Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för vilka motiv som ligger bakom att ingå i regionala strategiska nätverk och att analysera hur samverkan inom hållbarhet bidrar till nätverkets gemensamma mål. Metod: Studiens forskningsansats är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semi-strukturerade intervjuer, utförda på sex olika företag, inom nätverket SMART Resplan, samt genom tre deltagande observationer i form av workshops. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att kunna utskilja olika teman. Resultat och slutsats: Det främsta motivet att ingå i ett hållbarhetsutvecklande RSN är att få ett utbyte. Vi har också identifierat att de främsta motiven är personliga och speciella för varje företag och det skiljer sig från varandra. Största fördelen med samverkan ligger inom effektivisering och erfarenhetsutbyte, både för de organisatoriska målen och nätverksmålen. Det primära målen hos alla deltagare är hållbarhet, men den ekonomiska vinningen spelar stor roll för verksamheten i helhet för att få fortsätta arbeta med en mjuk variabel som hållbarhet. Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur nätverket i framtiden kan arbeta för att få fler företag att delta i hållbarhetsutveckling. Den ekonomiska aspekten är av stor vikt och ett mätbart mål verkar avgörande för många. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om nätverket kan använda sig av ekonomiska faktorer som en motivationsfaktor. Den andra är att skapa en bredare uppfattning om hur sårbarheten påverkas om nätverket får med hela organisationen istället för bara en engagerad individ. Den tredje är att undersöka ett nätverk där forskaren inte har samma begränsningar som vi haft med tidsaspekten.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt. Praktiskt har vi gjort en kvalitativ undersökning bestående av tolv stycken semistrukturerade intervjuer med medlemmar från destinationsnätverket VGL samt anställda på destinationsbolaget och turistbyrån. Med intervjuerna ämnade vi besvara vår frågeställning: Hur uppfattar destinationsbolaget Visit Gellivare Lapland och dess medlemmar coopetition i destinationsnätverket? Av studien framgår att medlemsrespondenterna generellt sett inte upplever någon konkurrens, men att de alla gärna samarbetar med andra medlemmar inom nätverket. Den främsta motivationsfaktorn för medlemskapet i destinationsnätverket uppger medlemmarna är marknadsföringen som de får utav destinationsbolaget/turistbyrån. Destinationsbolaget uttrycker dock en önskan om större engagemang från medlemmarnas sida då de upplever att få medlemmar medverkar i nätverkets aktiviteter, så som exempelvis medlemsmöten. Vad gäller kommunikationen i nätverket framgår att en rad olika kanaler används, men huvudsakligen sker kontakten mellan destinationsbolaget/turistbyrån och medlemmarna via mail och telefon. Vi får av destinationsbolaget/turistbyrån uppfattningen att de inte tycker att medlemmarna tar till sig den information som skickas ut, medan medlemmarna i flera fall uttrycker att de får för mycket mail, så att de inte tar sig tid att läsa. De främsta slutsatserna och rekommendationerna vi vill ge destinationsbolaget/ turistbyrån är att de bör se över kommunikationen med medlemmarna och förmedla den nytta medlemmarna kan få av att vara engagerade i destinationsnätverket. Gällande medlemmarna anser vi att de först och främst bör inse vikten av sin egen medverkan i nätverkets aktiviteter och att samtliga medlemmars engagemang i nätverket kan förbättra nätverket i stort. Nyckelord: coopetition, co-opetition, samarbete, konkurrens, motivation, kommunikation, destinationsnätverk, nätverk, regionala strategiska nätverk, strategiska nätverk, turism, destination

Inter-organizational network initiatives such as regional strategic networks (RSNs) are often used by firms and public agencies to support regional development and competitiveness. RSNs are designed networks managed by a hub and financed by public or private means. RSN management is complex as members are autonomous and initially often loosely connected. The effects of RSNs on regional development are disputed as engineered relationship development may interfere with ongoing business relationships.  Despite this, vast public funds are being invested in collaborative initiatives. Identifying factors affecting RSN performance will provide a better basis for evaluating and managing such initiatives. Based on concepts such as actors, resources, and activities findings are reported from longitudinal case-studies built on interviews with 68 members and hubs in four RSNs. Data were also collected through participant observation, conversations, archival data and emails. Findings indicate that factors such as evaluation criteria, member composition, relationships, location, goals, the hub, physical and human resources, knowledge sharing and development, resources, policies and norms, social activities, and communication exert an impact on entrepreneurship and cooperation. The first paper focuses on factors such as actor composition, actor goals, number of actors, and activities facilitating relationship development and commitment. The second paper identifies a framework of seven tasks to be performed by the hub. The effects on development of preferences and atmosphere are dealt with in the third paper. Effects of cooperation between public/private sector and universities are addressed in the fourth paper, and entrepreneurial processes in network contexts are analyzed in the fifth one. The important management role of the hub is emphasized as is carefully considered member composition. Relationships and commitment are found to be crucial. These factors are not covered by national and regional performance criteria. They merit a place of their own.