Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring implementeringsprocesser. Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard. Om tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag, vill vi även ge en förklaring till varför det skiljer sig åt. Metod: Vi har utgått från en deduktiv forskningsansats där vi använt oss av förändrings-, implementerings-, organisations- och redovisningsteorier. Utifrån dessa teorier skapades nio faktorer för att öka förståelsen kring skillnaderna i implementeringsprocessen. Vi har genomfört en komparativ flerfallstudie där vi har intervjuat åtta fallföretag. Därutöver har vi även hämtat information från företagens årsredovisningar och interna dokument. Detta är således grunden för analysen och slutsatsen. Slutsats: Studiens resultat visar att företags implementeringsprocess kan förklaras av en trestegsmodell, bestående av stegen informationsinsamling, konsekvensutredning och aktivering. Vi har kommit fram till att tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag under stegen informationsinsamling och konsekvensutredning, vilket kan förklaras med hjälp av faktorerna struktur, bransch, storlek och revisorer.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta. I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer. Teorin som insamlats bygger till stor del på vad svensk god redovisningssed är, vad den är grundad av och var utvecklingen inom redovisningsseden är på väg. Även de normer som har inspirerat K3-regelverket beskrivs. Det empiriska materialet som har samlats in består av information från intervjuer som har genomförts med representanter för fyra fastighetsbolag, och bolagens årsredovisningar.  Införandet av K3-regelverket är en positiv förändring. Det kommer att ge en mer rättvisande bild av företagen som använder regelverket, och det är ytterligare ett steg i det harmoniseringsarbete inom redovisning som sker internationellt. Både företagen själva, liksom utomstående intressenter, kommer att dra fördel av detta regelverk jämfört med nuvarande redovisningsnormer. / The K3-regulatory framework hasn’t been introduced yet. Because of that there are many questions concerning the framework, especially in the real estate industry. Two of the greatest changes associated with this framework are the requirements of component depreciation and the disclosure of fair value of investment properties. The purpose of this thesis is to obtain knowledge and understanding of how the real estate industry that shall apply the K3-regulatory framework view the framework, and how they think they will be affected by it, relating its introduction. In the study an inductive approach is used. It’s a relatively complex problem that is being studied, and therefore a qualitative research methodology through personal interviews is used. The collected theory is largely based on what Swedish GAAP is, what it is based on and where the development in accounting practices is headed towards. The standards that are used as an inspirational source for K3 are also described. The collected empirical data consists of information from interviews conducted with representatives of four real estate companies, and the companies’ annual reports. The introduction of the K3-regulatory framework is a positive change. It will provide a more accurate picture of the financial state of the companies using it, and it’s another step towards the international harmonization work in accounting practices that is taking place. Both the companies themselves, as well as stakeholders, will take advantage of this framework compared with the current accounting standards.

Den praktiska effekten av BFN:s införande av K-regelverk är att många bostadsrättföreningar förväntas ett redovisningsmässigt underskott, förutsättningsvis att inte medlemsavgifterna höjs för att kompensera de ökade avskrivningarna. Diskussionerna kring att bostadsrättsföreningarna inte får gå med förlust har fått omfattande utrymme i media, dock menar forskare att det istället är av större vikt att redogöra för bostadsrättsföreningarnas förmåga att möta löpande utgifter och dess behov av att avsätta medel för framtida underhåll. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och förklara bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll samt vilka konsekvenser detta kan tänkas medföra. Studiens syfte är även att undersöka och förklara vilka faktorer som påverkar bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll. För att kunna besvara syftet har studien utgått från tre forskningsfrågor. Hur har bostadsrättsföreningarna valt att hantera utgifter för löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll under räkenskapsår 2014? Hur har bostadsrättsföreningarna hanterat gränsdragningen mellan aktivering och kostnadsföring? Vilka konsekvenser kan hanteringen av utgifter för löpande/planerat underhåll och framtida underhåll tänkas medföra för bostadsrättsföreningen, nuvarande bostadsrättsägare och framtida bostadsrättsägare? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader eller likheter i bostadsrättsföreningarnas hantering av löpande/planerat underhåll och avsättning till framtida underhåll? För att besvara syftet har en kvantitativ metod tillämpats tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Empirisk data har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar och presenterats i form av diagram och tabeller. Det empiriska resultatet har därefter analyserats mot vedertagna teorier och tidigare forskning. Resultatet från den empiriska undersökningen påvisar hur majoriteten av bostadsrättsföreningarna hanterat underhåll på ett likvärdigt sätt. De bostadsrättsföreningar som tillhör minoriteten visar dock på att en spridning förkommer. Studien visar att 65% av de undersökta föreningarna aktiverat utöver byggnad och mark, trots detta kostnadsför föreningarna utgifter för underhåll i allt större utsträckning. Bostadsrättsföreningarnas årsavgifter och avskrivningar har ökat under 2014. Faktorer såsom storlek, skuldsättningsgrad och ålder påvisar ett samband med bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll, medan marknadssituation och geografiskt läge inte påvisar något samband. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns behov för både avskrivningar och avsättning till underhållsfond eller om någon av dessa kan exkluderas från redovisningen. Ett ytterligare förslag är att undersöka de två faktorer som inte påvisat något samband i följande studie samt andra faktorer som kan tänkas påverka bostadsrättsföreningarnas hantering av underhåll.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet. 1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not. För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning. För att understödja redovisningen och framtagandet av verkligt värde finns ett antal grundläggande redovisningsprinciper och ett kvalitativt ramverk. Den teoretiska referensramen presenterar dessa principer och egenskaper samt en djupgående diskussion om vad verkligt värde är. Empirin kommer från kommunala fastighetsbolag som diskuterar fördelar och nackdelar med det nya regelverket. De flesta var positivt inställda till verkligt värde, men uttryckte att det skulle bli ett stort initialt arbete för att anpassa sin redovisning efter det nya K3-regelverket.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.   Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.

<p>Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.</p><p> </p><p>Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.</p>

<p>Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska</p><p>lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och</p><p>komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden</p><p>idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på</p><p>storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är</p><p>begränsad till att enbart behandla K3.</p><p>Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.</p><p>Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda</p><p>på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som</p><p>möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för</p><p>företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande</p><p>beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till</p><p>Redovisningsrådets rekommendationer.</p><p>Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i</p><p>Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka</p><p>de företag som hamnar inom K3.</p><p>Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag</p><p>hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena</p><p>och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen</p><p>kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre</p><p>tilläggsupplysningar än dagens regler.</p><p>Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns</p><p>inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med</p><p>undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-</p><p>företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.</p> / <p>Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have</p><p>adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not</p><p>listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within</p><p>the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called</p><p>bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These</p><p>categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3.</p><p>Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The</p><p>information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how</p><p>these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this</p><p>category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start</p><p>the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall</p><p>description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3</p><p>rules, and today’s present rules.</p><p>The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains</p><p>interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of</p><p>how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within</p><p>this category.</p><p>When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3</p><p>companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are</p><p>according to the old rules average big companies, and these companies will most</p><p>likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger</p><p>companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact</p><p>that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish</p><p>companies.</p><p>We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure</p><p>within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest</p><p>companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use</p><p>some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that</p><p>smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external</p><p>stockholders.</p>

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?         Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisning Författare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Datum: 2013 - juni Syfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014. Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3. Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning. Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval. Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser. Empirin består av en enkätundersökning som utgör studiens primärdata. Empirin har sedan kopplats till teorin i analyskapitlet. Resultat och Slutsats: Studien visar att av den genomsnittliga synen på på K3-regelverket bland större onoterade fastighetsföretag är nära nog neutral, även om enkätsvaren på denna fråga var relativt spridda över hela skalan. Studien visar också att de berörda företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter är något mer positiv i förhållande till inställningen till komponentavskrivning. Konstateras kan att komponentavskrivning är en viktig fråga för de berörda företagen då en stark korrelation uppmätts mellan inställningen till K3 och inställningen till komponentavskrivning. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter kan ej fastställas, då resultaten indikerar att andra faktorer än bedömning av kostnadspåverkan, tidsåtgång och besittandet av kompetens, till stor del också kan påverka synen. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till komponentavskrivning är troligen kostnadspåverkan och bedömning av tidsåtgång, då ett visst samband mellan svaren på dessa frågor kan urskiljas. Däremot konstateras besittandet av kompetens inte heller här utgöra något större problem. Studien indikerar att privatägda företag är mer negativt inställda till K3 i allmänhet i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Likaså indikerar studien att privatägda företag är mer negativt inställda till införandet av upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter och framför allt mer negativt inställda till införandet av komponentavskrivning i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående studier än denna kring vilka faktorer som påverkar mest, eller kan vara avgörande för synen på K3-regelverket föreslås. Även studier kring vilka andra underliggande faktorer än kostnad, tid och kompetens som påverkar synen på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar en beskrivning av och förståelse för producenternas åsikter om införandet av K3-regelverket. Resultatet utgör en plattform för vidare forskning, då bl a tänkbara hypoteser genererats. Vidare indikerar studien att intressenters åsikter och bedömningar om hur komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde kommer att påverka redovisningskostnaderna ej är representativa för producenterna. Likaså visar resultaten att synen på regelverket skiljer sig åt beroende på om företaget är privat eller allmännyttigt. Denna information kan t ex användas av normgivare vid begäran om framtida remissyttranden i samband med införandet av nya, alternativt större förändringar i existerande ramverk. Studien kan också användas som jämförelseunderlag vid framtida undersökningar i syfte att undersöka om företagens inställning till regelverket förändrats efter dess införande. Nyckelord: K3, K3-regelverket, komponentavskrivning, upplysning om verkligt värde, fastighetsbranschen

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Standardupplysningar utgör en del av ramverket, organisationen kan välja att rapportera standardupplysningarna på tre olika tillämpningsnivåer.Syftet med studien är att undersöka om de noterade bolagen är tillförlitlig i sin redovisning av hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer samt om bolagens hållbarhetsredovisning enligt GRI berörs av och kan kopplas till gällande regelverk och som kan påverka de undersökta börsbolagen. Vidare syftar studien på att jämföra börsbolagens redovisning enligt GRI inom och mellan sektorerna Basic materials, Costumer goods och Financials.Studien omfattar 12 noterade bolag, fyra per sektor som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I studien har vi framförallt använt oss av en kvalitativ innehållsanalys då vi studerat bolagens hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och finansiella rapporter för koncernen. Vi har utifrån GRI:s standardupplysningar tolkat hur väl bolagen följer och uppfyller standardupplysningarna i sin hållbarhetsredovisning samt jämfört bolagens redovisning inom och mellan sektorerna. Studien speglas även av en kvantitativ metod då en del av resultatet presenteras i tabeller och diagram.Undersökningen resulterade i att de noterade bolagen följer GRI:s riktlinjer i hållbarhetsredovisningen men uppfyller inte i samtliga fall standardupplysningarna fullständigt för sin deklarerade tillämpningsnivå. Standardupplysningarna tillåter ett stort tolkningsutrymme vilket visat sig genom att bolagen rapporterar varierad information. Bolagens hållbarhetsrapport har olika placering och påverkas av olika regelverk. Vi har kommit fram till att rapporteringen av hållbarhetsarbetet enligt GRI inte är helt tillförlitligt. Vi har även kommit fram till att skillnaden inom studiens tre sektorer inte är av stor betydelse då två av tre sektorer fokuserar relativt jämnt mellan perspektiven, dock utmärker sig sektor Financials en aning då miljöperspektivet har mindre fokus. Bolagen inom sektorn Basic materials redovisar på en högre tillämpningsnivå medan bolagen inom sektorn Financials redovisar på en lägre nivå.Vi ser GRI:s riktlinjer som ett steg på vägen för att kunna göra hållbarhet till en del som företag ska redovisa, dock anser vi att GRI har långt kvar innan de når fram till sitt syfte, jämföra och bedöma hållbarhetsresultatet i förhållande till regler och standarder samt jämföra resultatet inom och mellan organisationer. / Program: Civilekonomprogrammet

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är begränsad till att enbart behandla K3. Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket. Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till Redovisningsrådets rekommendationer. Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka de företag som hamnar inom K3. Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre tilläggsupplysningar än dagens regler. Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3- företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse. / Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3. Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3 rules, and today’s present rules. The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within this category. When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3 companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are according to the old rules average big companies, and these companies will most likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish companies. We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external stockholders.