för litet eller att teorin inte är direkt applicerbar på svensk företagskultur. Av de två sista faktorerna vi testade var det bara ägarstrukturen som visade ett samband.

<p>Sammanfattning:</p><p>Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.</p><p>Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.</p><p>Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med χ2-test.</p><p>Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband. Signifikansnivån på de andra två faktorerna, bonus och storlek, var för höga för att visa ett samband och vi falsifierade därmed dessa. Att det inte föreligger något samband kan bero på att vårt urval är för litet eller att teorin inte är direkt applicerbar på svensk företagskultur. Av de två sista faktorerna vi testade var det bara ägarstrukturen som visade ett samband.</p>