I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät. Resultatet visade att människans termoreglering är av komplex natur som till största del styrs via reglering av hudens genomblödning men de fysiologiska mekanismerna är ännu inte helt klarlagda. Effektiva metoder för kylning är helkroppsimmersion i cirkulerande kallt vatten eller fuktning av huden med kallt vatten och fläktning. Vattentemperatur för optimal kyleffekt är ännu inte fastställt. Värmebalansberäkningarna illustrerade att bästa kyleffekt, via evaporation och konvektion uppnås med att så stor yta som möjligt fuktas med vatten (etanol vid hög luftfuktighet), fläkthastighet 3 m/s, vindriktning tvärs kroppens längdriktning och hudblodflöde 90 l/m2h. Riskgrupper för ansträngningsutlöst värmeslag är t.ex. idrottare, militärer och räddningsarbetare.  Det klassiska värmeslaget drabbar främst äldre och småbarn, kroniskt sjuka, fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Riskfaktorer är bl.a. hög luftfuktighet, infektion, vissa läkemedel, social isolering, institutionsboende och avsaknad av luftkonditionering. Telefonintervjuer bekräftade att det initiala medicinska omhändertagandet variera stort på regionsjukhusens akutmottagningar. Sammanfattningsvis behövs en större sammanställning av forskningsresultat kring överhettning och effekter av olika kylmetoder för skapande av riktlinjer. Utifrån denna studie rekommenderas, beroende på personens allmäntillstånd nedsänkning i kar med cirkulerande kallt vatten alternativt placering i näthängmatta eller sidoläge med kontinuerlig sprayning av vatten över hela kroppen samtidigt som fläktar blåser tvärs kroppens längdriktning.

Introduktion: Spelberoende är idag ett folkhälsoproblem som både drabbar den spelberoende själv och dennes anhöriga. Riskfaktorer kopplade till spelberoende är många, men det saknas samstämmighet. Dessutom är skyddsfaktorerna få. Trots att det finns en åldersgräns för pengaspel är många unga drabbade där samsjuklighet är vanligt. Kostnaden för att behandla spelberoende beräknas vara låg även om det idag finns liten evidens kring effektiva behandlingsmetoden. Få personer söker dessutom vård för spelberoende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer och hälsokonsekvenser som är kopplade till spelberoende, samt att beskriva utsatta grupper i befolkningen. Metod: En strukturerad litteraturstudie utfördes med 13 inkluderade artiklar. Analysen genomfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultaten visar att genetiska, biologiska, sociala, kognitiva, geografiska faktorer tillsammans personliga beteenden samt livsstils- och miljöfaktorer är avgörande för risken att utveckla spelberoende, vilket också kan leda till samsjuklighet och hälsokonsekvenser. Främsta samsjukligheten är substansberoende tillsammans med psykisk ohälsa och ökad risk för självmord. Utsatta grupper i befolkningen är unga män med familjeproblematik och migrationsbakgrund. Slutsats: Spelberoende är ett komplex beroende med många negativa hälsokonsekvenser. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att förstå hur faktorer samverkar för att tidigt kunna förebygga spelproblem. / Introduction: Gambling is a growing public health issue that affects both the person with gambling disorder and relatives. There are many risk factors associated with gambling disorder, but there is a lack of agreement. In addition, there are few protective factors. Although there is an age limit for gambling, many adolescents are affected where comorbidity is common. The cost of treating gambling disorder is estimated to be low, although today there is little evidence of effective methods. Few people also seek care for gambling disorder. Aim: The aim of this literature study was to describe the risk factors and the health consequences that are linked to gambling disorder, and to describe vulnerable groups in the population. Method: A structured literature study was conducted with 13 included articles. The analysis was implemented using thematic analysis. Results: The results show that genetic, biological, social, cognitive, geographical factors together personal behaviors as well as lifestyle and environmental factors are crucial for the risk of developing gambling disorder, which can also lead to comorbidity and health consequences. The main comorbidity is substance addiction together with poor mental health and increased risk of suicide. Vulnerable groups in the population are young men with family issues and migration backgrounds. Conclusion: Gambling disorder is a complex addiction with many negative health consequences. In a public health perspective, it is important to understand how factors interact in order to prevent gambling problems at an early stage.