Målet med denna uppsats var att kartlägga hur Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden ser på den dubbla rollen partiföreträdare och kommunens ledare. Detta som en del i ett större område inom statsvetenskapen som handlar om att undersöka beslutsfattande och hur avgörande partilinjen egentligen är. Den teoretiska grunden i uppsatsen utgår ifrån forskning om representationsprinciper gällande beslutsfattande. Utifrån dessa principer blev det tydligt att Socialdemokraterna är ett parti som i stor utsträckning värdesätter partiets åsikt när de tar ett beslut vilket kan leda till att Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden sätter sitt parti före kommunens bästa. Ifall detta skulle ha visat sig vara sant hade det varit ett oroväckande resultat för medborgarna i de olika kommunerna. Studiens resultat visar dock tydligt att så inte är fallet. En klar majoritet av kommunstyrelseordförandena sätter vad som gynnar ens kommun före partiet. Det framgick inte tydligt vad detta berodde på, men en faktor som spelar in är att ju bättre kommunens ekonomi upplevs, desto större är utrymmet att följa sin partis nationella linje.

Studien handlar om hur styrelseledamöter i kommunala bolag uppfattar sin representation och om det finns ett samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. Tillvägagångssättet har varit intervjuer med politiskt tillsatta styrelseledamöter i tre olika typer av kommunala bolag i en kommun i norra Sverige. Resultatet visar att styrelseledamöterna agerar efter flera representationsprinciper på samma gång, framför allt principen om förtroendeledamoten och bolagsrepresentanten. Samtidigt finns det inget klart samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. I studien framkom att det visserligen förs diskussioner i styrelsen om beslut de ska fatta men att de inte är politiska. I stället förs diskussionen utifrån vad som är bolagets bästa.