With technological breakthrough in information sphere, a new approaches for work efficiency in enterprise areas are discovered today. One of them is process automation. This publication will describe "Robot Process Automation" term, present two possible solutions for implementation of model example and resolve the results in case of economical advances.

Digitalisering och automatisering har alltmer kopplats till argument om förändringar i arbetslivet. I den här uppsatsen undersöks digitalisering och automatisering i praktiken genom att fokusera på HR-praktiker och organisering av automatisering i HR-avdelningar i större organisationer i Sverige. Trots att det finns flera rapporter, som hävdar att automatiseringsteknologierkommer att förändra HR, finns det få empiriska studier om denna förändring. Syftet med studien är därförattfå en djupare förståelse för digitalisering och automatisering på HR-avdelningar i större organisationer utifrån ett Human Resource Development perspektiv.Genom att använda ett organiseringsperspektiv och situerat perspektiv på lärande, samt teorier om gränser och gränsöverskridande roller, har studien fokuserat på lärande-och förändringsprocesser vid automatisering. Studien har en kvalitativ ansats och har använt en tvärsnittsdesign,där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-praktiker från sex olika organisationer. Resultatet visade att det finns kontextuella skillnader mellan HR-avdelningarna gällande hur de har organiserat arbetet med automatisering, vilket har skapat olika förutsättningar för förändring och lärande. En central del i resultatet är behovet av en gränsöverskridande roll mellan HR-och IT-avdelningen. Studien visade även att automatisering inom HR inte innebar en förändring i arbete och kompetens för all HR-personal, då det endast var viss HR-personal vars arbete hade påverkats av automatisering. / Digitalization and automation has increasingly been connected to arguments about changes in working life. This study address digitalization and automation in practice by focusing on HR-practitioners and the organizing of automation in HR units at larger organizations in Sweden. Despite several reportsarguing thatautomation technologies will changeHuman Resources,there arefew empirical studies about this transformation. Therefore the aim of the study isto get a deeper understanding of digitalization and automationin HR-units at larger organizations from a Human Resource Development perspective. By using a organizing and situated learning perspective and theories about boundaries and boundary roles, the study have focused on learning and change processes with automation. The study hasa qualitative approach and used a cross-sectional design. Seven semi-structured interviews have been conducted with HR-practitioners from six different organizations. The findings showed that there are contextual differences between the HR departments regarding how they have organized for automation, which have created different conditionsfor change and learning. A key finding is the need for a boundary role between the HR and IT department. The study also showsthat automation does not imply a change in work and competence for all HR-personnel, as there were only a few persons whichjob had been affected by automation.

Robotic Process Automation (RPA) är en bred variation av tillvägagångssätt och tekniska lösningar som arbetar som ett stöd för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter. År 2017 fastslogs en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde för den offentliga sektorn att automatisera beslutstöd. Detta ledde i sin tur att allt fler svenska kommuner började implementera RPA. Av Sveriges totalt 290 kommuner klassas 259 stycken som mindre kommuner. För dessa mindre kommuner är det viktigt att balansera mellan att ha tillräckligt mycket bemanning för att både klara av ekonomin samt arbetsuppgifterna. Dessutom har flera kommuner i Sverige inte råd att anställa ny personal på grund av den rådande pandemin. Flertalet av dessa mindre kommuner har ännu ej påbörjat sitt arbete med RPA. Studien undersöker sex mindre svenska kommuner som har implementerat RPA med syfte för att ta reda på de effekter och förändringar som uppstått efter implementationen. Detta har gått till genom semistrukturerade intervjuer, för att få reda på hur kommunens implementering gått till, vilka processer och inom vilka områden kommunen har valt att automatisera samt vad kommunen har sett för effekter av detta. Tematisk analys användes sedan för att hitta mönster samt teman i intervjuerna. Resultatet visade på lyckade implementeringar där kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete och nått olika nivåer av framgång men där samtliga genom RPA har frigjort tid för sin amedarbetare. De medverkande kommunerna i studien har ett flertal nya processer att automatisera i planeringsstadiet för det kommande året. Slutsatsen av denna studie visar på att effekterna av RPA ger goda resultat genom att frigöra tid och effektivisera arbetet för de mindre kommuner som har valt att lägga ner resurser på det. I brist på andra sätt att lösa sina nuvarande problem, är RPA i dagsläget en metod för att balansera ekonomi och de växande utmaningarna för en mindre kommun. / Robotic Process Automation (RPA) is a wide variety of approaches and technical solutions that work as a support to automate repetitive tasks. In 2017, a new legislation was enacted in Sweden that made it possible for the public sector to automate decision support. This in turn led to more and more Swedish municipalities starting to implement RPA. Of Sweden's total 290 municipalities, 259 of them are classified as smaller municipalities. For these smaller municipalities, it is important to balance between having enough staff to manage both the finances and the tasks. In addition, several municipalities in Sweden cannot afford to hire new staff due to the current pandemic. Most of these smaller municipalities have not yet begun theirwork with RPA. The study examines six smaller Swedish municipalities that have implemented RPA with theaim of finding out the effects and changes that have arisen after their implementation. This has been done through semi-structured interviews to find out how their implementation went, what processes and in which areas they have chosen to automate and what they have seen for effects of this. Thematic analysis was then used to find patterns and themes in the interviews to present a common overall result with rich descriptions. This result showed successful implementations where the municipalities have come far different in their work and reached different levels of success, but where all through RPA have freed up time for their employees. These six municipalities also have a few processes to automate in the planning stage for the coming year.T he conclusion of this study shows that RPA gives good results for the smaller municipalities that have chosen to invest resources in it. In the absence of other ways to solve the current problems, RPA is a good method for balancing finance and the growing challenges for a smallermunicipality.

Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera hur svenska medier skildrar automatisering och robotisering inom biståndshandläggning. I denna studie analyseras 60 olika artiklar från olika svenska dagstidningar. Artiklarna har publicerats mellan april 2017 och februari 2021, ett urval som representerar hur diskussionerna gick efter den nya lag som tillåter automatiserade beslutsstöd i den offentliga sektorn.  Uppsatsen fokuserar på hur robotar, som RPA, konstrueras i artiklarna, vilka diskurser som kan urskiljas och vilka aktörer som formar diskurserna. Studiens teoretiska grund är ett socialkonstruktionistiskt- och diskursteoretiskt perspektiv som brukas för analys och tolkning av det empiriska materialet. Den valda metoden utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella metod. En kvantitativ innehållsanalys används som ett komplement till den kvalitativa utgångspunkten för att kvantifiera hur ofta aktörer uttalar sig och om vad de yttrar och därmed bidra till en större kontext. Genom att analysera ord, koncept, teman och innehåll generellt, har det hittats fem olika diskurser rörande automatisering i försörjningsstöd i Sverige. Studiens resultat av analyserad empiri visar att de fem dominerande diskurserna av RPA i artiklarna, enligt storleksordning från störst till minst förekommande, var effektivisering, laglighet, profession, bemötande och kontroll. I och med att effektiviseringdiskursen överlägset var störst kan den enligt socialkonstruktionismen ses motsvara den sociala verkligheten. Majoriteten av de aktörer som i störst utsträckning uttrycker sig och därav formar diskurser i de studerade artiklarna är olika typer av chefer inom socialtjänsten och ordföranden i nämnder. Handläggares och utvecklares utrymme är synnerligen begränsat, likaså klienter och brukare av försörjningsstöd. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the Swedish media portray automation and robotization in subsistence allowance. In this study, 60 different articles from various Swedish newspapers are analyzed. The articles have been published between April 2017 and February 2021, a selection that represents how the discussions went after a new law was passed which allows automated decision support in the public sector. The essay focuses on how robots, such as RPA, are constructed in the articles, which discourses can be discerned and which actors shape the discourses. The study's theoretical basis is a social constructionist- and discourse theory perspective that is used for analysis and interpretation of the empirical material. The chosen method is based on Fairclough's critical discourse analysis and his three-dimensional method. A quantitative content analysis is used as a complement to the qualitative starting point to quantify how often actors express themselves and about what they express and thereby contribute to a larger context. By analyzing words, concepts, themes and content in general, five different discourses have been found regarding automation in subsistence allowance in Sweden. The study's results of analyzed empirical evidence show that the five dominant discourses of RPA in the articles, in order of magnitude from largest to least occurring, were Efficiency, Legality, Profession, Client interaction and Control. As the Efficiency discourse was by far the largest, according to social constructionism it can be seen as corresponding to social reality.  The majority of the actors who express themselves to the greatest extent and thereby shape discourses in the studied news articles are various types of managers in social services and the chairmen of municipal committees. The  visibility of social workers working with subsistence allowance and developers of the RPA-algorithms are extremely limited, as are the users of subsistence allowance.

Bakgrund: Robotprocessautomation (RPA) är en automationsteknik som kan ersätta människors arbete i IT-system. RPA växer konstant och det finns förhoppningar om att den kan bidra med positiva effekter inom hälso- och sjukvård, bland annat genom att frigöra medarbetare till andra uppgifter och öka kvalitet i form av minskade fel. Det finns behov av fler konkreta exempel av RPA inom hälso- och sjukvården. Syfte: Studiens syfte var att undersöka effekter av RPA i en sjukhusmiljö, avseende: 1) kvalitet i form av minskade fel; 2) effektivitet i form av frigjord tid för medarbetare. Metod: En experimentell design användes med kvantitativ ansats, för att undersöka två fall på ett sjukhus: 1) RPA för att minska mänskliga fel i journalsystemets läkemedelslista. Antal och andel fel som korrigerades av RPA mättes. 2) RPA för att frigöra tid för medicinska sekreterare inom en arbetsprocess. Tidsåtgång att utföra den aktuella uppgiften mättes (14 mätningar fördelat på 4 sekreterare). Antal och andel fall som hanterades av RPA mättes. Ackumulerad besparad arbetstid för organisationen mättes, tillsammans med besparad heltidsekvivalent (HTE). Resultat: 1) RPA korrigerade mänskliga misstag i 68 % av fallen (n = 3179). 2) Den manuella processen tog 27 (24,5–30,5) sekunder att utföra (median och interkvartilavstånd). Under åtta månader hanterades 9956 fall av RPA, vilket innebar frigjord tid om 9,33 (8,47–10,54) arbetstimmar i månaden inom organisationen, motsvarande 5,3 (4,8–6,0) procent av en heltidstjänst. Slutsats: Studien visade på två fall som uppnådde önskade effekter, ett fall inom kvalitet och ett inom effektivitet. Fallen utgjorde även exempel på komplicerande faktorer, som att RPA endast är temporär lösning, samt komplexitet med att delad arbetsyta mellan människa och RPA. Resultatet kan inspirera andra organisationer samt bidra till en aggregerad kunskap för att skapa riktlinjer och standarder. / Background: Robotic Process Automation (RPA) is an automation technology that can replace human work in IT systems. RPA is a growing field, and there are hopes that it can contribute positive effects in healthcare, particularly by freeing up employees for other tasks and increasing quality by reducing errors. There is a need for more examples of RPA in healthcare. Objective: The aim of this study was to investigate the effects of RPA in a hospital environment, specifically regarding: 1) quality in terms of reduced errors, and 2) efficiency in terms of freed-up time for employees. Method: An experimental design with a quantitative approach was used to examine two cases in a hospital: 1) RPA to reduce human errors in the medication list of the electronic health record system. The number and percentage of errors corrected by RPA were measured. 2) RPA to free up time for medical secretaries in a specific workflow. The time required to complete the manual task was measured through 14 measurements involving 4 secretaries. The number and percentage of cases handled by RPA were measured. Accumulated saved working time for the organization was measured, along with the saved Full-Time Equivalent (FTE). Results: 1) RPA corrected human errors in 68% of cases (n=3179). 2) The manual process took 27 (24.5-30.5) seconds to complete (median and interquartile range). During eight months, RPA handled 9956 cases, resulting in a time savings of 9.33 (8.47-10.54) work hours per month within the organization, equivalent to 5.3 (4.8-6.0) percent of a full-time position. Conclusion: The study demonstrated two cases that achieved desired effects, one in terms of quality and one in terms of efficiency. The cases also presented complicating factors, such as RPA being a temporary solution and the complexity of shared workspace between humans and RPA. The results can inspire other organizations and contribute to aggregated knowledge for creating guidelines and standards.