Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden, nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal har gjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden. Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessa förvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starkt samband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet är genomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilken nivå den nya hyran bör ligga på. Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats. Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggs för att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hur det påverkar den förväntade hyran. I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheter kan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut en viss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet. Betoning läggs särskilt på kommuner och privata aktörers tillvägagångssätt vid hyressättning samt dess konsekvenser. En stor skillnad mellan marknaden för samhällsfastigheter och en traditionell marknad för kommersiella fastigheter är att den förstnämnda utgör en så kallad kvasimarknad, det vill säga en kommersiell marknad där icke normala förhållanden råder. Huruvida även denna är en mogen marknad belyses samt vad det får för inverkan på hyressättningen, idag och i framtiden. Slutligen diskuteras om alternativa metoder jämfört med dagens skulle vara tillämpbara vid hyressättningen samt under vilka förutsättningar det i så fall skulle vara möjligt. / Social real estates, i.e. real estates for activities that are financed through taxes, have recently become a largely discussed topic in various Swedish debates. Political reforms from the early 90s has made it possible for private owners to establish schools and retirement homes, where purchases of municipally owned properties are commonplace today. With these transactions a relatively long rental-agreement is usually included, which becomes a major influencing parameter when it comes to the amount the acquirer is willing to pay for the Real Estate. Once the acquisition is completed and the included contract expires, it can be problematic to determine what the new rent should be due to various factors, such as lack of knowledge about the tenants’ economy. The tenants’ margins when paying rent have a central part in this analysis. The municipality indirectly determines these margins since they are the ones funding these social real estates. Thus, the municipalities’ calculations of the school-funding and retirement home-funding are being explained. Something that is also discussed in this paper is whether the rents of social real estates can vary depending on which one of the various combinations of ownership is taking place. I.e. a private owner with a governmental tenant, vice versa or a situation where both the owner and the tenant is governmental/private. These different circumstances may affect the rent due to the fact that different relations can lead to dissimilar incentives to charge certain amounts of rent. Consequently, emphasis in the essay is placed especially on the descriptions of the actions of the municipalities, the private owners and the tenants. A big difference between the social real estate market and a regular office market is that the former is a so-called quasi-market, a commercial market that lacks normal conditions. The maturity of this market is highlighted as well as whether the maturity has an impact on rents today and in the future. Lastly, a discussion is held on whether alternative methods would be applicable when deciding rent levels and under which conditions this would be possible

Sveriges befolkning ökar och koncentreras allt mer till storstäderna. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder och ett högre tryck på den svenska bostadsmarknaden. Några av konsekvenserna är en marknad med kraftigt stigande priser, långa bostadsköer och stora svårigheter för särskilt utsatta grupper att hitta en bostad till rimligt pris. Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard har haft en god utveckling och stigit med 35 % sedan 2005. Vid uppdelning av Sveriges totala disponibla inkomst i tiondelar framgår det att 27 % av Sveriges befolkning har en inkomst motsvarande den högsta tiondelen. I denna grupp har en ökning med tre procentenheter skett sedan 2005. Samtidigt har 30 % av befolkningen en inkomst motsvarande de fem lägsta tiondelarna. Sedan 2005 har denna andel sjunkit med två procentenheter. Detta indikerar att inkomstklyftorna ökar. Nyproduktion av bostäder har länge byggts för hushåll med högst inkomster medan inkomstsvaga grupper är utlämnade till den befintliga bostadsmarknaden med höga hyror, priser och långa kötider för hyresrätter. Behovet av nya bostäder med lägre nyproduktionshyror är stort och det finns idag ett fåtal aktörer med en uttalad strategi att bygga prisvärda hyresrätter. Denna kvalitativa fallstudie har som målsättning att svara på följande frågor rörande prisvärda hyresrätter: 1. Hur stämmer studiens resultat överens med relevant teori? 2. Varför har bolagen valt att bygga eller utveckla mer prisvärda hyresrätter? 3. Hur arbetar bolagen för att minska produktionskostnaderna? 4. Blir de bostäder som bolagen bygger och utvecklar tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Det vill säga blir de tillräckligt prisvärda? Fördjupade intervjuer med bolagen Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok samt K-fastigheter har genomförts för att kunna besvara frågorna. Likheterna i bolagens produktionsprocesser är hög. För samtliga är målet att skapa sig kunskap och kontroll över så många skeden av projekten som möjligt. Detta för att skapa en effektiv process som möjliggör lägre kostnader och minskade ledtider. Återupprepningseffekten är mycket viktig för att hela tiden utvecklas. Standardisering av komponenter, husmoduler och byggsystem kortar ledtiderna vilket också sparar både tid och pengar. Den produkt som bolagen i studien bygger är billigare än den genomsnittliga nyproducerade hyresrätten i Sverige och bolagens mindre lägenheter blir tillgängliga för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden. Statens investeringsstöd gör samtliga bostäder tillgängliga för grupper med lägre inkomster. Trots detta finns det ett stort behov av att bygga fler, framför allt större, lägenheter utan investeringsstöd eller subventioner med lägre nyproduktionshyror för de grupper i samhället med lägst inkomster. / Sweden's population is increasing and gets more and more concentrated to the metropolitan areas. This has lead to a sharply increased demand for housing and a higher pressure on the Swedish housing market. One of the consequences is a market with rising prices, long housing queues and difficulties for particularly vulnerable income groups to find an affordable home. The average development of the economic standard of the Swedish households has been good and has increased by 35 % since 2005. When dividing Sweden’s total disposable income into tenths it shows that 27 % of Sweden’s population has an income responding to the highest tenth. This is an increase by three percent since 2005. At the same time 30 % of the population has an income corresponding to the five lowest tenth of the total disposable income. Since 2005 this part has decreased with two percent. These differences indicate that the income gap has increased. New construction of housing has long been built for households with the highest incomes while lower income households are dependant on the existing housing stock with high rents, prices and long housing ques. The need of new construction of housing with lower rents is great and today there are a few companies in the market with a strategy to build more affordable rental apartments. This qualitative case study aims to answer the following research questions regarding affordable rental apartments: 1. How well does the result of the study correlate with relevant theories? 2. Why have the companies decided to produce or develop more affordable rental apartments? 3. How does the companies work in order to reduce their production costs? 4. Will the rental apartments that the companies build and develop become available to the groups that are most vulnerable in the housing market? That is, will they be affordable enough? In-depth interviews have been conducted with the companies Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok and K-Fastigheter to answer the four research questions.The similarities between the production processes of the companies are many. For all of them the goal is to gain knowledge and control over as many stages of the projects as possible. This in order to create an efficient process that enables lower costs and reduced lead times. The repetition effect is very important for continuous development. Standardization of components, housing modules and building systems reduce lead times, which also saves both time and money. The product that the companies produce has lower rents than the average newly constructed rental apartment in Sweden and the companies’ smaller apartments gets available for the most exposed groups in the housing market. The state's investment subsidy makes all the apartments, independent of their size, available to groups with lower incomes. Despite this there is still a need to build larger apartments without subsidies that has lower rents for the groups in society with the lowest incomes.