Rosterpannor är en väl beprövad förbränningsteknik som är vanligaste pannan för små och medelstora anläggningar i Sverige. Det finns många utföranden på rosterpannans rosterbädd som alla har sina för och nackdelar. Dock delar de samma problematik vid eldning av bränsle med ett högt värmevärde såsom biobränslen. Det höga värmevärdet leder till en hög förbränningstemperatur som tillsammans med många andra parametrar ger upphov till korrosion på pannans inre delar, däribland rosterbädden. Det finns två typer av rosterkylning, där ena är luftkylning och andra mer effektiva metoden är vattenkylning.   Panna 7 är en del av Ålidhems värmeverk som används av Umeå Energi till att kapa effekttoppar hos fjärrvärmen. Denna panna eldar returträ med högt värmevärde och har problem med rosteröverhettning i rosterzon 2 vilket är i mitten av längden på hela rosterbädden. Rosteröverhettningen ger upphov till att rostret bryts ned och förutom det försämrar rosterbäddens alla funktioner för en optimal förbränning hos pannan. Denna rapport agerar som en dokumentationshandling åt UE som stöd  för P7:ans brister och lösningar på rosteröverhettningen. Rapporten innehåller kvantitativa lösningar som sedan fungerar som en förstudie vid intresse att genomgå en fördjupad undersökning innan förlagen implementeras i P7:an.   Efter att ha undersökt rosteröverhettningen lokaliserats åtta olika förbättringsåtgärder som innefattar: kylning av stavarna i rosterbädden, utjämna primärlufts- och bränsleflödet, sänkning av värmevärdet hos det befintliga bränslet, konvertera till fluidbäddspanna och rökgaskondensering för att ta tillvara på fukten som vissa lösningar tillsätter till förbränningen. Där antingen konvertera till fluidbäddspanna eller installera vattenkylda stavar är dem mest tänkbara lösningarna vid fortsatt eldning av returträ. Konverteringen anses vara den mest framtidssäkra lösningen, men också den mest omfattande. Vattenkylda stavar är därför den åtgärd som verkar mest lovande eftersom en sådan lösning inte bara kyler stavarna, utan även gör så att förvärmningen av primärluften och luftmängdsfaktorn till förbränningen optimeras. Tidigare studier visar att det inte är tillräckligt ekonomiskt försvarbart med en rökgaskondensering för den aktuella returtemperatur på fjärrvärmen som kommer in till anläggningen. Vidare undersökning måste utföras för att kontrollera ifall anläggningen Graniten, som i dagsläget värmer returvattnet, kan förbikopplas.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät. Resultatet visade att människans termoreglering är av komplex natur som till största del styrs via reglering av hudens genomblödning men de fysiologiska mekanismerna är ännu inte helt klarlagda. Effektiva metoder för kylning är helkroppsimmersion i cirkulerande kallt vatten eller fuktning av huden med kallt vatten och fläktning. Vattentemperatur för optimal kyleffekt är ännu inte fastställt. Värmebalansberäkningarna illustrerade att bästa kyleffekt, via evaporation och konvektion uppnås med att så stor yta som möjligt fuktas med vatten (etanol vid hög luftfuktighet), fläkthastighet 3 m/s, vindriktning tvärs kroppens längdriktning och hudblodflöde 90 l/m2h. Riskgrupper för ansträngningsutlöst värmeslag är t.ex. idrottare, militärer och räddningsarbetare.  Det klassiska värmeslaget drabbar främst äldre och småbarn, kroniskt sjuka, fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Riskfaktorer är bl.a. hög luftfuktighet, infektion, vissa läkemedel, social isolering, institutionsboende och avsaknad av luftkonditionering. Telefonintervjuer bekräftade att det initiala medicinska omhändertagandet variera stort på regionsjukhusens akutmottagningar. Sammanfattningsvis behövs en större sammanställning av forskningsresultat kring överhettning och effekter av olika kylmetoder för skapande av riktlinjer. Utifrån denna studie rekommenderas, beroende på personens allmäntillstånd nedsänkning i kar med cirkulerande kallt vatten alternativt placering i näthängmatta eller sidoläge med kontinuerlig sprayning av vatten över hela kroppen samtidigt som fläktar blåser tvärs kroppens längdriktning.

Högskolan i Gävle planerar att installera solavskärmande markiser på entréhallarnas sydliga glasade fasader. Sedan uppbyggnad har entrébyggnaden som inkluderar ”Rävhallen” och ”Fårhallen” lidit av bristfällig termisk inomhuskomfort på grund av värmeläckage och överhettning orsakade av fasadernas fönsterpartier. Detta examensarbete gjordes i syfte att via mätningar undersöka den termiska inomhuskomforten i Högskolans i Gävle entréhallar. Arbetet syftade också till att årssimulera och analysera årlig energiförbrukning och termisk inomhuskomfort innan och efter installationen av solavskärmande markiser på byggnadens glasfasader, i simuleringsprogrammet IDA ICE. En komfortundersökning gjordes genom att mäta termisk komfort och inomhustemperaruter under två tillfällen i april månad. Mätningarna gjordes under en molnig dag och en solig dag vid samma utomhustemperatur, för att undersöka solinstrålningens inverkan på byggnadens termiska komfort och inomhustemperaturer. Komfortundersökningen visade att den termiska komforten i Rävhallen och Fårhallen var undermålig då överhettning uppstår vid hög solinstrålning. Nödvändiga data inför modellering och simulering insamlades genom observationer, uppskattning, beräkningar och samtal med drifttekniker vid Akademiska hus. Efter datainsamlingen konstruerades en modell i simuleringsprogrammet IDA ICE. Innan simulering validerades modellen med hjälp av tidigare uppmätta temperaturer under april månad. Sedan simulerades byggnadens energiförbrukning och termiska inomhuskomfort över ett helt år, utan markiser, och därefter med markiser. Resultatet visade att den termiska komforten förbättrades markant vid installation av markiser. Höga topptemperaturer som tidigare förekom i byggnaden minskade eftersom markiserna reducerade solinstrålningen genom fasadens fönsterpartier. Det totala årliga energibehovet ökade dock från 605 MWh till 635 MWh. Det årliga energibehovet för kyla minskade något från 3,4 MWh till 3,2 MWh. Att energiförbrukningen ökade berodde på att markiserna reducerade nyttig gratisvärme från solinstrålningen, särskilt under uppvärmningssäsong. För vidare forskning föreslås en mer effektiv styrteknik av markiserna och en mer detaljrik simuleringsmodell för att få tillförlitligare resultat. Vid tillämpning av bättre anpassad styrning av markiserna bedöms energibesparingspotentialen bli större. Slutsatsen drogs att markiser kan förbättra den termiska inomhuskomforten avsevärt, men att energiförbrukningen kan komma att öka beroende på styrteknik. / The University of Gävle plans to install solar shading awnings on the southern glass facades of the main entrances. Since construction, the main entrances Rävhallen and Fårhallen have suffered from poor thermal indoor comfort due to heat leakage and overheating due to the windows on the facades. This thesis was done in order to map and investigate the thermal indoor comfort in the University of Gävle's main entrances. The work also aimed to simulate and analyze annual energy consumption and thermal indoor comfort before and after the installation of solar shading awnings on the building's glass facades, in the simulation program IDA ICE. A comfort survey was conducted by measuring thermal comfort and indoor temperature ranges on two occasions in April. The measurements were made during a cloudy day and a sunny day at the same outdoor temperature, to investigate the effect of solar radiation on the building's thermal comfort and indoor temperatures. The comfort survey showed that the thermal comfort in Rävhallen and Fårhallen was insufficient as overheating occurs at high solar radiation. Data necessary for modeling and simulation was collected through observations, estimates, and dialogs with operating technicians from Akademiska hus. After data collection, a model was constructed in the simulation program IDA ICE. Before simulation, the model was validated using previously measured temperatures during the month of April. Then the building's energy consumption and thermal indoor comfort were simulated over a whole year, without awnings, and with awnings. The results showed that the thermal comfort was significantly improved by the awnings installations. High peak temperatures that previously occurred in the building decreased because of the reduced solar radiation through the glass facade. The total annual energy demand increased from 605 MWh to 635 MWh. However, the annual energy demand for cooling decreased from 3,4 MWh to 3,2 MWh. The increase in energy consumption was due to the awnings reducing useful heat from solar radiation, especially during the heating season. Prior to further research, a more efficient control technique of the awnings and a more detailed model to improve the simulation results are proposed. When applying better adapted control of the awnings, the energy saving potential is considered to be greater. It was concluded that awnings can significantly improve indoor thermal comfort, but that energy consumption may increase depending on control technology.

Småhus byggs allt tätare och mer välisolerade för att klara de nationella målen på energieffektivisering samtidigt som klimatet beräknas bli varmare som följd av klimatförändringarna. Ett dåligt inomhusklimat kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Denna studie har som syfte att åskådliggöra hur inomhusklimatet med fokus på temperatur påverkas av klimatförändringarna i samband med val av olika byggnadstekniska lösningar för ett småhus. Studien bygger på simuleringar i programmet VIP-Energy för olika versioner av ett småhus placerat i Växjö i södra Sverige. Temperatur och energibehov sammanställdes i samband med olika klimatscenarier, energihushållningsnivåer och byggnadstekniska lösningar. Resultaten visar på att temperaturerna inomhus kan nå extrema nivåer om inte soltransmittansen begränsas och huset kyls med aktiv eller passiv kyla. Problemet förvärras när huset byggs efter striktare krav på energihushållning. / One- to two-family houses are being built to be more airtight and better insulated to meet the national goals for energy efficiency while the climate is getting warmer as a result of climate change. A poor indoor climate can lead to health problems and increased mortality rates. The purpose of this study is to illustrate how the indoor climate with a focus on temperature is affected by climate change in conjunction with the choice of different building technical solutions for a single-family house. The study is based on simulations with the VIP-Energy program for versions of a singlefamily house placed in Växjö in southern Sweden. Temperature and energy requirements were compiled in conjunction with various climate scenarios, building energy efficiency levels and building technology solutions. The results show that indoor temperatures could reach extremely high levels unless the solar transmittance is limited, and the house is cooled with active or passive cooling. The problem is exacerbated when the house is built according to stricter energy regulations.