Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet. Metod: En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudie Slutsats: Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier.

This research study explores the culture of silence within the Swedish Police Authority, with a particular focus on the role of officials. By analyzing the various cultures and norms that shape the organization, the study seeks to deepen understanding of how silence influences employees' inclination to report misconduct. Methodologically, the study employs qualitative content analysis to systematically explore and interpret the text-based material related to the culture of silence within the police authority. To capture a diversity of perspectives, semi-structured interviews were conducted with participants from different hierarchical levels within the police organization. Through this methodology, the researchers aimed to obtain a broad and representative understanding of how the culture of silence manifests and affects employees' experiences and actions. The study's findings highlighted complex relationships between different cultures, norms, and the culture of silence, where fear of reprisals and a clear link between managers with high control needs and the reporting of misconduct emerged as significant. Special emphasis was placed on the younger generation's perspectives and actions, with their role identified as crucial in shaping the future of police operations. It was revealed that the younger generation is perceived to have a more open mindset and the potential to break away from older cultures and fears. Finally, the study emphasizes the need to comprehend these complex dynamics to develop effective measures that promote a healthier organizational culture within the Swedish Police Authority.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

Abstract The aim of our study is to gain a deeper understanding of the experiences of racismand exclusion that social workers with a foreign background may experience withinsocial services in Swedish municipalities. The focus will also be on the preventiveactions and solutions which social workers wish to be implemented in order totackle racism and exclusion. Our purpose is to contribute with deeper understandinginto how and which changes are desired for a safer and more welcoming workplace.Our questions for this study are the following: What experiences of racism andexclusion do social workers with a foreign background have in the social services?andWhat measures and solutions do social workers with a foreign background want toprevent the occurrence of racism and exclusion in their workplaces?To fulfill the purpose of our study, we used Goffman's theory of stigma, shame andthe concept of exclusion. We also used previous scientific research, both nationaland international. We interviewed eight social workers with foreign backgroundswithin the social services in Swedish municipalities. The eight interviews werequalitative semi-structured interviews which were later analyzed using qualitativecontent analysis.The results of this qualitative study were surprising as racism and exclusion seemsto be common problems in most of the workplaces. Racism and exclusion have hadnegative health effects for the social workers interviewed. There was a desire formore active and continuous work against racism and exclusion among theparticipants.