Bakgrund: Tidigare studier om anpassning till en redovisningsstandard har i stor utsträckning enbart diskuterat Early Adoption, men det kan även finnas ytterligare sätt att anpassa sig på.   Innan redovisningsstandarder träder i kraft ges företagen möjlighet att göra olika redovisningsval, vilket kommer studeras i studien.    Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka anpassningsmetoder som företag använder sig av inför en redovisningsstandard. Det kommer även studeras vilka drivkrafter som finns bakom anpassningen.    Metod: Den kvantitativa studien använder paneldata med en deduktiv ansats. Teorierna Positive Accounting Theory och legitimitetsteorin används för att härleda hypoteser som sedan testas för att se om de kan förklara drivkrafterna bakom anpassning till en redovisningsstandard. Den kvantitativa datan hämtas från Stockholmsbörsen.    Slutsats: Studiens resultat visar att flertalet företag använder sig av någon anpassningsmetod inför en ny standard. De identifierade drivkrafterna i studien fick inget genomslag. / Background: Previous studies on adaptation to an accounting standard have to a large extent only discussed Early Adoption, but there may also be additional ways of adapting. Before accounting standards are utilized, companies are given the opportunity to make different accounting choices, which will be studied in this master thesis.    Purpose: The purpose of this master thesis is to identify which adapting methods companies use before an accounting standard is utilized. The driving forces behind the adaptation itself will also be studied.    Method: The quantitative study uses panel data with a deductive approach. The theories, Positive Accounting theory and Legitimacy Theory are used to derive hypotheses which will then be tested to see if they can explain the driving forces behind the adaptation to a new accounting standard. The quantitative data is collected from the Stockholm Stock Exchange.    Conclusion: The results show that most companies use some sort of adaptation methods before a new accounting standard. The identified driving forces in the thesis had no effect on whether the company adapted or not.

År 1998 infördes den första lagen gällande kommunal redovisning och i samband med dettabildades även Rådet för kommunal redovisning vars främsta uppgift är att främja godredovisningssed. De kommunalt ägda bolagen har blivit allt fler vilket också innebär att de fåtten större och viktigare samhällsekonomisk roll. Därav har också den kommunala redovisningenblivit mer betydelsefull. Som en följd av detta trädde en ny lag i kraft år 2019 för att skapagrunden för en mer välfungerande och rättvisande redovisning inom kommuner, nämligenlagen om kommunal bokföring och redovisning. Den nya lagen är mer reglerad och skagenerera en mer rättvisande och transparent redovisning som möjliggör för jämförelser mellankommuner. När det kommer till redovisning inom den kommunala sektorn finns det mångasaker som skiljer sig från den privata, en av dessa skillnader är hur bolag inomkommunkoncernen konsolideras in i de sammanställda räkenskaperna.Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse för de sammanställdaräkenskaperna inom den kommunala redovisningen. Vidare att undersöka om kommuner iNorrland har påverkats av den nya lagstiftningen och varit tvungna att bytakonsolideringsmetod samt om den uppfyllt sitt syfte att bidra till en mer jämförbar redovisningkommuner emellan. Syftet besvaras genom semi-strukturerade intervjuer utförda pårespondenter som arbetar med kommunens finansiella rapporter på fyra olika kommuner iNorrland. Dessa svar ligger till grund för studiens resultat och slutsats.Studiens resultat visar att majoriteten av kommunerna inte har bytt konsolideringsmetod somett resultat av den nya lagstiftningen men att de ändå har påverkats av den. Slutsatsen är att dennya lagen om kommunal bokföring och redovisning har bidragit till att den kommunalaredovisningen har blivit mer jämförbar. Inte främst vad gäller de sammanställda räkenskapernautan också avseende andra faktorer. Slutligen visar studien på att reglering är en bidragandefaktor till harmonisering.

Inledning Deloitte gjorde 2013 en granskning av Jönköpings kommun som visade på att rutiner saknades avseende omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar. Detta skulle kunna innebära att det även finns brister i kommunala bolag, varför en jämförelse mellan kommunala och privata bolag görs. Syfte Syftet med studien är att förklara och analysera sambandet mellan ägaridentitet och omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar i svenska fastighetsbolag. Metod Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi. En tvärsnittsdesign har gjorts där datan samlats in i form av sekundärdata genom granskning av årsredovisningar. Datan, som utgörs av ett slutgiltigt urval om 405 bolag, har kompletterats med kvalitativa intervjuer med fem revisorer. Slutsats Den statistiska analysen visar ingen signifikans för sambandet mellan omprövning av nyttjandeperiod och ägaridentitet. Det som dock verkar påverka benägenheten att ompröva nyttjandeperiod är vilken revisionsbyrå bolaget anlitar. Bolag som anlitar Deloitte eller en annan revisionsbyrå än Big 4 är mer benägna att ompröva nyttjandeperiod än bolag som anlitar övrigarevisionsbyråer. / Introduction An inspection of Jönköping’s municpality made by Deloitte in 2013 showed a lack of routines regarding reviewing of useful life for tangible fixed assets. This could imply a lack of routines in municipal corporations as well, and because of this a comparison is made between municipal and private corporations. Purpose The aim of this study is to explain and analyze the relationship between owner identity and reviewing of useful life for tangable fixed assets in Swedish real estate corporations. Method The following is a quantitative study based on a deductive approach and a cross-sectional design. Data has been collected as secondary data through examiniation of annual reports. The data, which consists of a final selection of 405 corporations, has been complemented through qualitative interviews with five auditors. Conclusion The statistical analysis shows no significant relationship between reviewing of useful life and owner identity. However, a factor that seems to affect the propensity to review useful life is depending on which audit firm the corporation uses. Corporations that use Deloitte or another audit firm than Big 4 tend to review useful life to a greater extent that those who use other audit firms.

Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på en mer harmoniserad redovisnings- lagstiftning på grund av ökad globalisering och mer fria gränser ledde fram till införandet av IFRS, som implementerades år 2005. IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige, men även onoterade bolag kan välja att frivilligt tillämpa IFRS. K-regelverket infördes i sin helhet år 2014 och sedan dess har större onoterade bolag möjligheten att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard från K3 till IFRS. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka faktorer som bidrar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Metod: Uppsatsen består av två delstudier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Att kombinera de två delstudierna möjliggör identifiering av faktorer som studeras genom data från årsredovisningar och utifrån en intervjuserie med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Resultat och slutsatser: Studiens resultat tyder på att det finns vissa faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Den första delstudiens resultat visar att storlek och bransch har en påverkan på bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Delstudie två visar att flera av första delstudiens faktorer i kombination påverkar bolagens förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, men även att ägarnas preferenser och riskbenägenhet är avgörande. / Background and problem diskussion: The demand for a more harmonized accounting legislation due to increased globalization and more free borders led to the introduction of IFRS, which was implemented in 2005. IFRS are mandatory for listed companies in Sweden, but also unlisted companies may choose to voluntarily adopt IFRS. The K- regulatory framework was introduced in its entirety in 2014 and since then larger unlisted companies has the opportunity to voluntarily upgrade their accounting standard from K3 to IFRS. Purpose: This paper aims to identify the factors contributing to why companies choose to voluntarily upgrade their accounting standard. Method: The thesis consists of two studies. The first study is a quantitative study with a deductive research approach and the second study is a qualitative study with an abductive research approach. Combining the two sub-studies allow identification of factors studied through data from annual reports and factors through a series of interviews with finance or accounting officers of eight companies. Results and conclusions: The study's results suggest that there are certain factors that affect the companies to voluntarily upgrade their accounting standard. The results from the first part of the study show that the size and industry have an impact on companies to voluntarily upgrade their accounting standard. Part two of the study shows that factors from the first part of the study in combination with each other affect companies to voluntarily upgrade their accounting standard, but also that owners' preferences and willingness to take risks is crucial.

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.

There are several major research papers on accounting choice that intends to explain and analyze how the intangible assets should be classified. However, there are not many theses or major research papers on football clubs and the accounting choice they make when it comes to the accounting of one of their most important assets, their players. This thesis intends to explain and analyze why Swedish football clubs makes the accounting choice that they make. Furthermore, the intentions are to explain the consequences of these choices and find out if that affects the football clubs vision of true and fair view. The methods that will be used for this study is an examination of the financial documents along with interviews. One of the theories in the study is the institutional theory, which explains that organizations in the same industry tend to become more alike. The study has shown that Swedish football clubs are given a choice, to present the player contracts on the balance sheet or as an expense in the income statement. The majority of the clubs presented the player contracts in the balance sheet. The main reason for that is said to be that the costs can be spread over several years, which means it will be easier to meet the financial requirements from the Swedish Football Association.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3. Studien visar även att medvetenheten om vilket regelverk som följs, hos företag är väldigt låg. För att förklara redovisningsval behövs alltså argument från både positiv redovisningsteori och institutionell teori. / Background: 97 percent of all Swedish companies have faced the choice between the regulations K2 and K3. The new regulations, which apply to smaller companies, shall be applied in all financial statements after January 1, 2014. Previous studies in accounting choices show that companies are not always rational but completely different factors affects their choices, therefore arose the interest to investigate what has influenced companies in their choice between K2 and K3. Purpose: The aim of this study is to explain what has affected smaller companies in their choice between K2 and K3. The study further intends to create understanding on how these factors have affected smaller companies’ choices. Method: The study is based on a deductive approach, where Positive Accounting Theory and Institutional Theory are used to explain the choice between K2 and K3. The study starts with a quantitative database collection and telephone questionnaires, which is complemented by qualitative interviews. Conclusion: The study shows that variables such as Industry, Group affiliation and Auditing firm may explain smaller companies’ choice between K2 and K3. The study also shows that the companies’ awareness of what rules they follow is very low. To explain accounting choices this study needed arguments from both Positive Accounting Theory and Institutional Theory.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

Bakgrund: Finansiella rapporter har en betydande roll på marknaden och kan se olika ut beroende på incitament bakom redovisningsval. Företag kan bland annat påverka intäkterna beroende på incitament. Detta såg man i företaget Enron som försökte möta förväntningar genom att tidigarelägga intäkterna som gjorde att de gick i konkurs. Intäktsredovisningen kan ses som komplext eftersom det är en bedömningsfråga. Ytterligare exempel är företaget Prosolvia som redovisa intäkterna fel vilket även gjorde att de gick i konkurs. Syfte: Studiens syfte är att studera hur tjänsteföretag som använder K3 redovisar sina intäkter och de bakomliggande orsakerna till redovisningsvalen. I studien kommer det även göras en jämförelse mellan onoterade tjänsteföretags intäktsredovisning. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Empiriska data utgörs av primärdata som har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien kom fram till att K3 tjänsteföretags intäktsredovisning påverkas av egenintresse, legitimitet och förväntningar från intressenter samt samhället. Studiens resultat visar även att det finns skillnad mellan företagens val av metod och konton vid intäktsredovisningen. / Introduction: Financial reports have a significant role in the market and may differ depending on the incentive for accounting choices. Incentives may influence how companies recognize revenue. This was seen in the company Enron who tried to meet expectations by bringing forward earnings that led to bankruptcy. The revenue recognition can be seen as complex because it is a question of assessments. Another example is the company Prosolvia that reported the incomes wrong, which also caused them to go bankrupt. Purpose: The purpose of the study is to study how service companies using K3 report their income and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. ends K3 reports their revenues and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. Method: The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. The empirical data consists of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion: The study found that the revenue recognition of K3 services companies´ is affected by self-interest, legitimacy and expectations from stakeholders as well as society. The results of the study also show that there is a difference between the companies’ choice of method and accounts in the revenue recognition.

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.