Detta examensarbete handlar om att konstruera ett monteringsverktyg som ska monteras på en ABB industrirobot IRB6000 S3 M91 och användas vid Uppsala Universitet för att automatisera ett arbetsmoment. Arbetsmomentet är att införa en gängad plaststång och muttra fast den genom 210 st respektive 260 st tunna statorplåtar.Arbetet började med att förstå det olika momenten som behövdes för att utföra arbetsmomentet manuellt. För att se den manuella monteringen, gjordes ett besök på tillverkningsverkstaden i Lysekil, där möjlighet gavs att se och förstå den manuella montering som utfördes.Efter besöket utfördes olika tester för att avgöra vilka metoder som fungerar för att kunna dra åt muttern mot statorplåtarna. Ett kvalitetshus användes med kundens önskemål, för att värdera fram rätt produktegenskap på monteringsverktyget.Olika konceptkonstruktioner på hur monteringsverktyget skulle kunna utföra arbetet designades och jämfördes med monteringstesterna samt kvalitetshuset för att slussa bort det svaga verktygsidéerna. Komponenter valdes ut för det utvalda verktygskoncept och en slutlig design utfördes på en Cad-konstruktion. Med prisuträkning för det komponenter som valdes, skulle robotverktyget kosta omkring 15 000 kr om den tillverkades.Monteringsverktyget applicerades senare på ett robotsimuleringsprogram (Robotstudio) och simulerade hur roboten skulle kunna jobba med monteringsverktyget, för att sedan kunna kalkylera den tid som skulle behövas för att utföra hela arbetsmomentet med en industrirobot. Det visar att arbetet skulle ta ca 124 sekunder för 210 st statorplåtar, och ca 106 sekunder för 260 statorplåtar.Då arbetet är utfört är detta bara ett förslag på hur monteringsverktyget skulle kunna se ut och vilka komponenter som skulle kunna användas. Examensarbetet visar inte ett optimalt monteringsverktyg, utan ett koncept på ett verktyg som skulle kunna utföra arbetsmomentet med hjälp av en industrirobot. / This thesis is about a robotic tool concept to be used in Uppsala University to automate a particular task. The task is to insert a threaded plastic rod through 210, respectively 260, one millimetre thin steel plates. After inserting the plastic rod, the rod needs to be tightened with a flat washer and a screw-nut.The project started by trying to understanding every step of the task, which was being performed by manual workers. After understanding all of the steps that go in to mounting a plastic rod through all those steel plates, made it possible to design a robotic tool that should workTests were performed to see what method could be used to mount and tighten the screw-nut. A quality control model was constructed to see what properties that was most desirable in the robotic tool.Three different concepts were designed on how the robotic tool could perform the said task. By comparing the concept tools with the desirable properties, it was possible to choose one tool design and pick several components to construct the said out robotic tool in a Cad program. With the price calculation for components selected, the robotic tool would cost around 15,000 SEK if it was manufactured.The final stage of the robotic tool was then implemented in a simulation program, to see and calculate the time each motion of the mounting operation would take. It showed that when it was mounting on 210 thin steel plates it took 126 seconds and for 260 thin steel plates it took 106 seconds.This robotic tool in this thesis is a concept design on how the robotic tool could look like and how it could work. The design of the tool is not optimal, but it is a design which could perform said task by being used with an industrial robot.

Detta utvecklingsarbete har haft sitt syfte i att studera hur undervisningen kan stimulera intresse för eleverna. Hur välkomponerade uppgifter ser ut inom programmeringsundervisning och hur arbetet ska läggas upp för att samarbete och socialt lärande ska kännas värdefullt för eleverna. Genom att ha utfört lektioner i programmering där eleverna ska programmera robotar har dessa frågeställningar besvarats. Under 30 lektioner har observationer skett för att senare nedtecknas i en loggbok. Eleverna har också fått svara på enkäter och vissa elever har intervjuats för att erhålla ett mer djupgående analysmaterial. Resultatet påvisar att införandet av en robot i programmeringslektionerna har haft väldigt positiv effekt på eleverna och deras inlärning och motivation till de uppgifter de skulle lösa. Vidare visar resultatet att lärarens engagemang är en viktig del för att skapa ett kreativt arbetsklimat. Att jobba med målbilder istället för strikt styrning har ökat samarbetet i grupperna och också förbättrat det sociala samspelet.

Undersökningar och beräkningar av en rengöringsprocess med ibc-containers vid Allemballage har gjorts. En automatiserad lösning har tagits fram där vissa delar har tillhandahållits i förväg som rengöringsverktyg. Uppgiften blev att studera om verktyget klarade av de räckvidder som var avgörande samt att fastsälla om den robot som kunden ville använda sig av kunde utföra uppgiften genom att ta reda på vilket moment som uppstod för att sedan ta fram en simulering av processen i RS. Räckvidden undersöktes dels i RS men även ett presentationsunderlag togs fram. Momentet undersöktes dels praktiskt där man fastställde de krafter som verkade och teoretiskt där man sedan beräknade momentet. Det sista som gjordes var en simulering på hur processen kan se ut då en IRB4600-robot ifrån Abb och rengöringsverktyg utförde en rekonditionering av en IBC. Resultaten har visat att momentet i kortare stunder överstiger det krav som ställs på önskad robot men att verktyget klarar de räckvidder som ställs. Räckvidden och momentet har visat sig vara beroende av varandra då en minskning av räckvidden leder till ett mindre moment, vise versa. Med de undersökningar som gjorts och det resultat som tagits fram är rekommendationen i dagsläget att man bör lägga en beställning på det aktuella rengöringsverktyget. Vidare så anses robot IRB4600 kunna utföra uppgiften som tänkt, mindre justeringar bör då göras vid de ställen som visat sig utgöra det största momentet vid rengöring.

För närvarande finns ett samarbete mellan Uppsala universitet och grundskolor i Uppsala kommun. Syftet med samarbetet är att väcka ett intresse för teknik och programmering hos skolornas elever. Projektet går under namnet Lärarpar och de som aktivt jobbar inom projektet är främst representanter från institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Verktyget som används för att väcka ett intresse är en aktivitet i robotprogrammering. Grunden för denna uppsats är en enkätundersökning som har genomförts för att ta reda på elevernas upplevelse av projektet, deras intresse för teknik och programmering samt hur dessa relaterar med varandra. Ett antal demografiska aspekter har också tagits i beaktande. Enkäten genomfördes på plats på de olika skolorna och genererade N=112 svar. Resultatet visar att upplevelsen av projektet är hög och att eleverna har ett intresse för teknik och programmering. De demografiska aspekter kön och skola tycks vara avgörande.