Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för vilka motiv som ligger bakom att ingå i regionala strategiska nätverk och att analysera hur samverkan inom hållbarhet bidrar till nätverkets gemensamma mål. Metod: Studiens forskningsansats är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semi-strukturerade intervjuer, utförda på sex olika företag, inom nätverket SMART Resplan, samt genom tre deltagande observationer i form av workshops. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att kunna utskilja olika teman. Resultat och slutsats: Det främsta motivet att ingå i ett hållbarhetsutvecklande RSN är att få ett utbyte. Vi har också identifierat att de främsta motiven är personliga och speciella för varje företag och det skiljer sig från varandra. Största fördelen med samverkan ligger inom effektivisering och erfarenhetsutbyte, både för de organisatoriska målen och nätverksmålen. Det primära målen hos alla deltagare är hållbarhet, men den ekonomiska vinningen spelar stor roll för verksamheten i helhet för att få fortsätta arbeta med en mjuk variabel som hållbarhet. Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur nätverket i framtiden kan arbeta för att få fler företag att delta i hållbarhetsutveckling. Den ekonomiska aspekten är av stor vikt och ett mätbart mål verkar avgörande för många. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om nätverket kan använda sig av ekonomiska faktorer som en motivationsfaktor. Den andra är att skapa en bredare uppfattning om hur sårbarheten påverkas om nätverket får med hela organisationen istället för bara en engagerad individ. Den tredje är att undersöka ett nätverk där forskaren inte har samma begränsningar som vi haft med tidsaspekten.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt. Praktiskt har vi gjort en kvalitativ undersökning bestående av tolv stycken semistrukturerade intervjuer med medlemmar från destinationsnätverket VGL samt anställda på destinationsbolaget och turistbyrån. Med intervjuerna ämnade vi besvara vår frågeställning: Hur uppfattar destinationsbolaget Visit Gellivare Lapland och dess medlemmar coopetition i destinationsnätverket? Av studien framgår att medlemsrespondenterna generellt sett inte upplever någon konkurrens, men att de alla gärna samarbetar med andra medlemmar inom nätverket. Den främsta motivationsfaktorn för medlemskapet i destinationsnätverket uppger medlemmarna är marknadsföringen som de får utav destinationsbolaget/turistbyrån. Destinationsbolaget uttrycker dock en önskan om större engagemang från medlemmarnas sida då de upplever att få medlemmar medverkar i nätverkets aktiviteter, så som exempelvis medlemsmöten. Vad gäller kommunikationen i nätverket framgår att en rad olika kanaler används, men huvudsakligen sker kontakten mellan destinationsbolaget/turistbyrån och medlemmarna via mail och telefon. Vi får av destinationsbolaget/turistbyrån uppfattningen att de inte tycker att medlemmarna tar till sig den information som skickas ut, medan medlemmarna i flera fall uttrycker att de får för mycket mail, så att de inte tar sig tid att läsa. De främsta slutsatserna och rekommendationerna vi vill ge destinationsbolaget/ turistbyrån är att de bör se över kommunikationen med medlemmarna och förmedla den nytta medlemmarna kan få av att vara engagerade i destinationsnätverket. Gällande medlemmarna anser vi att de först och främst bör inse vikten av sin egen medverkan i nätverkets aktiviteter och att samtliga medlemmars engagemang i nätverket kan förbättra nätverket i stort. Nyckelord: coopetition, co-opetition, samarbete, konkurrens, motivation, kommunikation, destinationsnätverk, nätverk, regionala strategiska nätverk, strategiska nätverk, turism, destination

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka internationaliseringsstrategier för svenska startups inom den expansiva rymdindustrin, specifikt internationalisering genom branschspecifika företagsinkubatorer, med fokus på den Europeiska Rymdorganisationens Företagsinkubator, ESA BIC. Forskningsmetodiken innefattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer med deltagare som representerar ledningen för fyra svenska entreprenörsledda företag inom rymdindustrin, där de får möjlighet att utveckla sina tankar kring företagets internationaliseringsstrategi. Uppsatsens slutsats belyser företagsinkubatorers viktiga roll i att stödja startups internationaliseringsprocess, särskilt när det gäller tillgång till nätverk, finansiering och affärsplanering. Den påvisar även hur entreprenörens egna erfarenhet, existerande nätverk, och förutsättningar påverkar behovet av en inkubator.  Den belyser också utmaningar och strategiska hinder som startups möter i den konkurrenskraftiga rymdindustrin, både inom och utanför inkubatorer. Rymdindustrin är underutforskad inom detta område och därmed ger avhandlingen värdefulla insikter om företagsinkubatorers roll i internationaliseringsprocessen för startups inom rymdindustrin, och framhäver fördelar och utmaningar som är förknippade med detta.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations / Transporter och resor är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Idag står den privatägda bilen för mer än hälften av alla personresor. Flera forskare har under de allra senaste åren lyft fram idén att persontransportsektorn står inför ett paradigmskifte, som innebär ett minskat användande och beroende av den egenägda bilen och ett ökat fokus på att individer köper sin förflyttning i form av en tjänst, Mobilitet som tjänst; Mobility as a Service (MaaS). MaaS beskrivs som en integrerad mix av olika mobilitetstjänster vilka arrangeras till kunden i form av skräddarsydda mobilitetspaket. Dessa mobilitetspaket kan liknas vid ett mobiltelefonabonnemang, där det ingår flera olika mobilitetstjänster, så som tåg, buss, tunnelbana, taxi, bilpool med mera i olika mängd beroende på individens skiftande behov. Via en app i en Smartphone sköter individen själv sin reseplanering, bokning och betalning. Utmärkande för en MaaS-tjänst är att kunden kan köpa tjänsten att bli förflyttad från den punkt där denne befinner sig till den punkt individen vill åka till. Det har genomförts olika MaaS-projekt runt om i världen i syfte att öka förståelsen för konceptet MaaS, frågorna inom detta område är ännu många och flera forskare menar att det skulle behöva göras flera studier i syfte att finna faktorer som är viktiga och avgörande för konceptet Mobilitet som tjänst. Syftet med examensarbete är att diskutera några kompetenser som kan tänkas bli betydelsefulla vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige samt diskutera möjliga utmaningar som kan uppstå vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige. Denna studie har en abduktiv ansats. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semistrukterade intervjuer med åtta personer vilka har delvis olika kunskaper och erfarenheter av MaaS. De viktigaste slutsatserna som dras i denna studie är att de kompetenser som är mest betydelsefulla vid utvecklingen av MaaS är samarbetsinriktade kompetenser samt de kompetenser som krävs för att skapa ett attraktivt MaaS-bjudande utifrån kundens behov. En utmaning som identifieras i denna studie är utmaningen att skapa individanpassade mobilitetspaket i vilka olika typer av mobilitetstjänster ska integreras. En annan utmaning kan uppstå då offentliga och privata aktörer ska samarbeta samt då nya aktörer träder in i transportnätverket och ska samarbete med de etablerade aktörerna.

Inter-organizational network initiatives such as regional strategic networks (RSNs) are often used by firms and public agencies to support regional development and competitiveness. RSNs are designed networks managed by a hub and financed by public or private means. RSN management is complex as members are autonomous and initially often loosely connected. The effects of RSNs on regional development are disputed as engineered relationship development may interfere with ongoing business relationships.  Despite this, vast public funds are being invested in collaborative initiatives. Identifying factors affecting RSN performance will provide a better basis for evaluating and managing such initiatives. Based on concepts such as actors, resources, and activities findings are reported from longitudinal case-studies built on interviews with 68 members and hubs in four RSNs. Data were also collected through participant observation, conversations, archival data and emails. Findings indicate that factors such as evaluation criteria, member composition, relationships, location, goals, the hub, physical and human resources, knowledge sharing and development, resources, policies and norms, social activities, and communication exert an impact on entrepreneurship and cooperation. The first paper focuses on factors such as actor composition, actor goals, number of actors, and activities facilitating relationship development and commitment. The second paper identifies a framework of seven tasks to be performed by the hub. The effects on development of preferences and atmosphere are dealt with in the third paper. Effects of cooperation between public/private sector and universities are addressed in the fourth paper, and entrepreneurial processes in network contexts are analyzed in the fifth one. The important management role of the hub is emphasized as is carefully considered member composition. Relationships and commitment are found to be crucial. These factors are not covered by national and regional performance criteria. They merit a place of their own.