Bakgrund: IASB publicerade 2014 ett klargörande rörande vilka avskrivningsmetoder som tillåts. Det träder i kraft först 2016, men publiceringen gav upphov till en förnyad diskussion rörande de avskrivningsmetoder som är tillåtna enligt IFRS. I Sverige anses linjär avskrivningsmetod vara den mest tillämpade, men kunskapen om faktisk tillämpning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka avskrivningsmetoder svenska börsnoterade företag använder för deras materiella och immateriella anläggningstillgångar. Vi ville se om det fanns en dominerande avskrivningsmetod. Samt undersöka hur bransch, revisionsbyrå eller storlek samverkar med valet av respektive metod. Vi undersöker därefter hur några av företagen resonerade vid valet av avskrivningsmetod, och vad som enligt dem påverkade valet. Metod: Studien har i huvudsak induktivt angreppssätt och eklektiskt fokus. 183 svenska börsnoterade företag årsredovisningar studerades och en enkät skickades ut till de 40 företag som inte upplyste om sin avskrivningsmetod. Fyra intervjuer genomfördes med redovisningsansvariga från företag med olika avskrivningsmetoder. Företagen kategoriserades beroende på de avskrivningsmetoder som användes och valdes därefter slumpmässigt ut för deltagande i intervjun. Slutsats: För såväl materiella som immateriella anläggningstillgångar dominerade linjär avskrivningsmetod. Endast 5,1 procent och 3,0 procent tillämpade en annan avskrivningsmetod för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. Enligt kompletterande enkät tillämpade samtliga företag som inte redovisade avskrivningsmetod i årsredovisningen linjär avskrivning. Av intervjuerna framgick att enkelheten var den drivande faktorn till att linjär avskrivningsmetod användes. Intervjupersonerna menade också att de degressiva och produktionsberoende avskrivningsmetoderna ansågs mer komplicerade än den linjära då fler faktorer än tid påverkar avskrivningen. / Background: In 2014 IASB published a clarification regarding the acceptable methods of depreciation and amortization. Despite the fact that these amendments will be in effect only in 2016, the publishing sparked a debate concerning the methods allowed according to IFRS. In Sweden the linear method is supposedly the most widely used, but data is limited regarding the actual usage of depreciation and amortization methods. Purpose: The purpose was to study which depreciation and amortization methods are applied by Swedish listed companies. We wanted to see if there is a dominant method and if industry, auditor or size affects the choice. The study also attempted to understand why companies choose a certain method of depreciation and amortization over others, and what factors that affected that choice. Methodology: The study has an mainly inductive approach and an eclectic focus. Annual reports from 183 Swedish listed companies as well as a questionnaire sent to 40 companies that chose not to disclose the method. Four interviews was conducted with the accounting officers from companies with different methods of depreciation and amortization. The companies were categorized according to the used method and thereafter randomly selected for participation. Conclusion: The linear method dominated both depreciation and amortization choices. Only 5.1 percent and 3.0 percent of the companies applied a different method for depreciation and amortization choices. 15 percent of the annual reports did not contain disclosures despite requirements. All of these unspecified choices turned out to be linear method according to the complimentary survey. In the interviews simplicity was stated as a driving force behind the choice. One of the respondents said that it was implicitly understood what method they used. The respondents also expressed that the diminishing balance method and the unit of production method are more complex than the linear method because of the increased number of factors affecting the depreciation and amortization.

No description available.

SAMMANFATTNING Forskningsfråga: Hur påverkar företagsstorlek, anläggningstillgångar och skulder valet mellan K2 och K3 bland svenska, mindre företag?  Syfte: Syftet med studien är att studera om företagets storlek och redovisade anläggningstillgångar samt skulder har ett samband med val av K-regelverk. Studien granskar årsredovisningar mellan åren 2015–2019 från mindre företag verksamma i Södermanland och Västmanland. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod i form av en innehålls-analys. Sekundärdata i form av företags årsredovisningar samlas in från databasen Retriever business. Data har manuellt samlats in gällande vilket regelverk respektive företag tillämpar, K2 eller K3. Statistisk analysmetod som appliceras är binär logistisk regression. Slutsats: Studien visar att företagsstorlek och immateriella anläggningstillgångar har en positiv påverkan på att frivilligt tillämpa K3. Ju högre värden, desto större sannolikhet för att tillämpa K3. Däremot visar studien att materiella anläggningstillgångar och skulder inte kan anses vara påverkande faktorer för val av K-regelverk. / ABSTRACT Research questions: How does company size, non-current assets and debt affect the choice between K2 and K3 among small Swedish companies? Purpose: The purpose of this study is to determine whether company size, non-current assets and debt are associated with the choice of accounting standard. This is conducted through the analysis of the financial statements between the years 2015-2019 of small companies active in Södermanland and Västmanland. Method: The study is conducted through a quantitative method of content analysis. Secondary data is compiled of the financial records of companies which are gathered from the database Retriever Business. Manually collected data in this study consists of which accounting standard each company applies, K2 or K3. The statistical method for analysis applied is binary logistic regression. Conclusion: This study reveals evidence that company size and intangible assets are positively associated with the voluntary choice of K3. The higher the values, the greater the probability to apply K3. However, the study finds that tangible assets and debt cannot be considered as influential factors in the choice of accounting standard.

Inledning: Svenska fotbollsklubbar står inför ett redovisningsval vid hanteringen av externt förvärvade spelare. Tidigare studier om redovisningsval har vanligtvis gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod, snarare än att undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar. Problemformulering: Vilken logik ligger bakom svenska elitfotbolls- klubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Idealtyper används för att belysa de bakomliggande logikerna i fyra redovisningsteorier. Idealtyperna används för att förklara det empiriska materialet som har samlats in genom intervjuer med beslutsfattare i olika klubbar. Resultat och slutsats: Studien visar att fotbollsföreningar resonerar olika när det gäller redovisingsbeslut. De mer etablerade klubbarna, som i sin tur även har mer omfattande förvärvskostnader, tenderar att aktivera sina köp. Sammantaget är det tydligt att det sällan går att förklara ett beslut utifrån endast en logik. Det krävs en kombination av flera teorier för att förklara vilken logik som ligger bakom ett redovisningsval. / Introduction: Swedish football clubs are required to make a choice regarding accounting when they acquire players externally. Previous studies on accounting choices usually make assumptions regarding the underlying logic about the choice of accounting method, instead of examining how decisionmakers reflect and reason about their choice Problem: What logic lies behind Swedish elite football clubs’ choice of accounting method regarding externally acquired players?Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the logic behind the choice of accounting method when football clubs acquire players externally in Swedish elite football clubs. Method: Ideal types are used to illustrate the underlying logic of four accounting theories. The ideal types are used to explain the empirical material that has been collected through interviews with decision-makers in different clubs. Results and conclusion: The study reveals that football associations reason differently regarding accounting decisions. The more established clubs, which in turn also have major transfer fees, tend to capitalize their players. To summarize it is rarely possible to explain a accounting choice based on just one logic. It requires a combination of theories to explain which logics an accounting choice is based on.

Bakgrund: När inflationstakten ökar i Sverige (högsta nivån hittills 2023; februari 12%) står företag inför en redovisningsmässig situation som de inte ställts inför på flera decennier. Nukostnadsredovisning var en form av inflationsredovisning som det fanns ett utkast av senast på 90-talet som företag kunde använda i tider av en högre inflationstakt. Idag finns ingen vägledning för större svenska företag som redovisar enligt K3 regelverket. Ekonomichefers avsaknad av erfarenhet att verka i en miljö med högre inflationstakt kan komma att påverka dess redovisningsval i kommande årsredovisning. Syfte: Syftet med studien är att förstå om företagsledningar anser att den rättvisa bilden i företagets finansiella rapporter bibehålls trots att inflationsredovisning saknas. Detta genom att undersöka behovet av att inkludera inflationens påverkan i redovisningen och i så fall på vilket sätt det ska synliggöras. Metod: Med anledning av bristen på relevanta tidigare studier genomförs en förstudie. Förstudien består av intervjuer med ett flertal redovisningsspecialister i FAR:s operativa grupp för finansiell rapportering. Gruppens uppdrag är att vara proaktiva i nyuppkomna redovisningsmässiga frågor. Utifrån förstudien formuleras sedan hypoteser för att undersöka vidare genom en enkätundersökning om ekonomichefers redovisningsval och hur viktigt de tycker att det är att lämna upplysningar om inflationens påverkan på företaget i kommande årsredovisning. En statistisk analysmetod genomförs i form av chi-2 test och resultatet illustreras i diagram. Analys och slutsatser: Förstudien tyder på att företagsledningar kan komma att agera rutinmässigt enligt de regelverk som finns och att det finns en inställning att inflationstakten är tillfällig. Resultatet från enkäterna indikerar att de flesta ekonomichefer tycker det är viktigt att lämna information i förvaltningsberättelsen genom beskrivande analys för att bibehålla principen om rättvisande bild och majoriteten tycker inte det är viktigt att upplysa i not (genom inflationsjustering) eller att kunna inflationsjustera enskilda poster i balans- och resultaträkningen. Det nämnda resultatet ändrades inte trots att de ställdes inför scenariot att inflationen skulle fortsätta kring 10% under en överskådlig tid.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket. Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3. / Background: BFN started a project in 2004 in order to simplify for companies in Sweden. The project is called K-project. In the year of 2014 smaller unlisted limited companies was forced to choose between K2 and K3. Purpose: The purpose of the study is to examine whether differences in the amortization and development costs between K2 and K3 has been crucial for the choice of regulation. The aim is also to examine who has had the biggest influence in the choice and if any problems has occurred in the implementation of the selected regulatory framework. Conclusions: Differences in methods of depreciation and development costs has been conclusive in the choice between K2 and K3. Real estate companies wanted to avoid applying the component method and development intensive companies wanted to avoid the expensing model. The ability to be financed and continue to grow in K3 has also affected the choice of regulatory framework. Mainly auditors but also accountants has had the biggest influence in the choice of regulation, but in some cases the board has had the biggest impact. The problems that has occurred has been a consequence of the shortage in the frameworks, which is the possibility in K2 and the simplicity in K3.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat. / The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data.

Bakgrund: År 2005 blev det obligatoriskt för börsnoterade koncerner inom EU att upprätta sin redovisning enligt IFRS som har utvecklats för att harmonisera redovisningen mellan olika länder, eftersom ekonomin har blivit mer internationaliserad. I Sverige började bokföringsnämnden att ta fram ett nytt regelverk K3 som började tillämpas 2013 för större svenska onoterade koncerner. Det gjorde att onoterade koncerner fick en valmöjlighet att frivilligt välja mellan att redovisa enligt IFRS eller K3 regelverket. Dessa regelverk har många liknande beröringspunkter men det finns vissa skillnader, exempelvis i upplysningskrav och hur goodwill redovisas. Problemformulering: Varför väljer svenska onoterade koncerner att tillämpa K3 eller IFRS? Syftet: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för redovisningsval, men mer specifikt på onoterade koncerners val mellan att tillämpa regelverken K3 eller IFRS. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna få företagsledningens syn på vad som har orsakat regelverksvalet som deras koncerner har tagit. För att kunna uppnå syftet har en datainsamling med tio intervjuer genomförts med fem K3 och fem IFRS koncerner. De som intervjuades var CFOer från företagsledningen eller en anställd med ekonomiansvar. Detta har varit ett strategiskt urval, vilket är det som skribenterna anser vara det bästa urvalet som överensstämmer med studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien kunde påvisa att alla tre isomorfismer i den institutionella teorin kunde förklara regelverksvalet. I K3 kunde det ses att framför allt den tvingande isomorfismen var avgörande och i IFRS koncernerna var det mer den härmande isomorfismen. Studien menar även att ett val av K3 kan förklaras av en kombination av normativ isomorfism genom att de har hamnat i “business-as-usual” och tvingande isomorfism genom att informationsasymmetrin ses vara mindre mellan företagsledningen och ägarna i K3 koncerner. Revisorns brist på kunskap av IFRS kan sätta ett normativt och härmande tryck på en koncern att välja K3. / Background: In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to use IFRS as an accounting standard which has been developed to harmonize accounting between different countries as the economy has become more internationalized. In Sweden, the Accounting Board began to develop a new set of regulations, K3, which were applied in 2013 for larger Swedish unlisted companies. This gave the larger unlisted companies a choice to voluntarily choose between reporting in with IFRS or the K3 regulations. These regulations have many similar points of contact, but there are some differences, for example in disclosure requirements and how goodwill is reported. Research question: Why do Swedish private concerns choose to apply K3 or IFRS? Purpose: The purpose of this study is to create an increase of understanding in accounting choices, but more specifically to larger unlisted companies’ choices between applying the regulations K3 or IFRS. Method: In this study, a qualitative method was used to get the business management’s view of what it was that made their larger unlisted companies make their particular accounting choice.In order to achieve the purpose, a data collection with ten interviews was conducted with five K3 and five IFRS groups. Those interviewed were CFOs from company management or an employee with financial responsibility. This has been a strategic selection, which is what the writers consider to be the best selection that is in line with the purpose of the study. Results and conclusion: The study was able to show that all three isomorphisms in the institutional theory could explain the choice of regulations. In K3 it could be seen that above all the compelling isomorphism was decisive and in the IFRS groups it was more the imitating isomorphism. Choosing K3 can be explained by a combination of normative isomorphism in that they have ended up in "business-as-usual" and compelling isomorphism in that the information asymmetry is seen between management and the owners of K3 groups. The auditor's lack of knowledge of IFRS can put normative and imitative pressure on a group to choose K3.

Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3  Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi  Färdigställt: Våren 2016  Handledare: Eva Berggren Bakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. Sedan 2015 är det obligatoriskt för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar att tillämpa ett av dessa två regelverk. Företag bör därmed reflektera över dess verksamhet och intressenter vid val av regelverk. Valet kan ställa krav på att årsredovisningen ska vara relevant för intressenter. Vi vill därför med studien undersöka vilka väsentliga skillnader som förklarar att företag väljer K3 framför K2. Detta utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka skillnader som ligger bakom att företag föredrar K3 istället för K2 utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Problemformulering: Vad anser redovisningsrådgivare förklarar företags val av K3 framför K2?  Metod: Studien består av en kvalitativ ansats. Den empiriska datan består av totalt fem intervjuer, varav en är pilotintervju. Studiens respondenter består av tre revisorer, en redovisningsexpert samt en redovisningsspecialist. Respondenterna har olika erfarenheter och är från olika revisionsbyråer. Resultat: Studien visar att redovisningsrådgivare anser skillnader i materiella, immateriella och finanisella anläggningstillgångar i K2 och K3 gör att företag föredrar K3. Avsättningar, uppskjuten skatt och intressenter är även påverkande faktorer. Samtliga respondenter var eniga om att K2 är enklare att tillämpa då regelverket innehåller handfasta regler för redovisning. K3 ställer större krav på kunskap vid professionell bedömning då regelverket tar hänsyn till en komplex verksamhet med fler företagsintressenter. / Title: K2 or K3 : Reasons to account according to K3  Authors: Adrian Zhubi and Albert Zhubi  Published: Spring 2016  Tutor: Eva Berggren  Background: Since 2004 BFN has given accounting standards, which started the K-project that divides companies into four different categories based on company size. The K-project's most common regulations are the main regulation principles-based K3 and the alternative regulation rules-based K2. Since 2015 it became mandatory for all joint-stock companies and economic associations to apply one of these two regulations. Companies should therefore reflect on its business and stakeholders when making a choice of regulation. This requires that the annual report should be relevant to the stakeholders. With the study we therefore want to examine the main differences that explains why companies choose K3 instead of K2 from accounting advisors’ perspective.  Aim: The aim of the study is to describe why companies prefer K3 instead of K2 according to accounting advisors.  Formulation of the problem: What do accounting advisors consider explains the companies’ choice of K3 instead of K2?  Methodology: The study is based on a qualitative approach. The empirical data contains a total of five interviews, one of those is a pilot interview. The study's respondents are three auditors, an accounting expert and an accounting specialist. The respondents have different experiences and are from different accounting firms. Results: The study shows that accounting advisors consider differences in tangible, intangible and financial assets between K2 and K3 makes companies prefer K3. Factors as depositions, deferred taxes and stakeholders also affects the choice. According to the study’s respondents, K2 is easier to apply because the regulation contains robust rules for accounting. K3 require greater knowledge at professional judgement, because the regulation includes companies with a complex business with many stakeholders.

Försiktighetsprincipen är och har länge varit en av de viktigaste principerna inom svensk redovisning. Sedan år 2005 måste dock samtliga börsnoterade företag i Sverige upprätta sin redovisning i enlighet med det internationella regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare forskning har anmärkt att IFRS ger relativt mycket utrymme för subjektiva bedömningar och har ett komplicerat förhållande till försiktighet som är ett omdebatterat ämne bland redovisare.Att upprätta redovisning är en subjektiv process där personliga egenskaper hos redovisaren och redovisarens omgivning har en inverkan på sättet den upprättas. Uppsatsens syfte är därför att förklara vilka faktorer som påverkar tillämpningen av försiktighet i redovisning i svenska börsnoterade företag. Studien fyller ett gap kring styrelsesammansättningens påverkan på mängden försiktighet i redovisning som inte är ett väl utforskat område, speciellt angåendesvenska förhållanden. Den undersöker även hur ägarstruktur och företagets storlek påverkar redovisningen i fråga om tillämpningen av försiktighet. För att genomföra studien har nödvändig data inhämtats från databaser och årsredovisningar. Market-to-Book valuehar använtssom en metod för att mäta försiktighet i redovisning. Studienhar kommit fram till några intressanta resultat som bidragit till forskningen kring försiktighetsprincipens framtid. Det har nämligen visat sig att företag med en större andel kvinnori styrelsen tenderar att vara mer försiktiga i sin redovisning. Större företag har även påvisats visa mindre tendenser till en försiktig redovisning vilket inte var förenligt med studiens ena hypotes. Försiktighet i redovisning är ett omdiskuterat ämne och det finns fortfarande mycket kvar att undersöka. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur andra faktorer påverkar redovisningens försiktighet exempelvis redovisares personlighetsdrag. Andra metoder borde även användas för att mäta graden av tillämpning av försiktighetsprincipen.