Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.

Vi har i den här uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team går att använda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie på tre olika gymnasieskolor i en skånsk stad. Undersökningstillfällena började med att vi spelade upp Harold Pinters ”I väntan på Wilson” för eleverna för att efter föreställningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade två cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika många deltagare i båda cirklar. Den inre cirkeln analyserade och reflekterade fritt utifrån pjäsens innehåll och budskap. Det yttre cirkeln lyssnade och speglade den inre cirkelns resonemang och hjälpte dem att lösa frågeställningar som dök upp i reflektionen. En av oss agerade diskussionsmoderator och den andra utförde observationer av processen.Vid varje undersökningstillfälle samlade vi data med hjälp av fokusgruppintervjuer. Frågeställningen till fokusgrupperna var vilka skillnader som deltagarna upplevde mellan reflekterande team och de sätt som de är vana att genomföra reflekterande arbete på i klassrummet.De slutsatser som vi har dragit är att reflekterande team är en metod som går att använda till att bearbeta en teaterpjäs. Vi har också kunnat dra slutsatsen att reflekterande team fungerar bäst när gruppen är trygg med varandra.