Fortifications are a common type of ancient monument found throughout Scandinavia, and while the functions of forts are studied and debated quite heavily, the re-use of these structures is less known. On Gotland, there exist 84 ancient fortifications, of which approximately one-third have burials or registered graves within or in close proximity to their locations. This thesis identifies those locations where empirical evidence can be found to identify burials as a form of secondary use of fortifications. The case study of Gudings slott, in Eke Parish, is examined to exemplify the chronological extent of secondary use of an ancient fortification by continued burial rituals from the Late Iron Age through the early Middle Ages. Ancestral worship, memory theory, burial practices, and spatial analysis are utilized to explain why these sites may have been chosen for re-use as burial grounds during the Late Iron Age. The resulting interpretations reveal a unique combination of topographic location, ancestral connectivity, and social stressors as key factors in the secondary use of the examined sites. In addition, new possibilities for the study of Gotland’s ancient fortification sites and suggestions for future research are put forward. / Fornborgar är en vanlig typ av forntida monument som finns i hela Skandinavien, och även om borgarnas funktioner har studerats och diskuterats tämligen omfattande är återanvändningen av dessa strukturer mindre känd. På Gotland finns 84 fornborgar, varav ungefär en tredjedel har begravningar eller registrerade gravar inom eller i närheten av deras lokalisering. Denna uppsats identifierar de platser där empirska blägg finns för begravningar som en form av sekundär användning av borgar. Fallstudien av Gudings slott i Eke socken används för att exemplifiera den kronologiska omfattningen av sekundär användning av en fornborg som en plats för fostsatta begravningsritualer från yngre järnålder upp i tidig medeltid. Förfädersdyrkan, minnesteori, begravningsmetoder och rumslig analys används för att förklara varför dessa platser kan ha valts för återanvändning som gravplatser under yngre järnålder. De resulterande tolkningarna avslöjar en unik kombination av topografisk lokalisering, koppling till förfäder och sociala stressfaktorer som nyckelfaktor i den sekundära användningen av de undersökta platserna. Dessutom presenteras nya möjligheter för att studera Gotlands fornborgar och förslag till framtida forskning.

Studien undersöker placeringen av Ölands ringborgar i förhållande till källor, kustlinjer och våtmarker under främst romersk järnålder och svensk folkvandringstid. Med hjälp av QGIS sammanställs data från kartor och litteratur för att analysera ringborgarnas placering i landskapet och identifiera mönster genom en Grounded theory-metodik. Resultaten visar att de historiska våtmarkerna sannolikt haft en betydelse för borgarnas placering som färskvattenskällor, kultplatser och försvar. Källor i nära anslutning till borgarna var mindre frekventa, men verkar i vissa fall också ha haft en rituell betydelse. Kusten är alltid närvarande på den smala ön, men att bosätta sig nära den kan ha haft vissa defensiva fördelar, såväl som nackdelar. Med undantag från en borg var Ölänningarna ovilliga att bygga borgar intill stränderna. Studien belyser det mångfacetterade förhållandet mellan borgarna och vatten, som berör försvar, sötvattenförsörjning och ritualitet, och lyfter även intressanta platser för vidare forskning. / This study examines the placement of Öland's ringforts in relation to springs, coastlines, and wetlands during the Roman Iron Age and the Swedish Migration Period. Using QGIS, data from maps and literature is compiled to analyze fort locations and identify patterns using a Grounded Theory methodology. The research shows that wetlands influenced fort placement as a source of freshwater, cult sites and natural defenses. Springs, though less frequently located near forts, were more prominent in areas lacking other freshwater sources. The coast is ever prominent on the slim island, but settling near it likely had defensive advantages, as well as disadvantages. With the exception for one fort, people on Öland were unwilling to build forts on or near the shores. The study highlights the multifaceted relationship between the forts and water, lifting aspects such as defense, freshwater supply, and rituality. Furthermore, the essay suggests interesting locations for further research.