Examensarbetet undersöker huruvida det är möjligt att helt eller delvis automatisera en universitetslärares schemaläggning av tjänstgöringsplaneringen. För detta ändamål har Design and Creation använts som forskningsmetod genom att utveckla en prototyp som baseras på ’constraint problem solver’-verktyget OptaPlanner. Prototypen har testats med hjälp av ett fallexempel som tillät att jämföra de automatiskt genererade scheman med ett verkligt schema. Fallexemplet visar vilken information om arbetsuppgifterna för en lärare som är tillgänglig samt hur individuella krav och önskemål av en lärare beträffande schemaläggningen kan se ut. Resultaten visar att prototypen klarar av att lägga till aktiviteter och generera olika scheman baserat på lärarnas individuella önskemål och krav. Det förekommer fall där prototypen inte klarar av att lägga ett godkänt schema p.g.a. att några av de hårda reglerna bryts mot. Syftet med den automatiska schemaläggningen är att generera en grundstomme för planeringen, så att lärare vet att de aktiviteterna i schemat motsvarar de förväntade arbetsinsatserna enligt tjänstgöringsplanen. Det tillåter en kontroll av den egna arbetstiden som annars är mycket besvärlig att uppnå. Examensarbetets främsta bidrag är att visa på vilket sätt det är möjligt att schemalägga kalendertiden av en tjänstgöringsplan utan att det blir någon övertid. / This thesis examines whether it is possible to automate a university teacher’s scheduling of service planning fully or partially. For this purpose, Design and Creation has been used as a research method by developing a prototype based on the constraint problem solver tool OptaPlanner. The prototype has been tested using a case study that allowed to compare the automatically generated schemes with a real scheme. The case example shows what information about the tasks for a teacher is available and how individual requirements and wishes of a teacher regarding scheduling can look like. The results show that the prototype can add activities and generate different schedules based on the teachers' individual wishes and requirements. There are cases where the prototype is unable to schedule an approved schedule due to the hard rules are being violated. The purpose of the automatic scheduling is to generate a basic framework for the planning, so that teachers know that the activities in the schedule correspond to the expected work efforts according to the duty plan. It allows a control of one's own working hours which is otherwise very difficult to achieve. The main contribution of the degree project is to show in what way it is possible to schedule the calendar time of a duty plan without any overtime.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra redovisningsstandarderna IFRS och GRI samt granska och analysera i vilken utsträckning de är principbaserade. Studien syftade även till att undersöka i vilken utsträckning standarderna är regelbaserade.   Metod: Denna studie utgår från en hermeneutiks vetenskapstradition med en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. Studiens empiriska material har hämtats från redovisningsstandarderna IFRS och GRI. Det insamlade materialet jämfördes mot tidigare forskning och teorier samt presenterades under kapitlet ”Resultat och analys”. Det insamlade materialet analyserades även, med hjälp av en komparativ innehållsanalys och en kodningsmanual, för att avgöra i vilken utsträckning standarderna är princip- och regelbaserade.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att alla standarder innehåller både principer och regler. De finansiella redovisningsstandarderna tenderar att i större utsträckning vara regelbaserade och hållbarhetsredovisningsstandarderna tenderar att i större uträckning vara principbaserade. Studiens slutsats lyder således att det inte går att kategorisera standarderna som antingen princip- eller regelbaserade. Båda standarderna befinner sig i en gråskala, där de i viss utsträckning, är både principbaserade och regelbaserade.   Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget ger ytterligare belägg för att debatten huruvida standarderna kan anses vara princip- eller regelbaserade inte längre bör fortgå som tidigare. Det praktiska bidraget ger företag och standardanvändare en bättre förståelse för att standarderna inte är antingen princip- eller regelbaserade. Vilket skapar en medvetenhet i hur de bör tillämpa standarderna beroende på om de tenderar att vara mer eller mindre princip- eller regelbaserade.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom detta ämnesområde är att tillämpa denna studies tillvägagångssätt och forskningsfrågor på andra standarder, både inom IFRS och GRI men även inom andra normgivningsorgan. / Aim: The aim of this study was to compare the IFRS and GRI accounting standards as well as review and analyze to what extent they are principles-based. The study also aims to examine to what extent the standards are rules-based. Method:This study is based on a hermeneutic science tradition with a deductive approach and aqualitative method. The study's empirical data are collected from the IFRS and GRI accounting standards. The collected material was compared to previous research and theories and presented in the chapter “Results and analysis” The empirical data were also analyzed, using a comparative content analysis and coding manual, to determine to which extent the standards are principles-based and rules-based. Results and Conclusion: Our results show that all standards contain both principles and rules. The financial accounting standards tend to be rules-basedin greater occurrence, whereas sustainability reporting standards tend to be principles-based, in greater occurrence.The study therefore concludes that it isnot possible to categorize the standards as either principles or rules. Both standards are in a gray scale, where they, to some extent ,both are principles- and rules-based. Contributions of the thesis: The theoretical contribution provides further evidence that the debate whether the standards can be considered principles- or rules-based no longer should be continued as before. The practical contribution gives companies and standards users a greater understanding regarding that standards are not either principles- or rules-based. That creates an awareness of how they should apply the standards depending on if they tend to be more or less principles- or rules-based. Suggestions for further research: A proposal for further research in this subject is to apply this study’s approach and research questions on other standards, both in IFRS and GRI but also in other standards organizations.

Verification of knowledge-bases is a critical step to ensure the quality of a knowledge-based system. The success of these systems depends heavily on how qualitative the knowledge is. Manual verification is however cumbersome and error prone, especially for large knowledge-bases. This thesis provides a design theory, based upon the suggested framework by Gregor and Jones (2007). The theory proposes a general design of automated verification tools, which have the abilities of verifying heuristic knowledge in rule-based systems utilizing certainty factors. Included is a verification of completeness and consistency technique customized to this class of knowledge-based systems. The design theory is instantiated in a real-world verification tool development project at Uppsala University. Considerable attention is given to the design and implementation of this artifact – uncovering issues and considerations involved in the development process. For the knowledge management practitioner, this thesis offers guidance and recommendations for automated verification tool development projects. For the IS research community, the thesis contributes with extensions of existing design theory, and reveals some of the complexity involved with verification of a specific rule-based system utilizing certainty factors.